Förebyggande åtgärder inför resa med hund i Europa

I Europa finns ett flertal infektionssjukdomar hos hund som vi inte är vana vid i Sverige. En kortare översikt över vad man bör tänka på innan man tar med sin hund på resa i Europa finns under rubriken Att tänka på innan du reser med hund i Europa.

ID-märkning, rabiesvaccination, blodprovskontroll och hundpass

ID-märkning, rabiesvaccination, blodprovskontroll och hundpass måste liksom avmaskning mot rävens dvärgbandmask utföras enligt gällande regelverk. Mer information om reglerna finns på Jordbruksverkets hemsida.

 

Rabies är en dödlig sjukdom hos både människor och djur. En infekterad hund utgör inte bara en omedelbar livsfara för både människor och djur, den kan introducera smittan i svensk natur så att smitta kvarstår och kan spridas över landet.

 

Hundar och andra djur är smittsamma redan innan de uppvisar några symtom. Symtom uppträder hos djur vanligen 4-8 veckor efter smittotillfället, men både en kortare och längre tid förekommer (10 dagar – 6 månader). Döden inträffar utan undantag en kort tid efter det att de första symtomen uppträtt.

 

För att säkert förhindra att din hund smittas måste hunden vara skyddad mot rabiesinfektion innan den förs in i ett icke rabiesfritt område. Blodprov utförs för att kontrollera att hundens immunförsvar har producerat skyddande antikroppar.

 

Vid misstanke om rabies hos ett djur i Sverige måste veterinär kontaktas omedelbart. Se till att djuret hålls instängt utan kontakt med andra djur eller människor.

 

Du kan läsa mer om rabies på  länken i  högerspalten på denna sida. Information om rabies hos människa hittar du på Smittskyddsinstitutets hemsida. 

Avmaskning

Rävens dvärgbandmask, Echinococcus multilocularis, är en bandmask som kan bäras och därmed spridas av räv, hund och katt. Parasiten kan orsaka mycket allvarlig, svårbehandlad sjukdom hos människa. En levertransplantation kan vara nödvändig. Smitta sker via infekterade djurs avföring. Djuren själva visar inga symtom, och äggen är för små för att ses med blotta ögat. Det kan räcka med att klappa en infekterad hund för att få smitta (maskar som inte syns) på händerna. Om parasiten förs in i Sverige genom dåligt avmaskade sällskapsdjur är risken stor att också den svenska rävstammen smittas. Parasitäggen kan då spridas vidare via rävar (och hundar och katter), vilket leder till att smittan blir kvarstående och sprids över landet.

 

Bandmasken dödas av substansen prazikvantel, som ingår i vissa avmaskningsmedel. Det är ytterst viktigt att hundar och katter som varit utanför Sverige avmaskas med just prazikvantel. Detta skall ske innan djuren förs tillbaka till Sverige på det sätt som beskrivs i Jordbruksverkets regler. Dessutom rekommenderas en ytterligare avmaskning inom 1-2 veckor efter hemkomsten. Fråga ditt apotek om vilka avmaskningsmedel som skall användas.

Skydda hunden mot fästingar

Ju längre söderut i Europa man kommer desto större är risken att den medförda hunden blir angripen av den bruna hundfästingen (Rhipicephalus sanguineus). Hundars hud och päls kan snabbt bli helt översållade av denna typ av fästing, man kan till och med se fästingarna sitta i stora klasar på huden.

 

Fästingarna hittas både i naturen och inomhus. De är vanligt förekommande i t.ex. kennelmiljö eller hittehundstallar. Fästingen överlever inte någon längre tid utomhus i vårt klimat, men trivs utmärkt inomhus i hushåll med hund. Om fästingen förs in i ett hem, en kennel eller motsvarande krävs ofta hjälp av saneringsfirma för att bli av med den ofta mycket stora mängd fästingar som snabbt spritt sig.

 

Den bruna hundfästingen sprider också flera allvarliga sjukdomar, som babesios, monocytär ehrlichios och hepatozoonos.

 

Din veterinär kan hjälpa dig att finna lämpligt förebyggande preparat för din hund. Behandlingen bör påbörjas innan utresan. Behandlingen kompletteras med kontinuerlig kontroll av hundens päls och hud under resan, så att eventuella fästingar snabbt kan plockas bort från hunden.

 

Babesios hos hund orsakas av mikroskopiska parasiter (vanligtvis Babesia canis) Parasiterna kan orsaka livshotande, akut anemi (brist på röda blodkroppar) hos hund. I många fall är infektionen behandlingsbar och prognosen god.

 

Monocytär ehrlichios orsakas av bakterien Ehrlichia canis. Den sjukdom som tidigare kallades ehrlichios i Sverige (korrekt namn är nu anaplasmos) orsakas av en annan bakterieart som sprids av våra inhemska fästingar och symtomen skiljer sig åt .

 

Hundar som insjuknar till följd av infektion med Ehrlichia canis kan uppvisa symtom både en kortare tid efter infektionstillfället (dagar - veckor) och först efter flera år. Feber, trötthet och blödningar är exempel på symtom som kan ses. Hundens immunförsvar kan försvagas kraftigt så att ytterligare infektioner tillstöter. I akuta fall är prognosen oftast god, men i de fall en kronisk infektion utvecklas är prognosen som regel dålig.

 

Hepatozoonos är en kronisk, ofta svårdiagnosticerad sjukdom hos hund. Infektionen kan ge upphov till en rad olika symtom, bland annat till följd av skador på lever, njurar, lungor och röda blodkroppar. Prognosen är ofta dålig hos de hundar som är sjuka till följd av denna infektion.

Skydda hunden mot myggburna infektioner

Leishmanios, en mycket allvarlig parasitsjukdom hos hund sprids med sandmyggor (fjärilsmyggor, sandflies). Infektion leder hos de allra flesta hundar till allvarlig, kronisk systemsjukdom som kräver upprepad, eller livslång behandling. Det finns ingen behandling som visats säkert bota hundar från leishmanios.


Leishmania-infekterade hundar behöver inte uppvisa symtom förrän lång tid (flera månader eller till och med flera år) efter det att de infekterats via ett myggbett. En rad olika symtom kan utvecklas, bland annat kraftiga, livshotande blödningar från nos, smärtsamma led- och muskelförändringar och symtom orsakade av lever- och njurskador. Ofta har hundarna också hudförändringar. Ögonsymtom, anemi ("blodbrist"), avmagring och förlust av muskelmassa är andra exempel på vanliga symtom.

 

Smittan är mycket vanligt förekommande i ett flertal områden i södra Europa. Det finns myggrepellerande preparat som har dokumenterad effekt mot sandmyggor, hör med din veterinär om vad som är lämpligt för din hund. Man kan dock inte räkna med att preparaten skyddar fullständigt mot myggangrepp. Under kvällar och nätter då myggorna är som mest aktiva bör hunden därför också skyddas mot myggangrepp med hjälp av myggnät, eller genom inomhusvistelse.

 

Hjärtmask (Dirofilaria immitis) sprids till hund med stickmyggor. Infektionen ses framförallt i södra Europa. I vissa regioner är risken för smitta till hund mycket stor. De vuxna maskarna bosätter sig i kärl i hundens lungor och orsakar allvarliga skador på lungor och hjärta. När masken väl är vuxen är det ofta svårt att bota den smittade hunden. Infektionen kan dock förebyggas med hjälp av mycket effektiva preparat som används regelbundet till hundar i länder där risk för smitta finns. Be din veterinär om hjälp med ordinering och recept.

Sniglar kan överföra hjärtmaskinfektion

Fransk hjärtmask (Angiostrongylus vasorum) är en parasit som förekommer hos hund i ett flertal länder i Europa, inklusive Danmark. Masken lever i lungkärl hos hunden och kan orsaka både symtom från lungor och allvarliga blödningar. Hos en del hundar ses milda symtom, som hosta och en lättare trötthet. Symtomen kan med tiden långsamt bli värre. Andra hundar drabbas plötsligt av allvarliga problem till följd av blödningar i olika organ.

 

Hundar smittas genom att äta eller slicka på sniglar (alternativt paddor). Väldokumenterad förebyggande behandling, förutom att undvika att hunden träffar på sniglar, saknas i dagsläget.

Vaccination mot leptospiros

Leptospiros är en allvarlig bakteriesjukdom som kan drabba både människor och djur. Hundar smittas typiskt via urin från infekterade hundar, gnagare och förorenade vattensamlingar. Hos hund ses feber och symtom till följd av njur- och/eller leverskador och blödningar. Hunden kan få kroniska, kvarstående besvär. En infekterad hund kan också sprida smitta via urinen i flera månader, även till människor.

 

Leptospiros hos hund är ovanligt i Sverige och hundar som inte skall resa till riskområden utomlands brukar inte vaccineras. Vacciner mot leptospiros ger inte ett fullständigt skydd mot infektion, men korrekt vaccinering ger hunden ett ökat skydd mot allvarliga sjukdomssymtom. I regioner där leptospiros är vanligt vaccineras hundar ofta 2-3 gånger inför varje sommarsäsong då smittrisken från skog och mark anses störst, eftersom vaccinerna ger ganska kortvarig skyddande effekt.

 

Hundar som bara reser i Norden, och inte ska besöka miljöer där hundar från andra länder samlas, behöver normalt inte vaccineras mot leptospiros. För hundar som ska vistas vid vatten, i skog och mark, i hundrika miljöer eller i lantbruksmiljö i övriga Europa rekommenderas emellertid vaccination mot leptospiros.

 

Grundvaccinationen bör bestå av 2 vaccinationer med 3-4 veckors intervall. Den andra vaccinationen ges 1-3 månader före utresan. För hundar som reser mer sällan än en gång per år kan denna procedur upprepas inför varje resa.

 

Regelbundet resande hundar (dvs. hundar som reser utomlands en eller flera gånger per år) eller hundar som ska vistas utomlands i riskmiljöer länge bör hållas kontinuerligt vaccinerade mot leptospiros. Första revaccinationen ges inom 6 månader från grundvaccinationen därefter revaccineras hunden med högst ett års intervall.

 

Om en hund skall vistas i riskmiljöer och det gått mer än ett halvår sedan de första två vaccinationerna (dvs. den planerade revaccinationen 6 månader efter grundvaccinationen har missats) bör en extra revaccination övervägas eftersom antikropparna förefaller gå ner snabbare efter de två första vaccinationerna än efter de efterföljande boostervaccinationerna.

 

För hundar som regelbundet reser under en viss säsong bör vaccinationsprogrammet planeras så att revaccinationen utförs högst 3 månader före utresan, dock senast enligt vad tillverkaren uppger är den tid det tar för vaccineringen att ge effekt.

 

I den vaccinationsrapport som utarbetats av SVS och SVA finns ytterligare information om vaccination mot leptospiros (sidorna 54-56). Rapporten, Vaccination av hund och katt i Sverige (dokumentet är i pdf-format), nås via länken i högerspalten på denna sida.

Övriga vaccinationer

Förutom eventuell vaccination mot leptospiros bör hundens vaccinationsskydd mot HCC HC, valpsjuka och parvovirusinfektion ses över.

 

Vaccination mot hundens parainfluensavirus, som kan orsaka kennelhosta, kan också vara aktuellt.

Andra viktiga smittrisker

Falsk rabies, eller Aujeszkys sjukdom, orsakas av ett virus som förekommer hos grisar. Sjukdomen förekommer inte i Sverige. Hundar smittas genom att äta rått kött från smittade grisar eller genom tillgång till exempelvis aborterade grisfoster eller döda grisar. Hos hund är sjukdomen dödlig. Förloppet är mycket kort med rabiesliknande symtom. Hunden avlider inom några få dagar efter smittotillfället, vanligen inom 1-2 dygn efter de första symtomen uppträtt. Hundar på resa ska alltså inte äta rått svinkött eller vistas utan uppsikt nära svinbesättningar.

 

I en del länder är tuberkulos fortfarande vanligt hos exempelvis nötkreatur. Opastöriserad mjölk och opastöriserade mjölkprodukter utgör där en smittrisk för både människor och djur. Resande hundar bör därför inte få möjlighet att slicka i sig mjölk i ladugårdar eller utfodras med riskprodukter under vistelse i sådana länder.


Salmonella är en ovanlig smitta i Sverige men förekommer eller är vanlig i de flesta andra länder. Både djur och människor kan infekteras. Hos hund kan en salmonellainfektion orsaka bland annat abort, diarré, kräkningar och febertoppar. Infektionen kan också förlöpa symtomfritt. Bakterierna kan finnas i bland annat kött och råa ägg. Att under semesterresan ge hunden råa äggulor, rått kött, okokt matavfall eller lokalt producerade tuggben/grisöron m.m. är därför olämpligt.

 

Brucellos orsakas hos hund av bakterien Brucella canis. Brucellos är en allvarlig infektion som kan orsaka en rad symtom beroende på vilka organ som drabbas, inklusive abort hos tik och bitestikelinflammation hos hanhund. Hundar smittas vanligen vid parning eller vid kontakt med aborterade valpar eller flytningar från en smittad tik. En smittad hund kan vara smittförande i flera år utan att själv uppvisa några symtom.

 

Brucellos har inte påvisats bland svenska hundar, förekomsten i andra länder är oklar. Fall finns rapporterade från bland annat Spanien, Frankrike, Portugal, Tyskland samt Nordamerika.

 

Vid införsel av sperma för seminering krävs brucelloskontroll av hanhunden. Motsvarande säkerhetsnivå krävs tyvärr inte vid naturlig parning. Noggrann kontroll av den utländska kennelns smittläge, eventuellt kombinerat med krav på negativ antikroppsundersökning före parningen ger ingen absolut säkerhet, men minskar risken att smitta överförs till svenska avelshundar.

Mer information

Information om införselregler finns på Jordbruksverkets hemsida.

 

Det finns även en kortare, sammanfattande text om förebyggande skyddsåtgärder inför resa med hund i Europa under rubriken Att tänka på innan du reser med hund i Europa.

 

Du kan läsa mer om de olika infektionssjukdomarna under rubriken Resande hund - infektionssjukdomar.

 

Information om infektionssjukdomar hos människa hittar du på Smittskyddsinstitutets hemsida..

 

Information om infektioner att tänka på i samband med köp av hund från t.ex Sydeuropa finns under rubriken Att tänka på i samband med köp av hund från Europa.

 

Smuggelhundar - ett hot mot vår hälsa.