Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Salmonella hos småfåglar

Salmonellos är en bakterieorsakad sjukdom som drabbar småfåglar särskilt under vårvintern. Sjuka och döda fåglar ses då vid fågelborden. Smittan kan spridas med fågelspillningen eller från döda fåglar till katter och även till människor. Tvätta händerna efter hantering av fågelborden eller fåglar så att du inte får i dig eventuella bakterier.

  • Anmälningspliktig: Ja
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Ja
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Orsak: Bakterien Salmonella Typhimurium
Arter: Finkfåglar (framför allt domherre), ibland mesar, sparvar, siskor.
Spridning: Direktkontakt eller via foder nedsmutsat med smittsam avföring.
Utbredning: Hela Skandinavien.
Årstidsförekomst: Vanligen under vinterhalvåret (senvinter/vår).

Fåglar smittas av sjuka fåglar som utsöndrar bakterier med avföringen. Foto: SVA

Infektioner med salmonellabakterier förekommer bland de flesta vilda djur och hos människor. I allmänhet förknippar man förekomsten av salmonellabakterier med en oren hantering av livsmedel, soptippar med mera.

Förekomsten av sjukdomen salmonellos med dödsfall bland fåglar ses främst hos finkfåglar som domherre, grön-, gråsiska eller grönfink. Sjukdomen ses främst under senvintern/våren och ofta i anslutning till fågelborden. Fåglarna smittas av sjuka fåglar som utsöndrar bakterier med avföringen. Inköpta fröer eller annat foder har inte visat sig vara någon vanlig källa för salmonellasmitta. Otvivelaktigt utgör fågelborden en plats där smitta kan sprida sig då många fåglar samlas på liten yta. Det är därför viktigt att fågelbordet utformas så att fåglarna inte kan gå i maten och därmed förorena den med sin avföring. Förhindra också fåglar från att få i sig utspillda, nedsmutsade frön från marken under foderbord genom att lägga ut till exempel granris, ha en uppfångningslåda täckt med nät, eller sopa regelbundet rent marken.

Domherre med förändringar i krävan

Domherre med förändringar i krävan. Foto: SVA

Sjuka fåglar har oftast en allmäninfektion där bakterierna har spritt sig i hela kroppen. Inflammatoriska härdar uppstår i bland annat lever, mjälte, svalg och matstrupe, vilket ses vid obduktion av fåglar som dött. Sjuka fåglar ses ofta sittande uppburrade och allmänt medtagna under fågelborden, vilket dock är ett typiskt utseende för allvarligt sjuka fåglar, oavsett anledning. I sitt nedsatta tillstånd fångas de lätt av rovfåglar eller rovdjur. Bland annat katter kan därmed också drabbas av salmonellainfektion. 

Det är viktigt att komma ihåg att salmonellabakterier även kan smitta människor och orsaka sjukdom, varför man bör vara försiktig när man håller på med till exempel rengöring och påfyllning av fågelborden, eller hanterar sjuka eller döda fåglar. God handhygien, det vill säga ordentlig handtvätt med tvål och vatten är viktig för att undvika smitta. Rapportera gärna in observationer av sjuka eller döda djur.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls