Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Duvpest

Duvpest orsakas av aviärt paramyxovirus typ 1 och ses framför allt hos duvor, skarvar, och hönsfåglar. Sjukdomen yttrar sig som centralnervösa störningar med rörelsesvårigheter och spiralvridning av halsen eller dödsfall och kan ge upphov till Newcastlesjukan hos hönsfåglar. Kan i sällsynta fall ge ögoninflammation (konjunktivit) hos människa.

  • Anmälningspliktig: Ja
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Ja
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Förekomst: Hela världen
Orsak:
Virus, Aviärt Paramyxovirus typ 1
Arter: Duvor, skarvar, hönsfåglar, ev. andra fågelarter
Spridning: Via infekterat foder, via inandning
Utbredning: Hela världen
Årstidsförekomst: Hela året

Duva smittad av duvpest. Foto: SVA

Duvpest orsakas av virus, Aviärt Paramyxovirus typ 1 (även kallat pigeon paramyxovirus-1). Aggressiva varianter av detta virus kan ge upphov  till den fruktade Newcastlesjukan hos hönsfåglar.

Duvpest upptäcktes i Sverige bland stadsduvor under 1980-talet. Sjukdomen yttrar sig som centralnervösa störningar med rörelsesvårigheter och spiralvridning av halsen. Törst och diarré har även rapporterats. Ofta hittar man drabbade duvor döda utan sjukdomstecken. Många duvor överlever infektionen men obotliga skador på hjärnan har observerats med åtföljande rörelsestörningar.

Sjukdomen är mycket smittsam mellan duvor och man rekommenderar att duvor som hålls i fångenskap skall vaccineras. 

Sjukdomen förekommer sporadiskt bland tama duvor och bland frilevande stads- eller klippduvor. Om den förekommer hos vilda ring- och skogsduvor i Sverige är inte fastställt ännu.

Aviär Paramyxovirus kan variera mycket i aggressivitet, och orsakar ibland sjukdom. Utbrott av sjukdom och dödlighet i paramyxovirusinfektioner har setts bland annat hos skarvar i Kanada, medan vid undersökning av bland annat andfåglar har virus hittats utan sjukdomstecken.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls