Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Afrikansk svinpest i småskaliga familjejordbruk – socioekonomiska effekter och möjlighet till kontroll

Publicerad 2017-04-04

Participatory rural appraisalProjektet undersöker de sociala och ekonomiska effekterna av afrikansk svinpest i norra Uganda. De frågor som studeras närmare är hur sjukdomsutbrotten påverkar människorna, hur människans handlingar påverkar smittspridningen, och hur vi kan utnyttja insikter om människan kunskap, attityder och beteende för att hindra smittspridning, kontrollera och övervaka sjukdomen. Projektet genomförs gemensamt av SLU, SVA, ILRI och Makerere University i Uganda, och administreras av SLU. Karl Ståhl (SLU och SVA) är projektledare.

Uganda har den näst största, och snabbast växande, grisproduktionen i östra Afrika. De flesta av grisarna hålls i småskaliga familjejordbruk på landsbygden, ofta är det kvinnor som ansvarar för grisarna. Grishållning skulle kunna vara en möjlig väg ur fattigdom för många, men denna möjlighet begränsas av bland annat smittsamma grissjukdomar. Afrikansk svinpest är den viktigaste grissjukdomen i Uganda och många andra afrikanska länder. När smittan drabbar en besättning blir nästan alla grisar sjuka och majoriteten av dem dör. Afrikansk svinpest är ständigt förekommande ibland annat Uganda, där utbrott förknippas i tid och rum med mänskliga aktiviteter såsom handel och slakt.

Afrikansk svinpest hindrar fattiga människor från att undkomma fattigdom och kan driva dem som har lyckats tillbaka in i fattigdom. Fattigare grisbönder drabbas dessutom hårdare av sjukdomsutbrott då de har sämre möjligheter att genomföra förebyggande åtgärder.

Spridningssätt och bekämpningsmöjligheter för Afrikansk svinpest är kända, men för att hindra spridningen krävs bättre kunskap om mänskliga attityder och handlingssätt. Projektet kommer studera hur mänskliga attityder och sedvanor inverkar på spridning och kontroll av Afrikansk svinpest i Uganda och hur man kan använda vetskap om detta för att konstruera sjukdomsövervakningssystem och kontrollmetoder som fungerar i vardagen och är attraktiva för användarna.

I projektet kommer både kvantitativa och kvalitativa metoder användas. Intervjuer på hushållsnivå kommer kombineras med deltagande epidemiologi i grupper. Ny kostnadseffektiv teknik såsom smartphone baserade verktyg kommer att användas för att samla in data.