Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Pastueurellos hos hjort

Pasteurellos hos hjort är en allvarlig bakteriesjukdom orsakad av Pasteurella multocida som ger upphov till lunginflammation och blodförgiftning hos vilda och tama klövdjur, särskilt i samband med stress. Symtomlösa smittbärare kan ha bakterien i svalget och sjukdomen sprids framför allt via kontakt mellan djur och via miljön. Pasteurellos drabbar inte människor.

  • Anmälningspliktig: Nej
  • Epizooti: Ja
  • Zoonos: Nej
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Förekomst

Pasteurellos hos hjort finns rapporterat från Europa, Nordamerika och Oceanien. Samtidigt med utbrott hos hjortar ses ibland utbrott på nötkreatur och gris. Infektioner på klövdjur orsakade av andra serotyper av Pasteurella multocida förekommer även i Asien och Afrika.

Symtom

Sjukdomen yttrar sig som en mycket snabbt insättande febersjukdom med svåra andningsproblem och skummande nossekret, följt av rörelsesvårigheter och att djuren slutligen blir liggande. Ofta ses kraftig blodfyllnad och svullnad i huvud och svalg, ibland även ner på halsen och bringan. I Norden har framför allt dovhjortar drabbats.

Smittämne

Pasteurellos orsakas av den toxinbildande, gramnegativa bakterien Pasteurella multocida som finns av flera olika serotyper. Bakterien kan finnas i de övre luftvägarna utan att orsaka sjukdom hos vissa djur som kan fungera som reservoarer och symtomlösa smittbärare. I vissa fall, särskilt i samband med stress, kan klinisk sjukdom bryta ut och starta större utbrott.

Smittvägar

Bakterien sprids genom direktkontakt mellan djur eller via sekret från andningsvägarna som överförs via foder eller vatten.

Diagnos

Obduktion och bakteriologisk undersökning.

Svenska utbrott

Enstaka fall och mindre utbrott ses årligen hos svenska hjortar. Större utbrott bland vilda dovhjortar sågs i Närke-Södermanland 2013-14 under sommar och tidig höst med mellan 100 och 200 rapporterade döda hjortar framför allt handjur. Dessa två somrar var ovanligt varma och det är möjligt att det varma vädret lett till mer begränsad foder- och vattentillgång som i sin tur tvingat fler djur att vistas på samma plats. Stressen hos djuren och den ökade populationstätheten med ökad närkontakt mellan djuren har sannolikt gynnat bakterien att föröka sig och börja producera toxin. Flera av de drabbade hjortarna var dessutom infekterade med den fästingburna bakterien Anaplasma phagocytophilum vilket kan ha satt ned hjortarnas immunförsvar. Även sommaren 2016 har ett 50-tal hjortar rapporterats döda norr om Nyköping och prov från en av dessa har skickats till SVA där pasteurellos konstaterats.

Det finns tidigare rapporter om just dovhjortar som har drabbats av större utbrott av pasteurellos i Danmark och Tyskland. Om detta beror på att de är mer känsliga eller att de lever i täta flockar och lättare smittar fler djur när de är sjuka, är inte klarlagt. Även renhjordar har historiskt sett drabbats av stor dödlighet vid utbrott av ”renpest” under tidiga 1900-talet, vilket troligen har varit just pasteurellos.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls