Mastit orsakad av Mycoplasma bovis hos nötkreatur

Förekomst

Läs mer på sjukdomens huvudsida.

Symtom

Kor i alla åldrar och alla stadier av laktation är känsliga. I drabbade besättningar kan sjukligheten vara hög men dödligheten är låg. Symtomen kan vara både subkliniska och kliniska av varierande grad. Klassiska symtom vid klinisk mastit är påverkan på flera juverdelar, juverödem, nedsatt mjölkproduktion i varierande grad och vattnigt till tjockt och flockigt juversekret. Om mjölkprovet får stå separerar det snabbt i flockig och klar del. Oftast är djuren inte allmänpåverkade men detta varierar. Allmänpåverkade djur minskar markant i produktion eller slutar mjölka helt. Ofta drabbas flera djur i besättningen. Vid rutinmässig odling av mjölkprov ses ingen växt. Dessutom ger antibiotikabehandling ingen effekt. Subkliniska fall med eller utan uppblossande kliniska episoder förekommer dock också vilket ofta leder till ökande celltalsproblem i besättningen. Infektionen kan kvarstå i juvret under lång tid och kan leda till fibros och/eller abscesser i juvervävnaden. 

M. bovis kan orsaka flera andra sjukdomar på djur i olika åldersgrupper som lunginflammation, ledinflammation och öroninflammation hos kalvar och/eller kor. Flera djurgrupper kan också vara symtomlösa smittbärare.

Differentialdiagnoser

Mastit orsakad av andra mikroorganismer eller trauma.

Etiologi och patogenes

Infektionsagens:

Mycoplasma bovis är en bakterie som saknar cellvägg och tillhör klassen Mollicutes. Den är fakultativt anaerob och gramnegativ men gramfärgas normalt inte eftersom cellerna då fragmenteras. Även andra mykoplasmaarter har rapporterats kunna orsaka mastit men M. bovis anses vara den vanligaste juverpatogenen.

Inkubationstid:

-

Infektionsport:

Vanligen via spenkanalen. Möjlig hematogen/lymfatisk spridning från andra organ som luftvägar och leder diskuteras.

Spridning i djuret:

Lokalt i juvret vanligen. Hematogen eller lymfatisk spridning från/till andra organ som luftvägar och leder diskuteras. 

Smittvägar:

Inköpta djur, överföring mellan kor sker främst vid mjölkning. Kor kan utsöndra bakterierna intermittent i mjölken. Ibland anges luftvägs- och ledinfektioner hos kalvar/kor som en möjlig inkörsport till juverhälsoproblem. Infektionen kan i dessa fall överföras mellan djur via aerosol och nässekret. Förekomsten av asymtomatiska bärare diskuteras också som en möjlig faktor. Mycoplasma spp är känsliga för värme och sol men kan överleva på spenhud och i sval, fuktig och proteinrik miljö i varierande långa perioder. De har isolerats från mjölk, tvättsvampar, halm, foder, gödsel, urin och dricksvatten.

Provtagning och diagnostik

Mjölkprov för bakteriologisk undersökning skickas till SVA:s mastitlaboratorium med specifik frågeställning. Mjölkprov analyseras numera i första hand med hjälp av PCR eftersom odling tar lång tid (sju till tio dagar). PCR-analysen är specifik för M. bovis och har högre känslighet än odling.

Analys av antikroppar kan göras på serum och mjölkprover. Mjölkprover kan vara från enskilda kor eller från tankmjölk. Vi rekommenderar att prover tas från minst fem kalvar och fem till tio kor för att kunna ställa diagnos i en besättning. Provta helst förstakalvare och/eller kor med symtom, till exempel dålig juverhälsa eller ledinflammation. Läs mer om diagnostik för Mycoplasma bovis (pdf).

För övervakning av sjukdom i mjölkbesättning finns möjlighet att abonnera på analyser via FriskKo® | Abonnera på provtagning | Växa (vxa.se).

Behandling och profylax

Det finns ingen effektiv behandling och inte heller något effektivt vaccin. Detta innebär att profylax och andra kontrollåtgärder är mycket viktiga. Dessa åtgärder liknar till stor del rekommendationerna vid juverhälsoproblem med Streptococcus agalactiae. God stallhygien och goda mjölkningsrutiner är viktigt.

För att förebygga sjukdom bör inköp av djur undvikas eftersom inköp av kvigor och kor är den vanligaste inkörsporten. Om djur måste köpas in rekommenderas upprepad bakteriologisk undersökning (PCR) av mjölkande djur/tankmjölk i säljarbesättningen före köp. Inköpta djur bör ställas i karantän och undersökas innan de släpps in i besättningen. Ibland kan sjukdomen dyka upp i tidigare oinfekterade gårdar utan introduktion av nya djur. Mykoplasma hittas ofta i bovina luftvägar hos synbart friska djur och överföring av mikroorganismer från lunga till juver kan ske. Mastitutbrott har i vissa fall associerats med luftvägsproblem hos kalvar, kvigor och kor i dåligt ventilerade stallar. Ledinfektioner kan också ha samband med mastitutbrott.

Om M. bovis identifierats i tankmjölks- eller individprov bör en besättningsundersökning göras så snabbt som möjligt för att identifiera infekterade kor. Dessa bör isoleras så snart som möjligt och slaktas snarast om antalet djur inte är så stort. Infekterade djur får aldrig återgå till friskgruppen. Strikt mjölkningsordning och mjölkningshygien (inklusive noggrann spendoppning) är mycket viktig. Det är också viktigt att se över alla mjölkningsrutiner och anläggningens funktion. Mjölk från infekterade djur ska inte ges till kalvar om den inte pastöriserats först. Unga kalvar som fått opastöriserad mjölk från kor med mykoplasmainfektion drabbas lättare av långvariga luftvägsinfektioner.

Infekterade djur identifieras lämpligen genom analys (PCR) av individuella samlingsmjölkprov från alla kor. Bakteriologisk undersökning av mjölkprov från alla kor efter kalvning rekommenderas också eftersom organismerna ofta utsöndras under denna period. Regelbundna tankmjölksundersökningar anses vara en viktig kontroll- och övervakningsåtgärd i problembesättningar.

Beställ SVA:s analyser

Bakteriologisk typning av isolat från mjölk

Mastitbakteriologisk undersökning, 4 juverdelar per djur, pris per prov

Mastitbakteriologisk undersökning, per juverdel (1-3 juverdelar)

Mastitpatogener (Strept. agalactiae, Staf. aureus och M. bovis) (PCR)

Mycoplasma bovis (PCR)

Beställ SVA:s produkter

SELMA, 3 st per förpackning

SELMA PLUS, 3 st per förpackning

Mjölkrör, 10 st

Mjölkrör 1x80 st

Mjölkrör, 6x80 st