Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Dirofilaria repens (Kutan dirofilarios) hos hund

Infektion hos hund med Dirofilaria repens ses i flera länder i Europa, där den är vanlig i många områden. I Sverige har enstaka fall diagnosticerats hos hundar från Rumänien. Symtom ses vanligen i form av knutor/svullnader i huden.

  • Anmälningspliktig: Ja
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Ja
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga.

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Förekomst och smitta

Infektion hos hund med Dirofilaria repens ses framförallt i flera länder i Europa, där den är vanlig i många områden. Parasiten förekommer inte naturligt i Sverige men enstaka fall har diagnosticerats hos hundar från Rumänien. I Norge har man hittat parasiten hos hund från Ungern.

Hundar smittas av D. repens via myggor, som i sin tur blivit infekterade då de sugit blod från en smittad hund med så kallade mikrofilarier i sitt blod. Parasiten måste utvecklas i myggan innan smitta till andra hundar är möjlig. Denna utveckling sker dock bara om medeldygnstemperaturen är tillräckligt hög under flera dagar. Svenskt klimat uppfyller normalt inte detta temperaturkrav, det vill säga infektionen skall i dagsläget inte kunna spridas via myggor i svensk natur och hundar kan därför inte infekteras i Sverige.

Symtom

Det kan ta lång tid innan en hund visar symtom till följd av infektionen. Typiska symtom är knutor och svullnader i huden. I dessa knutor och svullnader finns själva parasiterna.

Diagnos

Infektionen kan påvisas genom undersökning av material från knutorna och/eller blodprovsundersökning. Parasiterna kan skiljas från andra närbesläktade och/eller liknande maskar genom mikroskopisk undersökning och/eller PCR-analys.

Behandling

Det finns ingen effektiv behandling för att avdöda vuxna maskar. Kirurgi kan vara aktuellt för att operera bort hudförändringar. Hundar som har mikrofilarier i blodet bör behandlas för att stoppa vidare smittspridning.

Förebyggande behandling för resande hundar

I Sverige finns inget läkemedel godkänt för förebyggande behandling.

Men infektion med D. repens kan förebyggas med hjälp av preparat som används till hundar i länder där risk för smitta finns. Prata med din veterinär om vad som kan vara lämpligt för just din hund.

Du kan läsa mer om andra förebyggande åtgärder mot olika infektionssjukdomar, att tänka på innan du reser med hund i Europa.

Mer information

Tala med din behandlande veterinär om du har frågor om din hund. Om din hund är sjuk är det viktigt att du snabbt kontaktar en praktiserande veterinär oavsett vad anledningen till sjukdomen kan tänkas vara.

Vanliga frågor om kutan dirofilarios hos hund

1. Kan en hund med kutan dirofilarios smitta andra hundar när den vistas i Sverige?

Hundar smittas av D. repens via myggor. Parasiten måste utvecklas i myggan för att spridning till andra hundar ska bli möjlig. Denna utveckling sker dock bara om medeldygnstemperaturen är tillräckligt hög under flera dagar. Svenskt klimat uppfyller normalt inte detta temperaturkrav, det vill säga infektionen skall i dagsläget inte kunna spridas via myggor i svensk natur och hundar kan därför inte infekteras i Sverige.

2. Kan katter också drabbas av kutan dirofilarios?

Ja, även om det inte är lika vanligt hos katt som hos hund så kan katter smittas via myggbett, dock normalt inte i Sverige eftersom vi har för kallt klimat.

3. Kan människor smittas av hundar och bli sjuka i kutan dirofilarios?

Människor smittas inte av D. repens direkt från sjuka hundar, men i länder där parasiten är vanligt förekommande kan även människor infekteras via myggbett. I Sverige är klimatet normalt för kallt för att myggor skall kunna sprida denna smitta till vare sig djur eller människor. Information om infektionssjukdomar hos människa hittar du på Folkhälsomyndighetens webbplats.

4. Kan en hund som levt utomland verka frisk men ändå vara infekterad med D. repens och bli sjuk efter att ha levt en tid i Sverige?

Ja. Det kan ta lång tid innan hunden visar symtom till följd av sin infektion.

5. Jag skall köpa en hund från utlandet, är det något mer än kutan dirofilarios jag bör tänka på?

Jordbruksverkets webbplats kan du läsa om gällande införselregler. Det är mycket viktigt att dessa följs! Införselreglerna skyddar dock inte hunden mot att bli smittad av en rad andra, för hunden ofta allvarliga sjukdomar. Läs mer om några sådana infektioner, att tänka på i samband med köp av hund från Europa. Ett gott råd är att försöka skaffa sig en bild av det aktuella sjukdomsläget i området där hunden kommer ifrån genom att kontakta lokala veterinärer på plats.

6. Jag skall ut och resa med min hund i Europa, vad bör jag tänka på för att minska risken för att min hund utsätts för onödig smitta?

Jordbruksverkets webbplats kan du läsa om gällande införselregler. Det är mycket viktigt att dessa följs! Införselreglerna skyddar dock inte hunden mot att bli smittad med en rad andra, för hunden ofta allvarliga sjukdomar. Läs mer om några sådana infektioner, att tänka på innan du reser med hund i Europa.

Vänd dig till din behandlande veterinär för råd och ordinering av lämpliga förebyggande läkemedel.

 

Vad säger lagstiftningen?

Infektion med Dirofilaria repens, är en anmälningspliktig sjukdom. Detta innebär att diagnosen måste anmälas till Jordbruksverket, men att detta inte kommer att leda till några omedelbara myndighetsbeslut. I de fall ett svenskt laboratorium påvisar dirofilarios med hjälp av insända prover skall laboratoriet anmäla fyndet till Jordbruksverket, det vill säga behandlande veterinär behöver inte anmäla fallet.

Förekomst

D. repens är inte en i Sverige naturligt förekommande parasit. Infektionen förekommer globalt i främst tropiska och subtropiska klimatzoner men även i tempererade områden. Infektionen är vanlig i ett flertal stater i USA. I Europa återfinns den i flera länder. Enstaka fall har diagnosticerats i Sverige och Norge hos hund från Rumänien respektive Ungern.

Katter kan också infekteras med D. repens.

Agens och smittvägar

Hunddjur utgör huvudvärd för nematoden D. repens. Unisexinfektioner är inte ovanligt. Om så inte är fallet, det vill säga om en infekterad hund bär på vuxna maskar (adulter) av både han- och honkön producerar de vuxna honorna mikrofilarier. Dessa cirkulerar i hundens perifera blodomlopp och kan därmed tas upp av blodsugande myggor.

I myggan utvecklas mikrofilarierna till det infektiösa larvstadiet som via myggbett kan överföras till ett nytt värddjur. För att denna utveckling skall kunna ske i myggan krävs en hög medeldygnstemperatur under ett flertal dygn. Svenskt klimat uppfyller normalt inte detta temperaturkrav, det vill säga infektionen skall i dagsläget inte kunna spridas via myggor i svensk natur. En infekterad hund kan därför inte sägas utgöra en smittrisk under vistelse i svenskt klimat.

Zoonosaspekt

Människa utgör inte en naturlig värd för D. repens. Infektion hos människa förekommer dock i endemiska länder. Människor smittas på samma sätt som hundar, via bett av mygga som bär på infektiösa larver.

Patogenes och kliniska symtom

Efter ett myggbett migrerar D. repens larverna in i den subkutana bindväven där de utvecklas till adulter. Adulterna lever subkutant på olika ställen i kroppen (framförallt buken, extremiteter och huvudet)  och kan orsaka större eller mindre nybildningar. De vuxna maskarna kan leva i flera år. Honorna kan bli 17 cm långa, hanarna blir upp till sju cm långa.

Vanligaste symtom i samband med infektion med D. repens är subkutana knutor av varierande storlek.

Diagnos

Det tar ofta tid innan en hund infekterad med D. repens visar kliniska symtom och en vanlig klinisk undersökning (till exempel inför export till Sverige) av en hund som vistats i ett endemiskt område utan korrekt förebyggande behandling kan inte garantera att hunden är fri från infektionen. En hund med subkutan dirofilarios kan också vara infekterad med andra agens, till exempel D. immitis och Leishmaniainfantum som också sprids via myggbett.

Diagnosen ställs genom påvisande av mikrofilarier i finnålsaspirat från de subkutana knutorna och/eller i blod. Det är möjligt att utifrån mikrofilariernas morfologi skilja dem från andra mikrofilarier som förekommer hos hund, till exempel D. immitis, men det kan vara svårt speciellt om det rör sig om en blandinfektion. Alla infekterade hundar har emellertid inte påvisbar mikrofilaremi. Mikrofilarier kan även påvisas och artbestämmas med PCR. Det är också möjligt att påträffa och artbestämma de adulta maskarna efter kirurgiskt avlägsnande av knutorna.

Undersökningsmaterial för mikrofilariedetektionstest (Knott’s test): Minst 2 milliliter helblod (EDTA).

Behandling

Det finns ingen effektiv adulticid behandling för D. repens. Kirurgisk behandling kan vara aktuell. För att undvika ytterligare smittspridning samt med tanke på zoonosrisken bör hundar med mikrofilaremi behandlas med makrocykliska laktoner.

Profylax

I Sverige finns inget läkemedel godkänt för förebyggande behandling. Preparat med makrocykliska laktoner avsedda för preventiv behandling mot D. immitis är dock effektiva även mot D. repens.

Mer information

På SVA:s webbplats finns även information om infektioner att tänka på i samband med köp av hund från Europa samt information om förebyggande åtgärder inför resa med hund i Europa.

 

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls