Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Botulism hos häst

Det förekommer enstaka utbrott av misstänkt botulism hos häst i Sverige. Det exakta antalet är svårt att uppskatta eftersom de ofta inte registreras trots att det föreligger anmälningsplikt. Botulism ger förlamning och plötsliga dödsfall. Vaccin finns till hästar.

  • Anmälningspliktig: Ja
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Nej
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Förekomst

Botulism är en dödlig förgiftning som kan drabba både däggdjur och fåglar i hela världen. Ett antal hästar i Sverige drabbas årligen av botulism och de flesta dör. Det är svårt att få fram säkra siffror på hur många som drabbas. En svensk retrospektiv undersökning av Bergold (2007) visade att 65 fall på häst anmäldes till försäkringsbolagen under perioden från 1995 (uppgifter från två bolag), 1997 (ett bolag) eller 1999 (ett bolag) till 2005. SVA bedömer att detta sannolikt är en underskattning av det verkliga antalet fall, då många hästar är oförsäkrade.

Botulism på häst anmäls sällan till Jordbruksverket fast sjukdomen är anmälningspliktig, kanske för att det är svårt och kostsamt att verifiera diagnosen. Under perioden 1995-2009 anmäldes endast tre fall på häst (1998 respektive 2008), vilket tyvärr gör registret oanvändbart för övervakning av sjukdomsläget för botulism. Det vore önskvärt att samtliga fall av botulism på häst skulle anmälas.

Symtom

Hästar är extremt känsliga för giftet botulin och ytterst små mänger behövs för att de ska utveckla sjukdomssymtom och dö.

De vanligaste symtomen vid botulism hos häst är:

  • Svårigheter att svälja foder och vatten
  • Saliv rinner ofta ur munnen
  • Slapphet, nedsatt muskelspänning i tunga, läppar, svans
  • Hängande ögonlock och förstorade pupiller
  • Svårigheter att hålla upp huvudet kan förekomma
  • Svårigheter att gå
  • Svaghet och darrningar i muskuelaturen
  • Nedsatt pupillreflex, förstoppning, kolik och utspänd urinblåsa kan uppträda.

Muskelförsvagningen blir värre allt eftersom. Känseln är opåverkad. Hästen kan i slutskedet inte resa sig och dör av andningsförlamning eller cirkulationssvikt inom 48 till 72 timmar.

Om hästen fått i sig en icke dödlig dos av toxinet kan den utveckla mindre grava symtom än det som beskrivs ovan.

Smittämne/toxin

Botulism orsakas av nervgiftet botulin eller botulinumtoxin, ett av de allra mest potenta gifterna som finns. Botulin produceras av bakterien Clostridium botulinum som trivs bäst i syrefri miljö.

Bakterien bildar sporer för att överleva vid tuffa yttre förhållanden. Dessa sporer kan finnas i jord, gödsel, gammal förna och kadaver. Vid gynnsamma betingelser, framför allt i syrefri miljö, kan sporerna övergå till vegetativt stadium och bilda toxin. Det finns åtta olika typer av botulin-neurotoxin (BoNT) påvisade i världen. I Sverige har typ B, C och E påvisats hos olika djurslag, men hos häst har endast typ B verifierats. Hos hästar med botulism i USA anses att de flesta utbrott i östra delstaterna orsakas av typ B, men att typ A eller C förekommer vanligare i de västra delstaterna.

Förgiftningsvägar

Den vanligaste förgiftningsvägen vid botulism hos vuxna hästar är intag av foder eller strö som innehåller toxin. Om jord, gödsel, gammal förna och/eller kadaver kommer med i fodret vid skörden, kan vilande bakteriesporer få rätt förutsättningar för att gå ignång till bakterier som kan bilda toxin.
En annan möjlig inkörsport är att själva bakterierna tas in med födan och toxinet sedan bildas i hästens mag-tarmkanal. Denna form förekommer främst hos föl och kallas ”Shaker foal syndrome”.
Ovanligare smittvägar är att bakterien förorenar sår, till exempel i navelstumpen hos nyfödda föl. Sedan produceras toxinet av Clostridiumbakterierna i kroppen.

Patogenes

Botulin påverkar nervsystemet och orsakar en tilltagande slapp förlamning (paralys) som i slutskedet även drabbar hästens andningsmuskulatur. Toxinet försämrar funktionen i de kolinerga motorändplattorna mellan nerv och muskel.  Först påverkas de stora nervernas utgående funktion, vilket visar sig som en symmetrisk muskelsvaghet med nedsatt tonus (slapphet) i tunga, ögonlock och svans. (Jämför tetanus, stelkramp, som ger ett kramptillstånd med en ökad, hård tonus i musklerna och där svansen hålls lyftad). Därefter påverkas nerverna successivt och till slut paralyseras andningsmuskulaturen så att andningen upphör, vilket innebär att hästen dör.

Diagnos

Diagnos ställs på grundval av symtom. Definitiv eller verifierad diagnos kan bara göras på laboratorium genom påvisande av toxin i blod, mag-tarminnehåll eller foder. Giftet kan vara svårt att hitta eftersom att en oerhört liten mängd krävs för att döda en häst. Därför kan inte alla uppkomna fall verifieras.

För att fastställa om ett djur förgiftats av botulintoxin tas serum och/eller maginnehåll från det sjuka djuret. Även foder eller obduktionsmaterial från döda hästar kan analyseras. Prov injiceras sedan på möss. Vid närvaro av toxin i provet utvecklas specifika symtom hos mössen. Analysen tar minst en vecka att genomföra. Metoden används över hela världen då det  har saknats andra tillräckligt bra analyssätt för att ställa diagnosen botulism. Forskning pågår bland annat vid SVA för att i framtiden kunna påvisa toxinet med kemiska metoder. En kemisk metod har nu tagits fram vid SVA för att påvisa botulintoxinet hos fågel och nötkreatur (Hedeland m fl, J Medical Microbiol 60:1299-1305), som kanske även kan komma till användning för häst. för att i framtiden kunna påvisa toxinet med kemiska metoder.Det finns också beskrivet att PCR-metodik har använts (Szabo m fl, J Clin Microbiol 1994, 32 (8) 1986-1991)

Provtagning

Vid misstanke om botulism ska djurägaren kontakta veterinär för undersökning och helst provtagning av djur och/eller aktuellt foder. Kom ihåg att spara misstänkt foder. Alltför ofta är det, av naturliga skäl, antingen redan uppätet eller kasserat på grund av den dåliga kvalitén.

SVA ska kontaktas i samband med provtagning och insändande av prover.

  • Provmaterial utgörs av blodserum, mag-tarminnehåll, lever och/eller misstänkt foder
  • Flera rör (5-6 stycken) med blod utan tillsats tas i så akut stadium som möjligt. Om man vill avvakta med att sända in blodet, kan rören ställas i kyl några timmar. När blodkropparna sjunkit eller centrifugerats ned, sugs serum av och förs över till annat rör utan tillsats och sparas i kyl. En minsta mängd serum för att kunna genomföra testerna är vara 5 milliliter, men gärna betydligt mer.
  • Maginnehåll kan tas via sond och sändas in.
  • Vid obduktion kan maginnehåll tas direkt ur magsäcken.
  • Provtagningsmaterial (även foder) kan vid behov frysas för senare undersökning.

Kunskapen om botulinförekomst i foder är mycket begränsad och undersökningar av foder görs enbart när kliniska symtom uppträder hos djur. Med stor sannolikhet är eventuellt förekommande toxin ojämnt fördelat i foderpartiet, vilket gör värdet av profylaktisk undersökning av foder begränsat.

Behandling

Förgiftade hästar ges understödjande behandling och noggrann tillsyn och bör avlivas om/när djurskyddsskäl föreligger. I Sverige finns tyvärr inget antitoxin att tillgå. I USA finns antitoxin till häst kommersiellt tillgängligt, både monovalent (typ B) och polyvalent (typ A-C eller A-E). I Kanada finns ett bivalent antitoxin för häst (typ A och B). Antitoxin skyddar endast mot det icke redan bundna toxinet. Det innebär att ju snabbare det ges, desto bättre effekt.

Isolering

Inga speciella restriktioner.

Stallrengöring och desinfektion

Misstänkt foder bör förstöras efter eventuell provtagning.

Profylax (förebyggande behandling)

Allt foder med tvivelaktig hygienisk kvalitet ska kasseras.

För att undvika att hästar drabbas av botulism är det viktigt att fodrets hygieniska kvalitet är god. Foderkvalitén ska säkerställas hela vägen från fält till mule, i såväl produktion som lagring, hantering och utfodring. Botulism har enligt internationell vetenskaplig litteratur och fallbeskrivningar inte kunnat förknippas med bara något enstaka foderslag, men däremot med brister i produktion, hantering, lagring och utfodring av olika fodermedel. För att undvika föroreningar av bakterier i vallfoder (hö, hösilage, ensilage) och även i halm är det viktigt att grödan är ren vid skörd och att inblandning av jord, gödsel, kadaver med mera undviks. Hö bör skulltorkas och lagras skyddat mot fukt. Inplastat vallfoder bör lagras så att plasten skyddas mot skador.

För att uppnå en bra konservering i inplastade balar bör torrsubstanshalten (ts-halten) vara jämn och ligga i intervallet 45-65 procent. Lägre ts-halt medför ökad risk för bakteriella feljäsningar, främst enterobakterier och klostridier. Ts-halter över 65-70 procent medför ökad risk för mögeltillväxt men är inte heller någon garanti för att botulin inte kan bildas i fodret. pH-värdet bör i alla inplastade foder understiga 7,0. Även spannmål och andra torra kraftfoder kan utgöra en risk för botulism om det inte hanteras korrekt. All spannmål och andra torra kraftfodermedel ska lagras skyddat mot fukt och gnagare.

Allt foder bör inspekteras noga innan utfodring och om det har avvikande lukt, färg och/eller struktur bör man vara extra uppmärksam. Hö ska lukta friskt och ha en torr struktur. Inplastat vallfoder ska också lukta friskt, men en normal variation i lukt finns eftersom ett blötare ensilage luktar mer syrligt och har en brunare färg än ett torrare hösilage, utan att det behöver vara något hygieniskt fel. Om fodret luktar ammoniak och/eller smörsyra är det tydliga tecken på feljäsning och ska kasseras. Även foder som bär synliga tecken på inblandning av jord, gödsel, gammal förna och kadaver kan leda till allvarliga hälsoproblem, oavsett foderslag. Det är inte tillrådligt att sortera bort de delar som är förorenade och utfodra med resten av till exempel en bal, utan man ska kassera hela balen.

Utfodringsförfarandet är också viktigt ur botulismsynpunkt. Vallfoder som serveras utomhus och blir nedtrampat i lera kan utgöra en risk, liksom krubbor och foderhäckar/hoar som inte rengörs. Inplastade balar som öppnats måste förbrukas innan varmgång uppkommer. Vanligtvis är hållbarheten begränsad till 3-5 dygn under tidig höst och vår och något längre under kallare väderlek.

Hästar på bete kan också drabbas av botulism. Orsakerna till detta har man sällan kunnat fastställa, men beten med mycket gammal förna har förekommit i verifierade fall av botulism hos hästar i USA. Även gräsklipp i stora högar som blivit mycket varma har orsakat botulism hos hästar.

Vaccin: Det finns ett bra och säkert vaccin för hästar som har god effekt mot botulism av typ B. Andra typer av botulism har inte påvisats bland svenska hästar. Botulism har inte förekommit i Sverige hos korrekt vaccinerade hästar enligt en rapport av Bergold (2007) . Alla fall av botulism hos häst som SVA känner till har saknat fullständig vaccination.

Rekommendationen för grundvaccinering är tre vaccineringar med fyra veckors mellanrum, åtföljd av årlig revaccinering. Fullgott skydd förväntas två veckor efter tredje grundvaccineringen enligt tillverkaren.

Prognos

Hästar är som sagt extremt känsliga för botulism. Dödligheten hos icke vaccinerade hästar som inte behandlas med antitoxin och andningsunderstöd anges till 90 procent i internationell litteratur. Det överensstämmer med svenska efarenheter. I en retrospektiv insamling av uppgifter om 34 hästar som diagnostiserats med botulism vid några svenska djursjukhus överlevde 12 procent (Bergold, 2007). De flesta överlevande utvecklade endast lindriga symtom.

Överlevande hästar kan kräva en lång konvalescenstid innan de är helt återställda. Föl som ges andningshjälp, ofta med respirator och antitoxin, har god överlevnadschans, enligt studier från USA, men utan sådan behandling dör alltså flertalet.  

Vad säger lagstiftningen?

Botulism är en anmälningspliktig sjukdom enligt SJV föreskrifter (SJVFS 2013:23) om anmälningspliktiga sjukdomar.

Zoonosaspekt

Det finns ingen känd risk att en människa skulle få botulism från häst med sjukdomen. Människa är också mycket känslig för botulinumtoxin, men drabbas vanligen via intag av förorenade födoämnen. Att tvätta händerna efter att hantering av misstänkt hästfoder, rengöring av fodertråg, hantering av kadaver med mera är lämpligt.  

Vanliga frågor

1) Vilka symtom ger botulism?
Symtom som kan uppstå är muskeldarrningar, svårigheter att äta, dricka och svälja, nedsatt tonus i tunga och svans samt progressiv muskelsvaghet. Andningsförlamning och död kan inträda inom 48-72 timmar. De flesta drabbade hästar dör eller avlivas.  

2) Är botulism vanligt förekommande hos svenska hästar?
Botulism är en ovanlig sjukdom i Sverige, men då det förekommer drabbas ofta flera hästar samtidigt och flesta hästar som blir sjuka kan inte räddas till livet. Detta gör att botulism är en allvarlig sjukdom som måste förebyggas.

3) Är BotVax™B ett effektivt vaccin och räcker det att det skyddar mot botulism Typ B?
Precis som andra liknande vaccin (till exempel stelkrampsvaccin) är BotVax™ B ett vaccin med god effekt mot sjukdomen ifråga. De botulismfall som verifierats hos hästar i Sverige har alla orsakats av typ B toxin, som vaccinet är riktat emot. Inga fall av botulism i Sverige har setts hos hästar som immuniserats med detta vaccin.   

4) Ska jag kosta på min häst vaccination mot botulism?
Detta beslut ska du fatta efter att har informerat dig om riskerna, konsekvenserna och alternativen, med eller utan vaccin och efter att ha gjort en egen bedömning vad du vill lägga pengar på.

Fördelar med att vaccinera är att din häst blir skyddad mot att dö i en sjukdom som innebär ett plågsamt lidande för hästen och en ekonomisk och känslomässig förlust för dig som ägare. Vaccinet är säkert (sällsynt med biverkningar och ger gott skydd) och det är svårt att säkert förebygga sjukdomen på andra sätt. Nackdelar med vaccination är att det innebär en återkommande kostnad att hålla hästen vaccinerad.

Vad du också ska väga in är vetskap om att sjukdomen är ovanlig. De allra flesta hästägare kommer förmodligen aldrig att få se ett fall av botulism (vilket även gäller många andra sjukdomar). Man får därför väga kostnaden för att hålla hästen vaccinerad mot den förmodligen låga risken att hästen får sjukdomen (och därmed dör). Man bör också väga in djurskyddet och de stora konsekvenserna när botulism förekommer, eftersom oftast mer än en häst drabbas. Den som drabbas, drabbas hårt – och förlorar oftast sina hästar, eftersom ingen verksam behandling finns. Dessa tuffa konsekvenser gör att många väljer att vaccinera trots att det är en ovanlig sjukdom.

God foderhygien är det enda sättet att förebygga sjukdom förutom vaccination. Många gånger har dock toxinet bildats på platser som hade varit svåra att förutse. Ibland finns dåliga foderdelar som inte är lätta att upptäcka och ta bort från hästarna i tid. Endast ytterst små mängder gift behövs för att döda en häst. 

5) Hur tidigt kan föl vaccineras?
I vissa delar av USA har man problem med ”Shaker Foal Syndrom” som drabbar nyfödda föl (ej påvisat i Sverige). Botulinumbakterien växer då till i fölets tarm och bildar toxin. För att skydda fölen vaccineras de dräktiga stona två till fyra veckor innan beräknad fölning. Föl undan ovaccinerade ston vaccineras redan vid tio dagars ålder, medan föl undan vaccinerade ston vaccineras från tio veckors ålder. Resonemanget ovan medger tidig vaccinering av föl även i Sverige om det skulle behövas.

6) Efter vilken vaccinering är hästen skyddad mot botulism?
Fullgott skydd erhålls två veckor efter avslutad grundimmunisering, i detta fall tre vaccineringar med fyra veckors mellanrum. Observera att hästen inte får fullgott skydd förrän tredje vaccinationen, och intervallen bör därför följas. För att upprätthålla skyddet rekommenderas årlig revaccinering. Lämpligen ges denna i samband med installning efter sommarbete.

7) Finns det biverkningsrisker med vaccinet?
Lokal svullnad på injektionsstället finns rapporterat i ett fåtal fall. Enligt tillverkaren kan det förekomma att vissa hästar blir något nedsatta en dag, men det är snabbt övergående. Anafylaktisk reaktion finns beskriven, men ska vara ytterst ovanligt. 

8) Adrenalin står angivet som antidot mot anafylaktisk chock, vad är doseringen?
Till häst ges adrenalin i styrkan 1mg/ml i dosering 0,5-1 ml/100 kg kroppsvikt, subkutant eller intramuskulärt. Vid intravenös giva sänks dosen till en fjärdedels- eller halv rekommenderad intramuskulär dos = 0,3-0,5 ml/100 kg. Ges långsamt intravenöst.

9) Det har gått över tiden för sista sprutan i grundvaccinationen, vad ska jag göra?
Här hittar du anvisningar om vaccinationsintervall för botulism

Mer information

Bergold, J. (2007). Botulism hos svenska hästar. (Botulism in Swedish horses).

Examensarbete. Uppsala Sveriges lantbruksuniversitet, Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, Veterinärprogrammet.

Johnson, AL, McAdams, SC, Whitlock, RH. Type A Botulism in Horses in the United States: A Review of the past Ten Years (1998-2008). J VET Diagn Invest 2010 22: 165  

Wilkins , P.A. (2007) Botulism. In: Equine Infectious Disease. Ed: Sellon D.C., Long M.T., Saunders, Missouri, USA.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls