Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Hjortlusflugan hos vilda djur

Hjortlusfluga Lipoptena cervi är en hudparasit som drabbar hjortdjur och även kan attackera tama idisslare och människa.

  • Anmälningspliktig: Nej
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Nej
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Hjortlusfluga

Hjortlusfluga. Foto: SVA

Hjortlusflugan (Lipoptena cervi), även kallad älgflugan eller lusflugan, är en blodsugande parasit som föredrar hjortdjur såsom älg, rådjur, kron- och  dovhjort. Flugan har en mundel som är försedd med små vassa tänder i spetsen, och kan på så sätt skära hål i värddjurets hud. Parasiten dricker därefter blod från såret.

Under september börjar flugorna svärma och söka efter ett värddjur.  De landar på värddjuret, där de sliter av sig sina vingar för att sedan aldrig mer flyga. De kommer att övervintra och tillbringa resten av sina liv på värddjuret. Hjortlusflugan kan förekomma i mycket stort antal hos en älg (10 000-tals flugor), och kan bidra till hårlöshet.

Larvstadierna utvecklas i bakkroppen på honan, där de förpuppas.  Hon släpper puppan framåt sommaren, och dör.  Pupporna ramlar ned på marken, för att sedan kläckas under sensommaren.

Det är inte ovanligt att människor och hundar blir bitna av hjortlusflugor. Betten kan orsaka hudinflammationer av varierande grad. Detta sker ofta under skogspromenader på hösten. Jägare blir ofta bitna under jaktsäsongen när de haft kontakt med hjortdjur, eller bara vistats i skogen. Flugan kan även landa på djur som nötkreatur, hästar och får. Där kan den ta enstaka blodmål, men lämnar sedan djuren som inte är deras naturliga värddjur.

Hjortlusflugan beskrevs första gången i Sverige 1758 av Carl von Linné, som även namngav densamma. Den finns i tempererade zoner i Sibirien, Europa och norra Kina. Namnet härrör från de grekiska orden lipo, som betyder överge, ptero, som betyder vinge. Artnamnet cervi kommer från latinets cervus vilket betyder hjort.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls