Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Fågeltuberkulos

Fågeltuberkulos är en kronisk sjukdom orsakad av bakterien Mycobacterium avium som vanligtvis leder till avmagring. Den drabbar framför allt fåglar men det ses även enstaka fall hos däggdjur.
Hos fåglar magrar vanligtvis fågeln bara av, för att slutligen dö i utmärgling. Hos rådjur kan två olika typer av infektioner ses; en allmäninfektion med variga härdar utspridda i lever, mjälte och lymfknutor eller en infektion lokaliserad främst till tarmens lymfknutor, vilka blir kraftigt ansvällda.  

  • Anmälningspliktig: Nej
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Nej
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Förekomst: Hela världen
Orsak: Bakterien Mycobacterium avium
Arter: De flesta fågelarter, enstaka fall hos däggdjur, människa.
Spridning: Via infekterat foder, via inandning.
Utbredning: Hela världen.
Årstidsförekomst: Hela året.

Fågeltuberkulos orsakas av bakterien Mycobacterium avium som är närbesläktad med de mykobakterier som ger upphov till tuberkulos hos människa, nötkreatur, hjort samt andra arter. Som namnet anger är fågeltuberkulos framför allt en fågelsjukdom, men den finns diagnostiserad på flera olika vilda djur som exempelvis älg, rådjur, hare, rödräv, vildsvin med flera. 

Hos fåglar förekommer den vanligast hos hönsfåglar och finns diagnostiserad på flera fasaner och tjädrar. Sjukdomen kan förekomma i uppfödningar och där bli ett problem då flertalet fåglar kan infekteras. I det vilda är dock antalet fåglar som smittas relativt lågt.

Fåglarna infekteras när de får i sig bakterierna med födan. I tarm, mjälte, lever och i vissa fall i lungorna utvecklas några millimeter till centimeter stora vita härdar fyllda med ett torrt, ostigt var. Utvecklandet av dessa härdar tar lång tid (flera veckor till månader) och kliniska symtomen är diffusa. Vanligtvis magrar fågeln bara av, för att slutligen dö i utmärgling.

Infektioner med bakterien Mycobacterium avium ses av och till hos rådjur. Denna infektion skall inte förväxlas med nötkreaturstuberkulos (bovin tuberkulos) som påvisades hos hägnade hjortar i Sverige under 1990-talet, men som nu betraktas som bekämpad.
Hos rådjur kan fågeltuberkulos ge upphov till olika typer av infektioner. Dels kan en allmäninfektion ses, med variga härdar utspridda i lever, mjälte och lymfknutor. Dels kan en mera kronisk form ses med infektionen lokaliserad främst till tarmens lymfknutor, vilka blir kraftigt ansvällda. 

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls