Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Gapmask hos fåglar

Gapmask (Syngamus trachea) lever i fåglarnas luftstrupar där de är fästade vi slemhinnan. Vid kraftig infektion kan andningsbesvär uppkomma. Förekommer i Sverige upp till södra Norrland.

  • Anmälningspliktig: Nej
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Nej
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Orsak: Parasiten Syngamus trachea.
Arter: Hönsfåglar, tättingar, duvor med flera.
Spridning: Direkt via ägg med larver eller via gapmaskinfekterade maskar, sniglar eller insekter.
Utbredning: Hela världen. I Sverige upp till södra norrland.
Årstidsförekomst: Sommarhalvåret.

Gapmask förekommer hos många fågelarter. Foto: SVA

Gapmask. Foto: SVA

Gapmask, Syngamus trachea, är en rundmask (nematod) som förekommer hos många olika fågelarter. Vuxna maskar lever i fåglarnas luftrör, framför allt i luftstrupen, där de sitter fästade i slemhinnan. De kan därmed hindra den inandade luften från att fritt strömma förbi, och fåglarna gapar ofta för att lättare få luft. Därav parasitens namn.

Den vuxna gapmaskhonan och -hanen sitter ihop och är tillsammans fasthakade i slemhinnan. Honan, som är större än hanen, suger blod från slemhinnan och är därför röd till färgen. Äggen läggs i luftstrupen, hostas upp av fågeln, sväljs ner och kommer sedan ut med avföringen. Inuti äggen utvecklas efter en till två veckor larver, varefter infektion av huvudvärd (fågel) kan ske på två sätt. Antingen äts äggen direkt av fågeln, eller så sker infektionen via en mellanvärd. Dessa mellanvärdar kan vara maskar (till exempel daggmaskar), sniglar eller insekter. De infekterade mellanvärdarna äts i sin tur upp fågeln, som därmed infekteras. I mellanvärdarna kan parasiten leva i flera år.

Gapmask förekommer i Sverige upp till södra Norrland. Känsligheten för sjukdomen varierar. Unga individer är känsligare än gamla, och känsligheten varierar även mellan olika fågelarter. Exempelvis rapporteras rapphöns vara känsligare än fasan, och även skogshöns är relativt känsliga. Angrepp av gapmask kan också ses hos tättingar, framför allt kråkfåglar. Gapmask är i det vilda inget stort sjukdomsproblem, men kan vara det i uppfödningar. 

Om man tar hand om en fågel bör man inte utfodra den med daggmask eftersom fågeln då kan smittas med gapmask. 

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls