Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Kattpest

Det finns vacciner som ger ett mycket bra skydd mot kattpest. Alla katter i Sverige vaccineras dessvärre inte och kattpest är därför tyvärr inte en helt ovanlig sjukdom i vårt land. Symtomen varierar men ofta får katten kräkningar och kraftig diarré.

  • Anmälningspliktig: Nej
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Nej
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Förekomst

Det parvovirus som orsakar sjukdomen kattpest finns spritt över världen. Det finns vacciner som ger ett mycket bra skydd mot sjukdomen. Alla katter i Sverige vaccineras dessvärre inte och kattpest är därför tyvärr inte en helt ovanlig sjukdom i vårt land. Större utbrott ses framförallt i ovaccinerade kattbesättningar samt i områden där många katter är ovaccinerade. Alla katter som inte är immuna mot kattens parvovirus kan anses löpa risk för att infekteras.

Smitta

Kattpest orsakas av Felint panleukopenivirus (FPV), på svenska kallat kattens parvovirus.

En infekterad katt sprider virus framförallt via sin avföring. Katten behöver inte själv ha några symtom, trots att den sprider smitta. En katt kan också vara smittsam under lång tid, i upp till flera månader. 

Katter kan smittas inte bara genom att träffa en infekterad katt, utan även genom att vistas i miljöer där parvovirus finns. Viruset kan leva i upp till ett år i miljön och under hela den tiden smitta nya katter. Ensamlevande katter som inte får gå ut smittas genom att virus kommer in i hemmet via till exempel kläder, skor, och andra föremål som tas in utifrån.  

På grund av parvovirus långvariga överlevnad i miljön kan man aldrig räkna med att kunna "vänta ut" en parvovirus-smitta från omgivningen, varken utomhus eller inomhus. Noggrann rengöring och därefter desinfektion behövs. Parvovirus tål de flesta desinfektionsmedel, det vill säga det är viktigt att det medel man använder är verksamt mot just parvovirus och att desinfektionen sker på rätt sätt, läs tillverkarens rekommendationer noga. 

I utomhus- och inomhusmiljöer som inte helt går att desinficera kan alltså smittan finnas kvar under lång tid. Eftersom smitta dessutom sprids även av katter utan symtom på sjukdom kan risk för kattpest-smitta sägas föreligga överallt där ovaccinerade katter finns, oavsett om man vet om att katter nyligen blivit sjuka eller ej. 

Katter som utvecklat ett skydd (immunitet) mot parvoviruset till följd av en korrekt vaccinering sprider inte virus i sin avföring och de blir under normala förhållanden inte sjuka. 

Symtom

Symtom till följd av en infektion med kattens parvovirus ses vanligen inom fyra till fem dagar. Hur sjuk en infekterad katt blir varierar. Många vuxna katter blir inte alls sjuka. Andra får feber och blir allmänt trötta, ofta under cirka tre dagars tid, för att sedan tillfriskna helt.  

De katter som insjuknar kan dock bli mycket dåliga och dödligheten är speciellt hos unga katter hög. Sjukdomsförloppet kan vara mycket snabbt. En del katter dör inom några timmar efter det att de första symtomen ses. 

I de fall sjukdomsförloppet är lite långsammare ses i typiska fall hög feber och tecken på buksmärtor. Katten är slö och efter ett tag börjar den kräkas. En kraftig diarré utvecklas ofta också, och katten blir uttorkad.  

När dräktiga katter infekteras kan de få missfall. Honan själv behöver inte visa några symtom på kattpest. Infekterade kattungar kan också födas med olika typer av hjärnskador. Ofta märker man inte att kattungarna har dessa hjärnskador förrän de är två till tre veckor gamla, det vill säga när de börjar gå. 

Diagnos

Det finns en rad olika sjukdomsorsaker hos katt som kan ge liknande symtom som de som ses vid kattpest. Ofta undersöker man blodprov hos en katt med misstänkt kattpest för att se om den har lågt antal vita blodkroppar, vilket många katter drabbade av kattpest har. 

Om man hittar själva viruset i ett avföringsprov vet man säkert att katten är infekterad. Ibland hittas dock inte virus i avföringsprovet trots att katten är sjuk i kattpest. Risken för det ökar ju längre tid som gått efter det att katten infekterades. 

Blodprov kan undersökas för att se om kattens immunförsvar har bildat antikroppar mot parvovirus. Vaccinerade katter och katter som tidigare varit infekterade med parvovirus har också antikroppar i blodet. 

Obduktion av döda katter ger som regel en säker kattpestdiagnos.  

Vanliga frågor om kattens parvovirus

1. Skall jag vaccinera min katt och i så fall varför?

Vaccin mot kattens parvovirus är att betrakta som ett basvaccin för katter i Sverige, vaccinering rekommenderas normalt för samtliga katter. Det virus som orsakar kattpest finns i både utomhus- och inomhusmiljöer och katter behöver inte träffa varandra, eller ens vara i närheten av en sjuk katt, för att smittas. Ovaccinerade katter kan sprida virus utan att själva visa några tecken på sjukdom.

2. När, och hur ofta, skall jag vaccinera min katt?

I den vaccinrapport som utarbetats av Statens veterinärmedicinska anstalt och Sveriges Veterinärmedicinska Sällskap finns rekommendationer för vaccinationsrutiner. Rapporten nås via SVA:s webbplats.

3. Kan människor smittas och bli sjuka av kattens parvovirus?

Nej.

4. Kan min hund smittas och bli sjuk av kattens parvovirus?

Nej.

5. Är det sant att även katter som enbart lever inomhus, utan att träffa andra katter, också kan insjukna i kattpest?

Ja.

6. Mina katter har just dött i kattpest. Vad skall jag göra för att förhindra att nästa katt jag tar hem också smittas?

Den nya katten skall ha ett fullgott vaccinationsskydd innan du tar hem den. Hur lång tid man måste vänta innan vaccinationen har givit önskad effekt varierar med olika vacciner. Tala med den behandlande veterinär som vaccinerat katten.  

Det virus som orsakar sjukdomen kattpest är mycket smittsamt och kan finnas kvar i omgivningen i upp till ett år. Noggrann rengöring och därefter desinficering är viktigt för att få ned smittrycket i den närmaste omgivningen. Parvovirus tål de flesta desinfektionsmedel, det vill säga det är viktigt att det medel man använder är verksamt mot just parvovirus och att desinfektionen sker på rätt sätt. Läs tillverkarens rekommendationer noga.

Mer information

Tala med din behandlande veterinär om du har frågor om din katt. Om din katt är sjuk är det viktigt att du snabbt kontaktar en praktiserande veterinär oavsett vad anledningen till sjukdomen kan tänkas vara.

 

Infektion med felint panleukopenivirus (parvovirus), kattpest

Vad säger lagstiftningen?

Kattpest är inte en anmälningspliktig sjukdom.

Förekomst

Felint panleukopenivirus (FPV) finns spritt över hela världen. Utbrott av klinisk sjukdom till följd av infektion med FPV är tyvärr inte ovanligt i Sverige. Utbrott ses framförallt i områden där många katter är ovaccinerade samt i ovaccinerade besättningar. Alla katter som inte är immuna mot FPV kan dock anses löpa risk för att utsättas för FPV smitta. Katter kan även infekteras med hundens parvovirus (Canine parvovirus type 2, CPV-2). 

Katter som vaccinerats korrekt mot kattens parvovirus är under normala förhållanden väl skyddade mot infektion med parvovirus.

Agens och smittvägar

Kattpest orsakas av felint panleukopenivirus (FPV), ett parvovirus.  

FPV utsöndras framförallt i avföringen även om virus i akut stadium också utsöndras med saliv och urin. En del infekterade katter utsöndrar virus i flera månader. Mottagliga katter smittas inte bara genom direktkontakt med virusutsöndrande katter eller deras avföring, indirekt omgivningssmitta är en mycket viktig smittväg. Parvoviruset är extremt tåligt och kan kvarstå i infektiös form i omgivningen i upp till ett år. Virus kan föras in till hushåll genom föremål som till exempel kläder och skor, även ensamlevande katter som inte får vistas utomhus riskerar att smittas. Troligen kan också insekter föra med sig parvovirus. 

På grund av parvovirus långvariga överlevnad kan man inte räkna med att kunna "vänta ut" en parvosmitta från omgivningen, varken utomhus eller inomhus. Noggrann rengöring och därefter desinficering behövs. Parvovirus tål de flesta förekommande desinfektionsmedel om de används i vanlig brukslösning. Granskning av tillverkarens anvisningar vad avser dosering och tillvägagångssätt är därför att rekommendera. I utomhusmiljöer och miljöer som inte helt går att desinficera kan en miljösmitta kvarstå under lång tid. Både kliniskt sjuka och subkliniskt infekterade katter, som rör sig i området, kan fortsätta att utsöndra virus under en längre tid så att smittrycket upprätthålls. Sammantaget gör detta att risk för parvovirussmitta kan sägas föreligga överallt där katter finns, oavsett om kännedom om kliniska fall av kattpest finns i området eller ej.

Genomgången naturlig infektion med FPV leder troligen till livslång immunitet.

Zoonosaspekt

Felint panleukopenivirus är inte ett zoonotiskt agens.

Patogenes och kliniska symtom

Infektion sker peroralt. Symtom ses till följd av virusreplikation och påföljande skador i vävnader med snabb celldelning; krypteptielceller i tarm, lymfoid vävnad (lymfknutor, mjälte och thymus) och benmärg samt placentavävnad och fostervävnad.  

Inkubationstiden är vanligen fyra till fem dagar. Grad av sjukdom varierar från subklinisk infektion till ett perakut, dödligt förlopp. 

Asymtomatisk infektion är vanligt hos framför allt vuxna katter. 

En subakut symtombild är också vanligt. Typiskt ses symtom under en till tre dagars tid i form av ett lindrigt till måttligt gravt nedsatt allmäntillstånd tillsammans med mild leukopeni och feber med eller utan utveckling av diarré.  

I akuta fall ses ofta en rad typiska symtom:  

  • Snabbt utvecklad hög feber, ofta över 40°C.
  • Påverkat allmäntillstånd, anorexi, buksmärtor.
  • Kräkningar och i många fall en allvarlig diarré utvecklas ofta inom 24-72 timmar.
  • Grav dehydrering.
  • En grav panleukopeni ses i de flesta fall.

Komplikationer kan ses till följd av bland annat bakteriell överväxt i tarm och sekundära infektioner. Dödsfall är vanligt hos obehandlade katter till följd av bland annat dehydrering och elektrolytbalansrubbningar samt endotoxisk chock.  

Perakuta fall ses framförallt hos unga katter. Denna form av kattpest kännetecknas av ett kraftigt påverkat allmäntillstånd, hypotermi och död inom 24 timmar. Döden kan inträffa inom några få timmar, det vill säga det är inte säkert att ägaren hinner uppfatta några symtom hos katten (eller katterna i de fall det rör sig om en hel grupp ovaccinerade katter). 

Dräktiga katter kan abortera sina foster. Mumifikation och resorption ses också när infektion sker under tidig dräktighet. Den dräktiga honan behöver inte själv uppvisa några symtom.  

Kattungar som smittas under senare delen av dräktigheten eller under den första levnadsveckan kan uppvisa symtom till följd av olika typer av hjärnskador. Synnerver och retina kan också skadas. Den vanligaste typen av skada är dock cerebellumhypoplasi. Ofta upptäcks symtomen vid två till tre veckors ålder, det vill säga i samband med att kattungarna normalt börjar bli mer aktiva och börjar gå. Grad av besvär kan variera inom en och samma kull. 

Diagnos 

  • Fekala antigentester

För definitiv diagnos av parvovirusorsakad enterit krävs påvisande av parvovirus eller virala antigen i faeces. Fekala antigentester finns kommersiellt tillgängliga för användande vid kliniker och veterinärmottagningar. För analys vid SVA skickas faecesprov till Avdelningen för virologi, immunbiologi och parasitologi. Det är önskvärt att testet utförs i ett tidigt stadium av sjukdomsförloppet. Parvovirus utsöndras hos många katter under en relativt kort tid efter infektionen och när katten kommer till veterinärvård kan utsöndringen ha upphört. En annan möjlig anledning till ett negativt provsvar är att virus är täckt av antikroppar, vilket förhindrar detektion. 
Provmaterial: Faecesprov taget i så tidigt stadium av sjukdomsförloppet som möjligt.

  • Serologi

Närvaro av höga titrar av FPV-specifika antikroppar hos ovaccinerade djur konfirmerar exponering för infektionsämnet. Det humorala svaret mot FPV är snabbt hos katt och höga antikroppstitrar påvisas ofta mycket tidigt under infektionen. Det är därför ofta inte praktiskt möjligt att påvisa en signifikant titerstegring hos insjuknade individer.
Provmaterial: Serum eller helblod utan tillsats. Glöm inte ange att misstanke om sjukdom föreligger på remissen! Samma analysmetod används för att påvisa antikroppssvar efter vaccination. 

  • Obduktion

I fatala fall av parvoviral enterit kan typiska förändringar påvisas i tunntarmen och lymfatiska organ (lymfknutor, mjälte, thymus). Virala antigen kan påvisas i vävnaderna med hjälp av immunohistokemi.
Provmaterial: Hela djurkroppen eller ett flertal vävnadsprov tagna från olika delar av tunntarm (främst ileum), samt vävnadsprover från lymfknutor, mjälte och thymus för histopatologisk undersökning. 

Profylax

Vaccin mot kattens parvovirus är att betrakta som ett basvaccin för katter i Sverige. I den vaccinrapport som utarbetats av SVA-SVS, återfinns rekommendationer avseende vaccinationsrutiner.

 

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls