Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Insamling av vildsvinsblod

vildsvin

Vildsvinspopulationen ökar och frilevande vildsvin finns idag från Norrlandsgränsen och söderut. Foto: SVA.  

SVA samlar med hjälp av landets jägare in blod från skjutna frilevande vildsvin i syfte att övervaka allvarliga smittsamma sjukdomar. Blodet används även till och kan ge värdefull information inom olika forskningsprojekt.

Vildsvinspopulationen ökar och frilevande vildsvin finns idag från Norrlandsgränsen och söderut. Vildsvin är mycket närbesläktade med våra tamsvin och de kan drabbas av samma infektioner. Genom att vildsvin rör sig över stora områden, ofta med trynet i jorden, är sannolikheten hög att de stöter på olika typer av smittämnen. Även om de själva inte blir sjuka kan deras immunförsvar bilda antikroppar mot de smittämnen som de stöter på. Antikropparna ger sedan en historisk bild över vad vildsvinen träffat på under sin levnad. De är därför utmärkta indikatorer för förekomst av sjukdomar som smittar både djur och människor, exempelvis TBE (tick borne encephalitis) och sorkfeber.

Exempel på allvarliga smittsamma grissjukdomar som kan drabba vildsvin är klassisk och afrikansk svinpest. Klassisk svinpest finns i vildsvinspopulationen i flera europeiska länder och sprids då och då till tamsvin med stora konsekvenser som följd. I Ryssland har afrikansk svinpest spridits kraftigt under senare år och vidare spridning har skett till Ukraina, Vitryssland, Polen och Baltikum. Utbrott förekommer både bland tamgrisar och vildsvin. Sverige är fritt från klassisk och afrikansk svinpest och flera andra allvarliga grissjukdomar.

Medverkan av jägare

Många av landets jägare bidrar till sjukdomsövervakningen på vildsvin genom att skicka in blodprov från skjutna frilevande vildsvin. Vi är tacksamma för detta och tar gärna emot prover från nya jägare. Vi tar emot blod under hela året från hela landet. Beställ prova på-kit. Ett provtagningskit innehåller instruktion och provtagningsmaterial. Som deltagare får du information från SVA om resultatet av sjukdomsövervakningen och annat som rör vildsvin och andra vilda djur. Proverna kan skickas till SVA tillsammans med muskelprover för trikinanalys.

Afrikansk svinpest övervakas bäst genom att undersöka självdöda vildsvin - kontakta gärna SVA (via e-post vilt@sva.se), om du hittar ett dött vildsvin .

Övervakning av smittsamma sjukdomar

Med stöd av särskilda medel från Jordbruksverket undersöker vi blod från frilevande vildsvin för att undersöka om vildsvinen träffat på främmande smittämnen. Valet av sjukdomar varierar mellan åren, men proverna analyseras årligen avseende klassisk svinpest (CSF) och Aujeszkys sjukdom (AD). Med dessa undersökningar hoppas vi ytterligare kunna dokumentera Sveriges goda smittskyddsläge. Övervakningen har pågått sedan år 2000.

Tidigare års undersökningar indikerar att den svenska vildsvinsstammen inte i någon större utsträckning exponerats för allvarliga smittsamma sjukdomar. Klassisk svinpest har vi undersökt för årligen. Inget talar för att svenska vildsvin träffat på detta smittämne. Andra sjukdomar som vi undersökt för och erhållit likartade resultat för är brucellos, swine vesicular disease (SVD), leptospiros och transmissibel gastroenterit (TGE). Under 2007 drabbades flera besättningar med tamgrisar i södra Sverige av PRRS men det har inte funnits några tecken i våra undersökningar på att smittan gått över till vildsvin. Resultaten redovisas årligen i SVA:s rapportserie ”Surveillance of infectious diseases in animals and humans in Sweden".

Hanteringen av blodprovet – från jakt till analys

Provtagningen går till så att blodet samlas av jägaren i samband med passning efter jakt, antingen ute i fält eller i slaktbod med hjälp av provtagningsmaterial som SVA skickat ut. Två blodrör för varje vildsvin fylls med blod från hjärta, något av de större kärlen eller direkt från brösthålan om den hygieniska kvaliteten på blodet bedöms som god. Därefter sätter man på korken och torkar/sköljer av rören om de är smutsiga.

Tillsammans med en ifylld remiss med uppgifter om jaktområde, provtagare med mera, skickas sedan provet till SVA i ett svarskuvert.

På SVA centrifugeras provet och serum separeras fram. Proverna märks och efter att analyserna utförts sparas proverna i frys så att de kan användas till flera undersökningar.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls