Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Cerebrocortikal nekros (CCN)/Polioencephalomalacia (PEM) hos nötkreatur

Cerebrocortikal nekros (CCN)/polioencephalomalaci (PEM) är en neurologisk sjukdom hos idisslare. Historiskt har CCN/PEM associerats med stört tiaminstatus men på senare tid har ett samband med högt sulfatintag observerats.

  • Anmälningspliktig: Nej
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Nej
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Förekomst

Sjukdomen förekommer i hela världen. Oftast ses sporadiska fall men besättningsutbrott kan också förekomma. I dessa fall är dock antalet drabbade individer begränsat. Vanligen drabbas unga individer till exempel avvanda kalvar eller ungdjur 6-18 månader gamla. Djur som får en foderstat med hög andel kraftfoder har högre risk för CCN/PEM men även djur på bete kan få sjukdomen. En foderstat med tillsatt sulfat eller innehållande biprodukter från majs- eller sockerrörstillverkning har också högre risk att få sjukdomen. 

Kliniska symtom

Låg morbiditet och hög mortalitet. Enligt en källa kan 50-90 procent av sjuka djur dö. Även hos tidigt behandlade djur kan dödligheten vara 25 procent. 

CCN/PEM kan ses i akut eller subakut form. Vid den akuta formen kan dödsfall ske utan symtom men vanligare är att djuret plötsligt drabbas av excitation, ataxi, blindhet, kramper och/eller nystagmus. Ofta ses ryckningar i huvud och nacke. Om inte djuret behandlas i tid leder sjukdomen till koma och död. Vid den subakuta formen är djuret slött, har nedsatt aptit, hyperkänslighet, salivering, lägre temp, nedsatt syn och/eller ryckningar i öron och ansikte. Djur som tillfrisknar kan få kvarstående men i form av varierande grad av neurologiska störningar.

Differentialdiagnoser

Akut blyförgiftning, vattenbrist/natriumtoxikos, encefalit, brist på vitamin A. 

Etiologi och patogenes

Orsaken till CCN/PEM är inte helt klarlagd men troligen beror sjukdomen på stört tiaminstatus hos djuret eller högt intag av sulfat via foder/vatten. Det är inte omöjligt att en kombination av dessa två orsaker kan föreligga och/eller att brist på tiamin (vitamin B1) är inblandat i bägge fallen. Tiaminbrist kan leda till viktiga förändringar av tiaminberoende biokemiska processer i kroppen vilket kan leda till ödem i hjärnan och ökat intracerebralt tryck vilket ger nekroser i hjärnbarken som bland annat kan skada syncentra.  

Djurets behov av tiamin tillgodoses vanligen genom att våmbakterier producerar tiamin men om det finns tiaminas i våmmen kan djuret drabbas av tiaminbrist. Tiaminaserna kan ha sitt ursprung i fodret men det är troligen vanligare att tiaminas produceras av vissa våmbakterier. Dessa bakterier finns normalt i låg koncentration men i vissa situationer kan de växa till kraftigt och producera tillräckliga mängder tiaminas för att orsaka tiaminbrist. Antimetaboliter som interfererar med tiaminets funktion kan också produceras. Växt av vissa tiaminproducerande bakterier gynnas när foderstaten innehåller en hög andel spannmål.

Förekomst av CCN/PEM i samband med högt intag av sulfat via foder/vatten har fått ökad uppmärksamhet. Orsaken till denna form är troligen produktion av stora mängder sulfid i våmmen vilket leder till ackumulering av vätesulfidgas. Vätesulfid och dess olika jonformer är toxiska substanser som interfererar med cellulär energiproduktion. Det centralnervösa systemet har högt och konstant behov av energi och påverkas därför snabbt av minskad energiproduktion. Ett antal olika foder/vattenkällor kan leda till för högt intag av sulfat. Här påverkar även geografin eftersom sulfatinnehållet i yt- och grundvatten varierar mellan regioner. Exempel på växter med högt sulfatinnehåll är alfalfagräs, rovor, raps och mjöl av oljefrön. 

Provtagning och diagnostik

Diagnosen ställs i första hand på kliniska symptom men kan vara svårt att skilja från andra sjukdomar. Tillfrisknande efter behandling med tiamin är en god indikator men är inte bevis på specifik diagnos. Obduktion och identifiering av typiska hjärnförändringar är det enda sättet att konfirmera CCN/PEM. Vid besättningsutbrott eller misstanke om överutfodring med sulfat bör prov tas från fodermedel och vatten för analys av sulfatkoncentrationen så att den totala sulfathalten i konsumerad torrsubstans kan uppskattas. Maximal tolerabel koncentration är ca 0,4 procent av torrsubstanshalten. Många nötkreatur kan dock anpassa sig till högre sulfatintag utan negativa effekter.

Behandling och profylax

Behandling ges genom parenteral administration av höga doser tiaminhydroklorid som bör upprepas flera gånger under 3 dagar. Ju tidigare i sjukdomsprocessen behandlingen startar desto bättre resultat. Positivt behandlingsresultat ses oftast inom 6-24 timmar men även om man inte ser någon förbättring bör behandling enligt ovan fortgå. Ibland förbättras tillståndet kraftigt men vissa neurologiska störningar kan kvarstå. Om dessa är svåra bör djuret slås ut.  

Sjukdomen är svår att förebygga men om man undviker snabba ändringar i foderstaten kan detta förhindra skadliga förändringar av bakteriefloran i våmmen. Vid utbrott av CCN/PEM är det viktigt att ge tillräckligt med grovfoder till alla djur och undvika överutfodring med sulfat (om detta misstänks som orsak) genom att undvika vattenkällor/fodermedel med högt sulfatinnehåll om möjligt. Nya fodermedel bör introduceras gradvis för att djuren ska få chans att anpassa sig. 

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls