EU:s zoonosrapport
Varje år skickas från Zoonoscenter på SVA en rapport till Europeiska Myndigheten för Livsmedelssäkerhet (EFSA) med information om och statistik över förekomsten av zoonoser och zoonotiska agens i Sverige. Rapporten omfattar de zoonotiska smittämnen som ingår i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/99/EG av den 17 november 2003 om övervakning av zoonoser och zoonotiska smittämnen, om ändring av rådets beslut 90/424/EEG och om upphävande av rådets direktiv 92/117/EEG, däribland salmonella. Den omfattar förekomst i foder, djur, livsmedel och hos människor. Baserat på de nationella rapporterna producerar EFSA en årlig zoonosrapport för hela EU samt för de europeiska länder som inte ingår i EU men samlar in information.
Svensk zoonosrapport*
Utöver rapporteringen till EU publiceras också en svensk zoonosrapport vars syfte är att på ett enkelt sätt illustrera den aktuella situationen i Sverige, historik och trender samt att lyfta fram specifika händelser.
Rapport om övervaknings och kontrollprogram*
Resultaten från de svenska övervaknings- och kontrollprogrammen för vissa anmälningspliktiga sjukdomar hos domesticerade och vilda djur, bland annat salmonella, sammanställs och publiceras årligen av SVA i en rapport med namnet ”Surveillance and control programs”.
* 2009 slogs dessa två rapporter ihop till en med namnet "Surveillance of zoonotic and other animal disease agents in Sweden". Sedan 2011 heter rapporten ”Surveillance of infectious diseases in animals and humans in Sweden”.
Baslinjestudier Europa
För att på ett enhetligt sätt kartlägga förekomsten av salmonella hos olika djurslag och därmed erhålla siffror som är jämförbara mellan medlemsländerna har ett flertal baslinjestudier genomförts i EU samt Norge. Resultaten används som ett underlag för harmoniserade kontrollprogram och för att definiera gemensamma mål som ska uppnås för salmonellaförekomst i EU. Rapporterna av baslinjestudierna har publicerats av Europeiska Myndigheten för Livsmedelssäkerhet (EFSA).
Under 2004-2005 gjordes en baslinjestudie för salmonella hos värphönsflockar. Salmonella kunde inte påvisas från någon av de 168 provtagna svenska värphönsflockarna medan den genomsnittliga prevalensen i EU var 30,8 %. Förekomsten av salmonella varierade kraftigt mellan medlemsländerna från 0 % i Sverige, Norge och Luxemburg, 0,4 % i Finland, 2,7 % i Danmark till 79,5 % i Portugal.
I slaktkycklingflockar gjordes en motsvarande baslinjestudie under 2005-2006. Inte heller i denna studie påvisades salmonella från någon av de 291 provtagna slaktkycklingflockarna, medan den genomsnittliga prevalensen i EU var 23,7 %. Även här varierade situationen mellan länderna från 0 % i Sverige, Finland och Norge, 1,6 % i Danmark och Slovenien till 68,2 % i Ungern.
I kalkonflockar pågick en baslinjestudie under 2006-2007. Sverige har en liten produktion av kalkonkött varför endast ett fåtal prov uttogs. Salmonella påvisades inte heller i denna studie från någon av de 14 provtagna slaktkalkonflockarna eller från den enda provtagna avelskalkonflocken. I EU var i genomsnitt 30,7 % av slaktkalkonflockarna och 13,6 % av avelskalkonflockarna smittade med salmonella. Prevalensen i slaktkalkonflockar varierade mellan olika EU-länder från 0 % (Sverige, Finland, Norge, Bulgarien), 4 % i Danmark till 78,5 % i Ungern. Produktionen av avelskalkonflockar är mycket koncentrerad, hälften av flockarna finns i Frankrike och de flesta länder i Europa har mycket få avelskalkonflockar.
Baslinjestudien för salmonella hos slaktsvin pågick samtidigt som kalkonstudien, alltså under 2006-2007. I studien togs prov från tarmlymfknutor på slaktsvin och i 13 medlemsländer togs dessutom svabbprov på slaktkropparna från samma djur. Salmonella i lymfknutor avspeglar om djuret bär på infektionen, medan svabbproven även avspeglar slakthygienen. Den genomsnittliga förekomsten av salmonella i lymfknuteprov hos slaktsvin i EU var 10,3 % medan genomsnittet för positiva svabbprov från slaktsvin var 8,3 %. Andelen positiva lymfknuteprov varierade från 0 % i Finland, 0,3 % i Norge, 1,3 % i Sverige till 29% i Spanien. Motsvarande siffror för svabbproven på slaktkroppar var 0 % (Sverige, Slovenien) till 20 % i Irland.
Baslinjestudien för salmonella hos avelssvin pågick under 2008 i 24 EU-länder samt i Norge och Schweiz. I studien inkluderades besättningar med försäljning av livdjur (avelsbesättningar och gyltproducenter) samt besättningar med produktion av smågrisar för vidare uppfödning till slakt (produktionsbesättningar). Totalt provtogs mer än 5 000 grisbesättningar. En tredjedel av avelssvinbesättningar i EU var smittade med Salmonella (31.8 %). Salmonellaförekomsten i produktionsbesättningar var 33.3% (0-55.7%) och i besättningar med försäljning av livdjur 28.7% (0-64.7%). Serotyperna Derby och Typhimurium var de vanligast förekommande. I Sverige påvisades salmonella endast i en av 207 provtagna besättningar (0,5 %). Norge och Finland var helt fria från fynd av salmonella, medan man i Danmark hittade bakterien i 40 procent av besättningarna. Studien bekräftade det goda salmonellaläget i de nordiska länderna Finland, Norge och Sverige.
Baslinjestudien för campylobacter och salmonella i slaktkycklinggrupper pågick under 2008. I studien ingick över 10000 slaktkycklinggrupper från 561 slakterier i 26 EU-länder samt i Norge och Schweiz. Salmonella påvisades från 15,7 procent av slaktkycklingkropparna i EU och från 0,3 procent (1 av 410) av slaktkropparna i Sverige. Förekomsten av salmonella på slaktkycklingkroppar varierade mellan 0 % till 26.6% med undantag av ett land där 85.6% av slaktkycklingkropparna var kontaminerade med salmonella. S. Infantis och S. Enteritidis var de två vanligaste serotyperna. Det svenska isolatet var av serotypen S. Agona.
De genomförda baslinjestudierna visar att Sverige, liksom Finland och Norge, har en god salmonellasituation jämfört med övriga europeiska länder. Ett långsiktigt förebyggande arbete har bidragit till det.
Jordbruksverkets översyn av salmonellakontrollprogrammet - färdplan
Jordbruksverket gjorde under 2006-2007 en översyn av salmonellakontrollprogrammet som rapporterats till regeringen. Syftet med översynen var att finna kostnadseffektiviseringar i dagens kontrollprogram utan att smittskyddet försämras, d.v.s. att producera lika säkra svenska livsmedel men till en lägre kostnad. Med utgångspunkt från målet med översynen och andra erfarenheter föreslog Jordbruksverket förändringar i salmonellakontrollprogrammet i sin rapport.
Svarm-rapporter SVA
SVA ger årligen ut en rapport (Svarm) över antibiotikaresistensläget hos bakterier från djur, däribland salmonella.