Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Ögoninfektioner hos nötkreatur

Ögoninfektion orsakas främst av bakteriella infektioner men förekomsten i landet av dessa infektioner är inte känd. Eftersom infektionsagens och antibiotikakänslighet kan variera är bakteriologisk undersökning och resistensundersökning viktig.

  • Anmälningspliktig: Nej
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Nej
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Introduktion

Infektiösa ögonsjukdomar kan vara primära eller sekundära. Primära infektioner är vanligen bakteriella men vissa virala allmäninfektioner kan också leda till ögonsjukdom. Sekundär bakterieinfektion kan uppstå i en skada orsakad av trauma mot ögat eller främmande kropp. Sådana infektioner kan orsakas av flera olika bakteriearter.

Förekomst

Det är inte känt hur vanligt ögoninfektioner är bland svenska nötkreatur. Från januari 2007 till och med juni 2012 gjordes bakteriologisk undersökning vid SVA av totalt 41 ögonprov från nötkreatur och 56 ögonprov från får. Specifik infektion återfanns i cirka 40 procent respektive 50 procent av fallen. Moraxella spp. och Listeria spp. var de vanligaste fynden hos bägge djurslagen.

Kliniska symtom

Oftast ses snabbt uppkommande keratokonjunktivit i ena eller bägge ögonen. Ibland ses enbart konjunktivit eller inflammation i andra delar av ögat. Symtomen vid ögoninfektion varierar till exempel hyperemi, seröst till mukopurulent tårflöde, varbildning, ögongrumling och ljusskygghet. Vid smittsamma ögoninfektioner drabbas oftast flera djur under kort tid. Samtidig allmänpåverkan eller symtom från andra organ tyder på någon form av allmäninfektion där ögoninfektionen troligen endast är en del i sjukdomskomplexet.

Vid infektiös bovin keratokonjunktivit orsakad av Moraxella bovis (”pink eye”) drabbas kalvar och ungdjur oftare än vuxna och ses vanligen under betesperioden. I vissa besättningar drabbas ett fåtal individer medan snabb spridning till många djur ses i andra besättningar. Oftast ses symtom från ett öga men båda kan angripas. Kraftigt seröst tårflöde följs av ökad ljuskänslighet, mukopurulent tårflöde och svullnad i konjunktiva. Efter några dagar ses typisk grumling av kornea vilket kan utvecklas till cirkulära korneasår, kraftig hyperemi och ödem och i värsta fall ruptur av kornea och blindhet. Vid allvarliga fall och/eller om båda ögonen är påverkade kan sjukdomen leda till svält, törst och olyckor med negativ effekt på allmäntillstånd, tillväxt och mjölkproduktion samt i värsta fall dödsfall.

Differentialdiagnoser

Ögoninflammation som en del i en generell allmänpåverkan kan observeras vid virala sjukdomar som luftvägsviros, elakartad katarralfeber, blåtunga eller infektiös bovin rinotrakeit (IBR). De tre senare är anmälningspliktiga och/eller epizootier. 

Etiologi och patogenes

Infektionsagens:

Flera olika bakteriearter har identifierats men Moraxella spp. och Listeria spp. är troligen vanligast.

Inkubationstid:

Varierar.

Infektionsport:

Ögat.

Spridning i djuret:

Inte aktuellt.

Smittvägar:

Vid primär infektion sker smittspridning mellan djur genom direktkontakt eller indirekt via flugor, grovfoder, inredning med mera. Vid sekundär bakterieinfektion till följd av skada orsakad av trauma mot ögat eller främmande kropp infekteras ögat vanligen av bakterier på den främmande kroppen eller från den närmaste omgivningen. 

Provtagning och diagnostik

En grundlig ögonundersökning försvåras av att det inte finns godkända medel för lokalbedövning av ögon hos nötkreatur och får. För humant bruk finns dock ögondroppar innehållande tetrakain. Eftersom tetrakain får användas för lokalbedövning av livsmedelsproducerande djur enligt the European Medicines Agency är det möjligt att använda detta preparat även till idisslare med karenstid enligt kaskadprincipen.

Om bakteriell ögoninfektion inte kan uteslutas tas prov för bakteriologisk odling från konjunktiva/ögonsekret med steril tops till exempel e-svabb (viktigt att topsen inte kommer i kontakt med ögonlockshuden). För undersökning av Mycoplasma spp. krävs speciell provtagning och transportmedium. Förekomst av Chlamydophila spp. undersöks med PCR-teknik vilket kräver speciell provtagningspinne.

Vid fynd av bakterieinfektion bör resistensundersökning göras.

Behandling och profylax

Viral konjunktivit läker vanligen utan behandling men rengöring av ögat med koksalt underlättar om det är möjligt att genomföra.

Vid bakteriell sekundärinfektion bör primärorsaken åtgärdas om möjligt. Vid bakteriell infektion genomförs om möjligt understödjande behandling (till exempel rengöring, spolning med koksalt).

Ögoninfektioner bör oftast behandlas med antibiotika. Bäst behandlingseffekt uppnås vid tidigt insatt behandling. Enligt Information från Läkemedelsverket (pdf) rekommenderas i första hand lokalbehandling med kloxacillin, klortetracyklin eller bensylpenicillinprokain. Bägge ögonen behandlas även om endast ett öga har kliniska symtom. I andra hand rekommenderas allmänbehandling med oxytetracyklin. 

Vid smittsam infektion är det lämpligt att isolera drabbade individer. Djuren bör även skyddas från solljus och andra irritationskällor till exempel genom att stalla in djuren, minimera damm och blåst, bekämpa flugor och eventuellt sätta på ögonlapp. Vid listeria-infektion bör man undvika att utfodra ensilage på ett sätt som gör att djuren riskerar få ensilage i ögonen.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls