Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Fågelkolera

Fågelkolera orsakas av bakterien Pasteurella multocida och ger akut allmän blodförgiftning och massdöd hos framför allt andfåglar. Sjukdomen kan gå över på hönsfåglar, bland annat tamhöns och kalkoner, och där ge upphov till hög dödlighet. Bakterien kan även orsaka olika typer av infektioner (till exempel infektion, lunginflammation, allmän infektion) hos flertal däggdjur och männsikor.
Symtom hos sjuka fåglar kan vara slöhet, kramper, cirkelrörelser, flygsvårigheter och bakåtkastad hals i samband med hastig död.

  • Anmälningspliktig: Nej
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Ja
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Förekomst: Hela världen, problem ses framför allt i Nordamerika.
Orsak:
Bakterien Pasteurella multocida
Arter: Fåglar och flertalet arter däggdjur, massdöd hos framför allt andfåglar.
Spridning: Via direktkontakt, inandning, infekterat vatten.
Utbredning: Hela världen, problem ses framför allt i Nordamerika.
Årstidsförekomst: I Amerika vintertid i stora ansamlingar av fåglar, enstaka fall hela året.

Bakterien Pasteurella multocida förekommer som sjukdomsorsak hos både människor och djur. Den kan ge upphov till allt från enkla sårinfektioner till allmän blodförgiftning. Bakterien kan förekomma normalt i olika delar av kroppen hos en del djur utan att ge upphov till sjukdom för att vissa fall plötsligt "blossa upp" och ge upphov till en allmän infektion.

Hos andfåglar finns rapporterat om massutbrott av sjukdomen på vissa lokaler i Nordamerika, där upp till 80 000 fåglar har dött i ett utbrott.

I Sverige finns ett par fall av massdöd i fågelkolera, bland annat hos ejdrar och andra sjöfåglar på Gotland under 1980-talet. Vanligen dör fåglar hastigt i sjukdomen och endast enstaka sjuka fåglar observeras. 

Symtom hos sjuka fåglar kan vara slöhet, kramper, cirkelrörelser, flygsvårigheter och bakåtkastad hals i samband med döden. Vid obduktion av fåglar som dött i fågelkolera finner man ofta tydliga tecken på en allmän blodförgiftning, med bland annat vita härdar i lever i mjälte och blödningar på hjärta och muskelmage. Fåglarna är i allmänhet i god kondition vilket tyder på att det rör sig om en akut infektion. Diagnosen är lätt att ställa då bakterien utan problem kan odlas på laboratoriet.

Fågelkolera har en speciell betydelse då sjukdomen kan gå över på hönsfåglar, bland annat tamhöns och kalkoner, och där ge upphov till hög dödlighet. I USA, där många hönsfåglar föds upp i anläggningar utomhus, fruktar man fågelkolera mycket. Detta då möjligheten finns att sjukdomen överförs från de vilda fåglarna till tamfåglar med åtföljande massdöd och produktionsförluster.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls