Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Mastit orsakad av koagulasnegativa stafylokocker (KNS) hos nötkreatur

Koagulasnegativa stafylokocker (KNS) orsakar cirka 6 procent av kliniska mastiter och cirka 16 procent av subkliniska mastiter hos svenska mjölkkor. Symtomen vid KNS-mastit är oftast milda men kan variera beroende på KNS-art.  

  • Anmälningspliktig: Nej
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Nej
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Introduktion

KNS är ett samlingsnamn på en grupp stafylokocker som oftast orsakar subklinisk eller lindrig klinisk mastit. Bakterierna kan orsaka enstaka fall av mastit i en besättning men kan ibland orsaka besättningsproblem med smittsamt förlopp och förhöjda celltal. Vissa arter av KNS är mer virulenta än andra. Data tyder också på att spridningsmönstret varierar mellan arterna. Vissa sprids oftast från juver till juver medan andra oftast sprids från omgivningen till juvret.     

Förekomst

KNS är ett vanligt fynd i samband med mastit i många länder. I svenska studier från 2002-2003 respektive 2008-2009 återfanns KNS i 6 procent av de kliniska mastiterna och i 16 procent av de subkliniska mastiterna. Totalt identifierades 14 olika KNS-arter i dessa studier. Staphylococcus chromogenes, S. simulans och S. haemolyticus var vanligast i kliniska fall medan S. epidermidis, S. chromogenes, S. simulans och S. haemolyticus var vanligast i subkliniska fall. Samma fyra KNS-species var även vanligast i en nyligen genomförd studie av KNS i samband med subklinisk mastit.

Kliniska symtom

Morbiditeten varierar men kan i enstaka besättningar vara relativt hög i samband med infektion med vissa KNS-arter som till exempel S. chromogenes och S. epidermidis som enligt dagens kunskap oftare än andra KNS leder till kroniska infektioner hos kor. Mortaliteten är låg. Symtomen vid KNS-mastit är vanligen milda. I de flesta fall ses subklinisk mastit men ibland leder infektionen till klinisk mastit. I de flesta av de senare fallen är dock symtomen milda med förändrad mjölk och lindrig juversvullnad.

Differentialdiagnoser

Mastit orsakad av andra bakterieagens.

Etiologi och patogenes

Infektionsagens:

KNS är grampositiva koagulasnegativa kocker.

Infektionsport:

Spenkanalen

Spridning i djuret:

Lokalt i juvret.

Smittvägar:

Beroende på KNS-art sker smittspridning antingen mellan kor framför allt vid mjölkning eller från miljön till juvret mellan mjölkningar. Kunskapen om KNS-arternas patogenes är begränsad men dagens kunskap tyder på att S. chromogenesS. epidermidis och S. simulans oftare leder till kroniska infektioner än andra arter vilket ökar risken för smittspridning inom besättningen.  

Provtagning och diagnostik

Mjölkprov för bakteriologisk odling tas sterilt. Vid klinisk mastit kan provet odlas på SELMA®-platta (eller motsvarande) eller skickas till ackrediterat laboratorium. Vid subklinisk mastit bör provet skickas till ackrediterat laboratorium. Sedan början av februari 2013 differentierar SVA rutinmässigt mellan olika KNS-arter.   

Behandling och profylax

KNS är vanligen känsliga för penicillin men penicillinresistens genom produktion av betalaktamas förekommer och är vanligare vid subklinisk mastit än vid klinisk mastit. Vid de ovan nämnda nationella undersökningarna var 12 procent av de kliniska KNS-mastiterna och 37 procent av de subkliniska KNS-mastiterna penicillinresistenta. Penicillinresistens varierar mellan KNS-arter och är vanligare bland S. epidermidis och S. haemolyticus än bland S. chromogenes och S. simulans. Akuta kliniska mastiter orsakade av penicillinkänsliga KNS behandlas snarast med bensylpenicillin (se SVS antibiotikapolicy ). Subkliniska mastiter kan eventuellt behandlas i samband med sinläggning. Kroniska fall bör slås ut.

KNS-mastit förebyggs genom goda mjölkningsrutiner inklusive korrekt utförd spendoppning/sprayning samt god hygien på båspallen. 

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls