Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Förståelse för smittspridning bland vilda djur- afrikansk svinpest hos vildsvin

Publicerad 2017-02-17

Sjukdomar hos vilda djur har aktualiserats de senaste decennierna, och kommer innebära nya utmaningar i framtiden. Den omfattande spridningen av afrikansk svinpest i östra EU är ett hot mot samhällsekonomi och djurhälsa. I avsaknad av ett effektivt vaccin behövs andra bekämpningsstrategier. Projektet kombinerar expertis inom vilda djur, sjukdomskontroll och modellering för att möta dessa utmaningar. Projektdeltagarna representerar ett unikt samarbete och säkerställer omsättning av forskningsresultat till användbar policy.

Afrikansk svinpest (ASF) är en smittsam, dödlig sjukdom som drabbar gris och vildsvin. Sjukdomen har under senare år spridits i östra Europa, och har bl.a. etablerat sig i vildsvinspopulationer i Baltikum och delar av Polen, med stora ekonomiska konsekvenser. Viruset som orsakar ASF är mycket motståndskraftigt och överlever flera veckor i köttprodukter, kadaver eller troféer, och flera månader i fryst kött eller troféer. Införsel av köttprodukter eller troféer från infekterade tam- eller vildsvin utgör därför det största hotet för att smittan ska spridas till nya områden. Sjukdomen utgör således idag ett reellt hot och skulle, om den introducerades, inte bara få stora konsekvenser för svensk grisuppfödning utan också påverka våra vildsvinsstammar kraftigt, och även jakten efter vildsvin.
 

Till skillnad från flera andra allvarliga sjukdomar som drabbar vilda djur kan  ASF inte förebyggas med vaccin. Därmed saknas idag effektiva verktyg för att hantera smittan i en infekterad vildsvinsstam. Man vet dock att stammens storlek och täthet är avgörande för att smittan ska kunna etablera sig och upprätthållas. Intensifierad jakt i smittade områden nämns ofta som en möjlig alternativ strategi för att begränsa sjukdomsspridning. Detta är dock kontroversiellt. Kraftig störning i form av intensifierad jakt tenderar att förändra beteende och förflyttningsmönster i en vildsvinsgrupp. Denna typ av kontrollåtgärd i ett smittat område riskerar därför att öka smittspridningen, d.v.s. få en effekt som är motsatt den önskade.
 

Möjligheten att använda viltstängsel  för att avgränsa en infekterad vildsvinsgrupp från den övriga vildsvinspopulationen och på så sätt undvika de negativa effekterna av intensifierad jakt och  eventuella andra störande kontrollåtgärder har diskuterats. Att på detta vis stängsla in vildsvinen inom ett begränsat område  skulle  ge ökade möjligheter att  övervaka, med syfte att snabbt få en lägesbild över omfattningen på sjukdomsspridning såväl i den infekterade gruppen, som  utanför inhägnaden och utföra bekämpningsåtgärder, utan att riskera de nämnda negativa konsekvenserna. Instängsling som strategi för sjukdomsbekämpning har aldrig prövats praktiskt, men teoretiska studier har visat har visat att en sådan strategi kunde vara mycket effektiv, men att effekten var beroende av hur väl man lyckades med instängslingen. Bättre förståelse för hur smittspridning sker bland vildsvin och hur de reagerar i samband med kontrollåtgärder såsom intensifierad jakt  och/eller avgränsning är därför kritisk.
 

Dagens modeller för sjukdomsspridning och kontroll är utvecklade för tamdjur där det finns tillräckliga data för att simulera på ett realistiskt sätt. För vilda djur saknas däremot tillförlitlig information om exaktat antal djur, var de befinner sig och hur de rör sig vilket behövs för modellering.

Detta projekt avser därför att utveckla och anpassa en existerande modell för spridnining av smittsamma djursjukdomar för att simulera ett utbrott av afrikansk svinpest hos vildsvin. En pilotstudie kommer också genomföras där vildsvin i ett begränsat område kommer fångas in och förses med GPS-halsband, för att studera hur de rör sig.  Kameror för viltövervakning utplaceras på utfodringsplatser och andra platser där olika djurgrupper träffas, och där smitta således kan spridas. Effekter av instängsling och andra mer konventionella metoder för viltkontroll såsom olika strategier för jakt och utfodring kan då övervakas. Baserat på fältdata från denna pilotstudie kommer vi sedan med hjälp av modellen utvärdera effekterna av kontrollåtgärden samt möjligheten att genomföra dem i större skala. En ekonomisk analys kommer också genomföras för att kunna väga kostnader mot nytta.