Gå direkt till innehåll

Hitta på denna sida

    Hjärtmask hos sångsvan

    vilda fåglar

    Orsakas av parasiten Sarconema eurycerca och kan hittas i hjärtmuskulaturen. Masken kan infektera svanar och gäss, men har i Sverige bara hittats hos sångsvan.

    Anmälningspliktig :

    Nej

    Epizooti :

    Nej

    Zoonos :

    Nej

    Sjukdomsinformation

    Orsak: Parasiten Sarconema eurycerca.
    Arter: Svanar och gäss, i Sverige hittills bara påvisad hos sångsvan.
    Spridning: Framförallt via blodsugande löss.
    Utbredning: Europa, Nordamerika.
    Årstidsförekomst: Året runt, sprids sannolikt under häckningstiden.

    Hjärtmasken Sarconema eurycerca lever i vuxet stadium i venerna i hjärtat på vissa svanar och gäss. I Storbritannien har så mycket som 22 procent av undersökta svanar rapporterats vara infekterade. Maskens livscykel omfattar förutom fåglar även en blodsugande lus (Trinaton anserinum) som mellanvärd. När lusen suger blod från fåglar kan parasiten överföras till fågelns blod. Smittspridningen tros framför allt ske på häckningsplatserna där lössen kan förekomma mer allmänt. I blodet förekommer masken i larvstadium, så kallad mikrofilarier. Hos tundrasvan har man sett att förekomsten av mikrofilarier i blodet varierar under dygnet och är som högst mellan klockan 01.00 och 04.00. Mikrofilarierna utvecklas vidare till vuxna maskar då de når hjärtats vener. Oftast hittas bara enstaka maskar i hjärtmuskeln men individer med mer än 50 maskar har rapporterats.

    I Sverige har denna parasit hittills bara påvisats hos sångsvan. Den förekommer säkerligen också hos andra fåglar, men vi har inom fallviltundersökningen inte kunnat upptäcka motsvarande skador som hos sångsvan, eller själva masken, hos exempelvis knölsvan eller gäss. Det finns inga uppgifter om att parasiten skulle smitta till människa.

    Den vuxna masken ger i hjärtat upphov till skador på blodkärl och muskulatur. Ibland ses hjärtförstoring och blek, sladdrig hjärtmuskulatur. Vid mikroskopisk undersökning ses inflammation, blödningar, vävnadsdöd och ärrbildning i hjärtmuskulaturen. Infektionen ger oftast inte upphov till kliniska symtom men kan i vissa fall orsaka fågelns död. Utländska undersökningar har visat att fåglar infekterade med hjärtmask har en lägre vikt än fåglar som inte är infekterade.

    Diagnos ställs genom att påvisa mikrofilarier i blodprov från infekterade fåglar eller genom att vuxna maskar hittas i hjärtat vid obduktion av döda fåglar.

    Sidan granskades senast : 2024-02-02