Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Aktinos hos nötkreatur

Aktinos förekommer oftast sporadiskt i Sverige. Mjukdelsaktinos ger knölar och granulationsvävnad i huvud och hals. Benaktinos ger osteomyelit i käken. Båda sjukdomarna kan ge svårigheter med foderintag.

  • Anmälningspliktig: Nej
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Nej
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Andra namn: strålsvamp, trätunga

Förekomst

Mjukdelsaktinos uppträder oftast som enstaka fall, men utbrott med hög morbiditet finns beskrivna. I Sverige har de flesta aktinosfallen rapporterats från begränsade geografiska områden som Uppland/Roslagen. Antalet rapporterade aktinosfall i Sverige sjönk från i medeltal 400 fall per år under perioden 1985-1990 till i medeltal 240 fall per år 1999-2005. Benaktinos är mer sällsynt än mjukdelsaktinos.

Symtom

Mjukdelsaktinos orsakas av Actinobacillus lignieresii och ger upphov till ”knölar” eller mer diffus granulationsvävnad framför allt i huvudets och halsens mjukdelar. Tungan kan vara affekterad och kallas då trätunga. Symtomen varierar med lokalisationen och kan innefatta inappetens, salivering, andningsproblem och avmagring, men ofta är djuren tämligen opåverkade av granulomen. Sporadiska fall är det vanliga.

Benaktinos hos nötkreatur orsakas av Actinomyces bovis-infektion. En osteomyelit med breddning av under- eller överkäksbenet utvecklas långsamt och ger svårigheter med foderintag.

Etiologi och patogenes

Infektionsagens:

Mjukdelsaktinos orsakas av Actinobacillus lignieresii, en gramnegativ stav.
Benaktinos orsakas av Actinomyces bovis, en anaerob grampositiv stav.

Infektionsport:

Sår i hud och slemhinnor gör att bakterierna, som finns i munhålefloran, kan ta sig in.

Spridning i djuret:

Lokalt i munhåla, käke.

Smittvägar:

Bärardjur är sannolikt viktiga för smittspridning.

Överlevnad:

A. lignieresii överlever några få dygn utanför djuret.

Provtagning och diagnostik

Diagnosen mjukdelsaktinos ställs ofta kliniskt. För bakteriologisk diagnos krävs biopsi eller aspirat från aktiv granulationsvävnad. Histologi kan också ge en relativt säker diagnos. Vid benaktinos kan A. bovis påvisas med anaerobodling från var eller biopsimaterial. Histologisk diagnos kan vara en möjlighet, framför allt vid obduktion.

Behandling och profylax

Enligt information från Läkemedelsverket (pdf) behandlas mjukdelsaktinos med tetracyklin eller jod. Penicillin enbart eller i kombination med streptomycin används i vissa fall. Prognosen är god vid tidigt insatt behandling. I fall med längre duration och mer omfattande granulationsvävnad med bindvävskapsling är penetrationen av läkemedel sämre.

Få studier av behandlingseffekt av benaktinos finns, men infektionen anses svårbehandlad.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls