Mastit hos får

Förekomst

Lammen kan sprida mastit i fårbesättningen. Foto: Maya Hoffman

Mastit förekommer i alla fårbesättningar över hela världen, även i Sverige. Det är en vanlig sjukdom som kliniskt ses främst i början av laktationen, men även mot slutet då de kroniska mastiterna oftast känns som knölar i juvret efter sinläggning. Subkliniska mastiter är vanliga under hela laktationen och även under sintiden. I svenska studier har vi sett att ungefär en fjärdedel av tackorna har juverinfektion utan kliniska symtom i juvret. Majoriteten av de kliniska mastiterna på får i Sverige orsakas av Staphylococcus aureus (S. aureus) följt av E. coli, Mannheimia hemolytica och koagulasnegativa stafylokocker (KNS). Vanligaste agens vid subklinisk mastit är KNS. I en svensk studie var S. simulans vanligaste KNS-art (25,6 procent) följt av S. warneri (9,5 procent) och S. equorum (8,9 procent). Smittsam agalakti, orsakad av Mycoplasma agalactiae, är anmälningspliktig och förekommer inte på får i Sverige. Maedi-visna förknippas med mastit som karakteriseras av hårda juver.

Symtom 

Klinisk mastit hos får kan ge allvarliga symtom med höggradigt påverkat allmäntillstånd, svullet, ömt juver och förändrad mjölk, men det förekommer också lindriga fall med bara juver- och/eller mjölkförändringar. Vid klinisk mastit ses ofta hälta på grund av det smärtande juvret. Subklinisk mastit ger inga kliniska symtom.

Differentialdiagnoser

Hälta på grund av andra orsaker än mastit. Stopp i spenkanalen/spenbasen. Bristningar i juverupphängningen. 

Etiologi och patogenes 

Infektionsagens:

Främst stafylokocker.

Inkubationstid:

Varierar beroende på agens.

Infektionsport:

Främst spenkanalen.

Spridning i djuret:

Främst lokalt i juvret, men ibland kan tackan få en septikemi.

Smittvägar:

Lamm, ströbädd, mjölkning (maskin, mjölkare).

Provtagning och diagnostik

Mjölken paddlas med CMT för att få ett indirekt mått på celltalet. Från juverdelar med en CMT-reaktion >2 tas ett mjölkprov sterilt ut för bakteriologisk odling. Särskilt observant bör man vara på skillnader i CMT-utslag mellan juverdelar, där den juverdelen med ett högre CMT-värde främst bör provtas. Vid klinisk mastit kan provet odlas på SELMA^®-platta (eller motsvarande) eller skickas till ackrediterat laboratorium. Vid subklinisk mastit bör provet skickas till ackrediterat laboratorium. Sedan 2013 differentierar SVA rutinmässigt mellan olika KNS-arter.

För mjölkbesättningar är tankcelltalet ett bra mått på besättningens juverhälsa. Celltalsanalys av fårmjölk utförs på SVA.

Behandling och profylax

Förstahandsval vid akuta, kliniska mastiter är penicillin enligt SVS riktlinjer för antibiotikaanvändning till får och get och Information från Läkemedelsverket (pdf) samt lämplig understödjande behandling. Allvarligt sjuka djur och djur med kroniska mastiter eller växt av penicillinresistenta stafylokocker bör snarast slås ut. Tackor med kallbrand i juvret ska skyndsamt avlivas. Subkliniska mastiter kan behandlas med sintidsantibiotika. Tackan bör isoleras med sina lamm, och fortsätta ge di. Tackan bör slaktas direkt efter digivningen och lammen när de nått slaktvikt. Man bör alltså inte spara livdjur efter mastittackor. Större besättningar kan ha en ”mastitgrupp” som går skilt från andra djur i besättningen fram till slakt. Om lammen inte får tillräckligt med mjölk rekommenderas stödutfodring: råmjölk till nyfödda och sedan mjölkersättning.

God juverhälsa är viktigt både för god djurvälfärd och för hög produktion samt även ur ett livsmedelssäkerhetsperspektiv (gäller främst mjölkproducerande besättningar). Mastit förebyggs genom identifiering och gruppering av smittade och friska djur, god hygien på ströbädd, foder och vatten samt i mjölkbesättningar; goda mjölkningsrutiner, god mjölkningshygien och strikt mjölkningsordning.

Beställ SVA:s analyser

Se mastitanalyser, ange sökord Mastit

Celltalsmätning

Beställ SVA:s produkter

Mjölkrör, 10 st

SELMA, 3 st per förpackning

Mastitkit, 1 juverdel (provtagningsmaterial)

Mastitkit, 4 juverdelar (provtagningsmaterial)