Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Pälsätare hos rådjur

Pälsätande löss är vanligt hos rådjur och märks framför allt på vårvintern när kraftigt drabbade rådjur har hårlösa områden över halsen eller kroppssidorna. Damalinia cervi heter rådjurens pälsätare som orsakar påtaglig klåda, vilket gör att rådjuren själva kliar sig och tuggar sig i pälsen. Parasitangreppet är dock vanligen ofarligt för rådjuren, som får en normal intakt sommarpäls när de tappat den "skabbiga" vinterpälsen.

  • Anmälningspliktig: Nej
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Nej
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Orsak: Parasiten Damalinia cervi
Arter: Rådjur
Spridning: Direktkontakt
Utbredning: Sverige, Norge
Årstidsförekomst: Vinter och vår

Pälsätande löss (i närbild) är ganska vanliga hos rådjur. Foto: SVA

Rådjur med pälslösa, kala fläckar på framför allt halsen eller olika andra delar av kroppen rapporteras regelbundet till SVA, särskilt under vårvintern. De orsakas av löss, så kallade pälsätare, som är ganska vanliga hos rådjur. I rävskabbens spår har många undrat om de hudförändringar man observerat på rådjur varit rådjursskabb. Skabb har dock inte påvisats hos rådjur i Sverige. De många observationerna av hårlösa älgar med början 2006, och som tros ha samband med angrepp av hjortlusflugor (älglöss – Lipoptena cervi) gjorde att många undrade om även rådjuren kunde drabbas. Rådjur kan drabbas av hjortlusflugor, men de orsakar inte klåda och hårlösa fläckar på samma sätt som pälsätande löss.

De pälsätare som orsakar hudproblem hos rådjur är cirka fem millimeter långa löss, med det latinska namnet Damalinia cervi. De lever hela sitt liv i värddjurets päls där de livnär sig på hår och hudbitar. 

Angripna rådjur observeras ofta i anslutning till foderplatser under senvintern och våren, där fläckvis eller hela halsen och sidorna uppvisar ett stubbat utseende på grund av de avbitna hårstråna. Koncentrationerna av rådjur vid dessa foderplatser underlättar smittspridningen.

Ett rådjur med pälslösa, kala fläckar. Orsakat av pälsätare. Foto: SVA

Angripna rådjur uppvisar ofta klåda och en viss irritation. Angreppet av dessa hudparasiter är dock i allmänhet inte av sådan art att djuren bör avlivas av djurskyddsskäl. Men om ett rådjur, eller annat vilt djur uppvisar tecken på allvarlig sjukdom, bör dock kontakt tas med polis för diskussion om avlivning. När ett angripet rådjur fäller sin vinterpäls så växer det ut en normal sommarpäls även i de lusangripna hudområdena.

För att ställa en säker diagnos kan en hudbit bestående av en del opåverkad hud och en del påverkad hud skickas in för undersökning. Man kan även maila eller skicka in foton på drabbade djur.

Kontakta alltid SVA innan material skickas in. Vi uppskattar även rapporter om ytterligare utbrott av dödlighet eller sjuklighet hos andra djur, via e-post till vilt@sva.se eller per telefon 018-67 40 00.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls