Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Salmonellastatistik

Följande statistik är hämtad ur den zoonosrapport som Sverige varje år skickar till EU och innefattar statistik om salmonella i foder, hos animalieproducerande djur, i livsmedel av animaliskt ursprung samt hos människa. Resultaten under respektive rubrik finns grafiskt illustrerade – se Grafer med statistik.  

Salmonella i foder

Jordbruksverket är den myndighet som ansvarar för den officiella statistiken över salmonella i foder. Varje foderföretagare måste ta ett visst antal prov per vecka beroende på vilket foder de tillverkar (minst fem prov för tillverkare av fjäderfäfoder och minst två prov för tillverkare av foder till övriga livsmedelsproducerande djurslag) på definierade platser längs produktionslinjen baserat på HACCP (Hazard Analysis Critical Control Points). Ungefär 8 500 till 9 500 prov tas per år och av dessa har andelen positiva prov varierat mellan 0,4 till 0,6 procent. Det är ytterst sällsynt att positiva prov hittas efter värmebehandlingen.

Fram till och med år 2005 var även uppföljande prov som kom in till SVA med i statistiken. Uppföljningsprov tas när salmonella hittas i veckoproven. År 1991 övergick Sverige till ett nytt kontrollprogram för salmonella i foder som baseras på HACCP-principerna. Sedan dess har antalet positiva salmonellaprov sjunkit markant med vissa undantag som till exempel år 2003 då det var ett större foderrelaterat salmonellautbrott i Norrköping.

Förutom de lagstiftade veckoproverna tar även foderföretagarna ut prover i sin egenkontroll för att kunna garantera att deras foder inte innehåller salmonella.
För mer information se Salmonella i foder

Salmonella hos nötkreatur, gris och fjäderfä

I ett internationellt perspektiv har Sverige ett gott salmonellaläge då endast ett fåtal nysmittade besättningar påvisas varje år.

Hos nötkreatur minskade antalet primärfall under 1970- och 1980-talet då mer än 100 besättningar kunde påvisas årligen. Under senare delen av 90-talet stabiliserades situationen och mellan 5-13 besättningar per år påvisas.

Hos gris minskade antalet primärfall avsevärt i slutet 1970-talet, varefter upp till fem smittade besättningar påvisats varje år. Undantag från detta utgör åren 2003, 2007 och 2008 då 30, 10 respektive 8 primärfall per år konstaterades. Det höga antalet primärfall år 2003 orsakades av ett utbrott med Salmonella Cubana som kunde spåras till kontaminerat foder.

Hos slaktkyckling har antalet primärfall generellt sett minskat avsevärt sedan slutet av 1980-talet, men under åren 2006-2008 samt år 2010 ökade antalet salmonellapositiva slaktkycklingflockar något till mellan sju och elva stycken per år. En del av ökningen orsakades av ett utbrott av S. Typhimurium i avelsledet 2006/2007 samt problem med upprepade reinfektioner i en svårsanerad besättning. I statistiken över antalet primärfall i slaktkycklingflockar är även avelsflockarna inkluderade.

De senaste åren har en till fem värphönsflockar med salmonella påvisats.

Salmonellaövervakning på slakteri 

Sverige har en kontinuerlig och systematisk övervakning av salmonella hos nötkreatur och slaktsvin och vuxna svin på slakterier. Syftet är att fortlöpande dokumentera förekomsten av salmonella hos slaktade nötkreatur och svin och var ett krav från EU för att Sverige skulle erhålla tilläggsgarantier för salmonella. Livsmedelsverket är ansvarig myndighet för den officiella statistiken.
Resultaten visar att förekomsten av djur som är infekterade med salmonella är mycket lågt. Mindre än 0,3 procent nötkreatur, < 0,3 procent slaktsvin och < 0,4 procent vuxna svin har salmonellabakterier i tarmlymfknutan. 

Salmonella i livsmedel av animaliskt ursprung

Sverige har en kontinuerlig och systematisk övervakning av salmonella i animaliska livsmedel på slakterier som slaktar nötkreatur, slaktgris och vuxna svin samt fjäderfä och på styckningsanläggningar som styckar nöt-, gris- och fjäderfäkött. Syftet är att fortlöpande dokumentera förekomsten av salmonella i livsmedel av animaliskt ursprung (slakterier) samt förekomsten av salmonella i livsmedelsprodukter eller miljön där dessa hanteras (styckningsanläggningar) och var ett krav från EU för att Sverige skulle erhålla tilläggsgarantier för salmonella. Livsmedelsverket är ansvarig myndighet för den officiella statistiken.

Resultaten av övervakningen av livsmedel på slakterier och styckningsanläggningar visar att inhemskt producerade livsmedel av animaliskt ursprung är praktiskt taget fria från salmonella. Mindre än 0,1 procent av slaktkroppar från nöt, vuxna svin och slaktsvin, <0,2 procent av halsskinnprover från fjäderfä och ≤0,1 procent av proverna från styckningsanläggningar som styckar nöt, svin och fjäderfä var positiva för salmonella. 

Salmonellainfektion hos människa

I slutet av 1980- och början av 1990-talet rapporterades cirka 5000 personer (incidens 56/100 000) med smitta av salmonella. År 2013 rapporterades 2838 fall. Flertalet (80-85 procent) av de rapporterade fallen är smittade utomlands. Att bara en liten andel av alla rapporterade fall är inhemskt smittade reflekterar den fördelaktiga salmonellasituationen hos svenska livsmedelsproducerande djur. De senaste åren har det blivit vanligare att olika typer av grönsaker orsakat eller misstänkts orsaka salmonellautbrott. Dessa produkter kommer ofta från andra länder än Sverige och äts ofta utan värmebehandling.

Det bör noteras att jämförelse mellan antalet rapporterade salmonellafall hos människa i olika länder inte kan göras eftersom bland annat provtagningsfrekvens och rapporteringssystem varierar kraftigt mellan länder.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls