Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Brand – hantering av risker och skador hos idisslare

Ett varmare och torrare klimat innebär ökad risk för skogs- och gräsbränder. Sådana bränder likväl som ladugårdsbränder kan få allvarliga konsekvenser för lantbrukets djur.

Förekomst

Brännskador hos nötkreatur som avlivats fyra dagar efter en brand på betet. (Klicka på bilden för ett större format.) Foto: Local Land Services, NSW Government, Australien

Brännskador hos får efter brand på betet. (Klicka på bilden för ett större format.) Foto: Local Land Services, NSW Government, Australien 

Bränder av olika omfattning uppstår årligen i landet. Sommaren 2014 utbröt en stor skogsbrand i Västmanland som medförde stora skador i området och allvarliga konsekvenser för idisslare och andra djur i området. Under 2015 genomfördes 2 700 insatser till bränder i skog och mark. Enligt uppgifter från 2009 var cirka 10 procent av alla bränder i landet lantbruksbränder och man uppskattade att det varje år inträffar omkring 300 större lantbruksbränder. Enligt Brandskyddsföreningen gör räddningstjänsterna i Sverige cirka 200 utryckningar per år till brand i lantbruksbyggnad.

Erfarenheter av skador på idisslare i samband med gräs- och skogsbränder kommer främst från Australien och Nordamerika. Vegetationen skiljer mellan olika regioner vilket kan ha betydelse för konsekvenserna av en brand. I skogar där det främst växer lövträd brinner främst trädtoppar och undervegetation men trädstammarna klarar sig oftast. En brand i sådan skog ger inte samma hetta som vid en skogsbrand i skog med barrträd där hela träden brinner upp.

Antalet överlevande djur påverkas bland annat av hettans intensitet. Brand i undervegetation och gräsbränder leder främst till brännskador på underben och buk medan ladugårdsbränder ofta leder till att djur dör av rökförgiftning/kvävning eller brännskador över hela kroppen. En del djur kan räddas utan brännskador men risken för rökskador i luftvägarna är stor.

Direkta konsekvenser för djuren - kliniska symtom

Konsekvenserna för djuren varierar beroende på exponering och uppdelas nedan på sådana som drabbar idisslare på kort respektive lång sikt:

Kort sikt

  • Dödsfall på grund av värme, rökgasförgiftning eller allvarliga brännskador.
  • Brännskador av olika allvarlighet, placering och omfattning. Exempel på skador ges i bifogat dokument (pdf).
  • Chock på grund av omfattande brännskador.
  • Irriterade ögon och luftvägar (rinnande näsa, bronkit) på grund av exponering för brandrök som retar slemhinnorna.
  • Kraftig hosta med fradga från näsborrarna efter inandning av rökgaser.
  • Andningsproblem (ihållande hosta och försvårad andning) på grund av inandning av rök och rökpartiklar* som kan tränga långt ner i lungorna.
  • Traumatiska skador på grund av att djuren stressats vid exponering för rök, koloxid och värme och skadat sig.

Längre sikt

  • Lunginflammation på grund av luftvägsinfektion sekundär till irritation av andningsvägarna på grund av inandning av rök.
  • Nya och förvärrande av befintliga infektionssjukdomar på grund av att stress lett till nedsatt lokalt och allmänt immunförsvar.
  • Sårinfektioner sekundärt till brännskador.
  • Minskad produktivitet (till exempel på grund av skadade spenar) och reproduktion (till exempel nedsatt spermiekvalitet i skadade testiklar) med mera.
  • Ökad risk för spridning av infektionssjukdomar mellan djur och besättningar i samband med evakuering av djur eftersom det kan vara svårt att hålla besättningar separat och att rengöra transportfordon på ett korrekt sätt. Detta kan få konsekvenser på längre sikt för kontrollprogram med mera.

* Rök består av koldioxid, kolmonoxid, partiklar, sot, kolväten och andra organiska substanser inklusive kväveoxider och spårämnen. Rökens sammansättning beror på vad som brinner. Kolmonoxid är en färglös luktlös gas som främst produceras när elden pyr och kan bli dödlig i höga doser. I allmänhet är rökpartiklar den viktigaste förorenaren i rök från naturbränder. Rökpartiklar är en allmän term som används för en blandning av fasta partiklar och vätskedroppar som återfinns i luften. Sådana partiklar tenderar vara mycket små (<1 micron i diameter) vilket innebär att de kan nå djupt ner i lungorna varför rökpartiklar är en större hälsorisk än grövre partiklar som till exempel finns i vägdamm.

Andra konsekvenser som påverkar produktionen

  • Betet kan kontamineras av nedfallen aska vilket kan påverka smaken på betet och göra att djuren inte äter tillräckligt varför extra foder kan behövas. Aska från skogsbrand som djur får i sig genom gräset när de betar påverkar troligen inte deras hälsa men helst bör djuren exponeras så litet som möjligt. Regn sköljer bort askpartiklar. Om det är mycket aska på bete bör djuren erbjudas annat foder eller flyttas till opåverkade beten.
  • I samband med brand finns risk att foder förorenas med främmande ämnen som PCB och dioxiner vilka bildas vid förbränning av organiskt material. Gränsvärden för sådana ämnen finns för foder (se EU:s foderbestämmelser på Jordbruksverkets webbplats).
  • Foderbrist kan uppstå (till exempel om det inte finns tillräckligt med foder lagrat eller att köpa in eller om beten och vallar skadats allvarligt) vilket kan påverka möjligheten att hålla djur på platsen både på kort och lång sikt. Långtidseffekten på växtligheten beror bland annat på när under växtsäsongen branden sker och växtlighetens sammansättning eftersom olika växter kan ta olika lång tid att komma tillbaka.
  • Vattentäkter kan kontamineras med aska. Livsmedelsverket avråder människor från att dricka vatten som är tydligt färgat eller har en främmande lukt och smak. Vid sådana tillfällen bör man även söka alternativa vattenkällor till djuren. Djurens vilja att dricka kan minska om vattnet fått en bismak. Detta är negativt eftersom det är viktigt att djuren dricker rikligt. Aska kan eventuellt påverka vattenkvaliteten och leda till oönskad växt av bakterier och alger.
  • Om stallbyggnader och/eller staket brunnit upp kan det vara svårt att hålla djur på ett säkert och korrekt sätt både på kort och lång sikt.

Hantering och behandling av djur som skadats eller påverkats på annat sätt

Evakuering av djur

  • Att flytta djuren från rök och eld är det bästa djurskyddet även om själva transporten och den tillfälliga placeringen inte är optimal (till exempel provisoriska stallar).
  • För att minimera risken för spridning av smittsamma sjukdomar är det bra om djur från olika besättningar hålls separat.
  • Om det är svårt att ordna regelmässiga djurtransporter kan andra lämpliga transportmedel användas för att flytta djuren.
  • Byt om möjligt kläder mellan transport av olika besättningar eller djurgrupper.
  • Det bästa är att göra rent transporten/bilen mekaniskt mellan varje transport. Det är viktigare att transporten är torr än att den skuras med vatten och inte hinner torka. Fukt och värme ökar risken för att smittor växer till.
  • Om det inte går att transportera djuren bör de flyttas till närliggande område som bedöms ha låg risk att påverkas av branden (till exempel stor inhägnad med liten växtlighet/ plöjd mark och helst ingen eller liten växtlighet runt om).
  • Vid kraftig rökutveckling i samband med gräs/skogsbrand kan djuren hållas inne om detta bedöms säkert.

Bedömning av drabbade djur

  • Så snart som möjligt när det bedöms vara säkert för människor och djur görs en första bedömning av hur skadade djuren är.
  • Vid detta tillfälle görs i första hand en bedömning av vilka djur som direkt ska avlivas av djurskyddsskäl och vilka djur som ska behållas för observation och eventuell behandling.
  • Närmare detaljer om rekommendationer rörande bedömning av djuren i akut skede och under en uppföljningsperiod efter branden ges i separat information - Bedömning av idisslare utsatta för brand (pdf).

Avlivning av skadade djur och hantering av döda djur

Behandling av djur som överlevt brand med eller utan synliga skador

Allmänna råd:

  • Ge djuren en så ren, torr och lugn miljö som möjligt. Om djuren är utomhus bör de ha tillgång till skugga.
  • Placera djuren på mjukt underlag om klövarna är skadade.
  • Ge djuren tillgång till rikligt med friskt och svalt vatten att dricka så slemhinnorna i luftvägarna hålls fuktiga och skyddas mot uttorkning. Placera vattnet i nära anslutning till utfodringsplats.
  • Om djuren är inomhus kan man skapa vattendimma i stallet med hjälp av fläktar kopplade till vatten. Dimman hjälper till att hålla uppe luftfuktigheten för att fukta luftvägarna.
  • Utfodra med dammfritt foder av god kvalitet (tillräckligt med protein och mineraltillskott). God näringstillförsel är viktig för att djuren ska kunna återhämta sig.
  • Begränsa för djuren ansträngande aktiviteter.
  • Dikor med kalv kan behöva speciella åtgärder om kons spenar är skadade så inte kalven kan dia. 

Specifika råd rörande behandling av djur som skadats:

  • Behandlingens omfattning påverkas av en mängd faktorer såsom skadornas omfattning men även av möjligheten att ta hand om skadade djur.
  • Förslag på behandling av djur som fått brännskador ges i separat information - Specifika råd rörande behandling av brännskador hos idisslare (pdf).
  • Vid skador på luftvägarna rekommenderas, i akut fas, allmänbehandling med NSAID och eventuell allmänbehandling med antibiotika enligt gängse rekommendation vid misstänkt infektiös lunginflammation. Under uppföljningsfasen behövs daglig bedömning. Förmågan att äta och dricka är goda indikatorer på djurens tillstånd men kan förändras upp till sex veckor efter rökinhalering. Vid utveckling av symtom eller förvärrande av symtom bör behandling enligt ovan eller avlivning övervägas. Läkning efter exponering för brandrök tar cirka fyra till sex veckor.
  • Andra skador behandlas enligt gängse rekommendationer beroende på typ av skada.

Specifika råd rörande djur som inte har synliga skador:

  • Djuren bör hållas under daglig uppsikt och bedömas på nytt.
  • Om djuren får kliniska symtom bedöms djuren snarast och beslut tas om behandling eller avlivning.

Att tänka på innan och när djuren flyttas tillbaks

  • Rengör stallet innan djuren flyttas tillbaks. Gör en normal rengöring och vädring av stallarna i den omfattning som behövs (om luften är irriterande för människor är den också det för djuren). Om möjligt kan man passa på att göra den årliga stallrengöringen samt rengöring av ventilationen. Det behövs inga specialmedel för rengöring. Det är viktigt att personer som arbetar med rengöringen skyddar sig från att andas in för mycket sot och damm.
  • När det är möjligt att transportera tillbaks djuren bör det ske i lugn takt utan stress. Transporten ska därför genomföras på vanligt sätt enligt de bestämmelser som finns. Transportfordon ska vara väl rengjorda för att undvika indirekt överföring av eventuella smittor mellan djur.
  • Om besättningen är med i ett kontrollprogram för sjukdomar och har varit i kontakt med andra djur när de var evakuerade är det viktigt att hålla reda på vilka djur de var i kontakt med och prata med veterinär om det kan vara aktuellt med extra provtagningar.
  • Av smittskyddsskäl är det viktigt att djurägare i efterhand rapporterar till Jordbruksverket var deras idisslare har befunnit sig.

Förebyggande åtgärder för att undvika risker och skador hos idisslare på grund av brand

  • Förebygg brand i lantbruksbyggnader och vid skogsbruk genom lämpliga åtgärder. Lantbrukets Brandskyddskommitté har information om hur man bör gå tillväga.
  • Förebygg möjligheten att skogs-/gräsbrand når ladugårdsbyggnader och beten.
  • Gör plan för åtgärder vid brand av olika typ (ladugård, skog/gräs).

Myndigheter och organisationer som kan vara till hjälp

  • Gård&Djurhälsan (djurhälsa, kontrollprogram med mera)
  • Jordbruksverket (smittskydd, djurförflyttningar, foder och vatten med mera)
  • Kommunerna (räddningstjänst med mera)
  • Lantbrukets Brandskyddskommitté (skadeförebyggande arbete)
  • Lantbrukarnas riksförbund (LRF) (riskhantering med mera)
  • Livsmedelsverket (dricksvatten, livsmedelssäkerhet)
  • Länsstyrelserna (räddningstjänst, djurskydd med mera)
  • Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) (förebyggande, krisberedskap)
  • Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) (djurhälsa, smittskydd med mera)
  • Växa Sverige (djurhälsa, kontrollprogram med mera)

Läs mer

Anonym. 2015. Assessing bushfire burns in livestock. Primefact 399 third edition, Emergency Management Unit. Department of Primary Industries New South Wales, Australia, s 1-4.
http://www.dpi.nsw.gov.au/__data/assets/pdf_file/0007/96811/Assessing-bushfire-burns-in-livestock.pdf

Anonym. 2016. Skogsbränder – dricksvatten från egen brunn. https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/egen-brunn/testa-brunnens-dricksvattnet/skogsbranders-paverkan-pa-dricksvatten 

Anonym. 2017. Livestock safety in disasters. Department of Primary Industries New South Wales, Australien. http://www.dpi.nsw.gov.au/__data/assets/pdf_file/0004/708088/Livestock-safety-in-disasters.pdf

Anonym. Assessing cattle after a bushfire. Agriculture Victoria, Australien
http://agriculture.vic.gov.au/agriculture/emergencies/recovery/livestock-after-an-emergency/assessing-cattle-after-a-bushfire Accessed 2017-06-20

Anonym. Assessing sheep after a bushfire. Agriculture Victoria, Australien
http://agriculture.vic.gov.au/agriculture/emergencies/recovery/livestock-after-an-emergency/assessing-sheep-after-a-bushfire Accessed 2017-06-20

Anonym. Recovering after bushfires – Livestock management. Primary Industries & Regions South Australia, Australia. FactSheet. http://pir.sa.gov.au/emergency_management/bushfires/recovering_after_bushfires Accessed 2017-06-20

Bergstén O. 2015. Brännskador hos hund – Omvårdnadsbehov och sårvård vid termisk brännskada. Kandidatarbete inom djurskötare kandidatprogram 2015:13, Sveriges Lantbruksuniversitet. http://stud.epsilon.slu.se/8280/

Madigan J, Wilson D, Stull C. 2008. Wildfires, smoke and livestock. School of Veterinary Medicine, University of California, Davis, USA. https://agr.wa.gov/foodsecurity/docs/FireSmokeLivestockUCDavisPublication.pdf

McCollum T, Sprowls R, Faries F, Gill R. 2011. Wildfire damage to cattle may be more than the eye can see. AgriLifeToday, https://today.agrilife.org/2011/04/19/wildfire-damage-to-cattle-may-be-more-than-the-eye-can-see/

Rogers J, Scholz T, Gillen A. 2015. Dealing with livestock affected by the 2014 bushfires in South Australia: decision-making and recovery. Australian Journal of Emergency Management, 30, 13-17

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls