Vildsvinspopulationen ökar och frilevande vildsvin finns idag från Norrlandsgränsen och söderut, samt i Härjedalen och längs kusten upp emot Västerbotten. Vildsvin är mycket närbesläktade med våra tamsvin och de kan drabbas av samma infektioner. Genom att vildsvin rör sig över stora områden, ofta med trynet i jorden, är sannolikheten hög att de stöter på olika typer av smittämnen. Även om de själva inte blir sjuka kan deras immunförsvar bilda antikroppar mot de smittämnen som de stöter på. Antikropparna ger sedan en historisk bild över vad vildsvinen träffat på under sin levnad. De är därför utmärkta indikatorer för förekomst av sjukdomar som smittar både djur och människor.
Exempel på allvarliga smittsamma grissjukdomar som kan drabba vildsvin är klassisk och afrikansk svinpest. Klassisk svinpest finns i vildsvinspopulationen i flera europeiska länder och sprids då och då till tamsvin med stora konsekvenser som följd. Sverige är fritt från klassisk svinpest. Afrikansk svinpest spred sig från Afrika till Georgien 2007 och har sedan dess spridit sig genom Kaukasus, Ryssland, Östeuropa, delar av Centraleuropa, Belgien och Tyskland. Utbrott förekommer både bland tamgrisar och vildsvin. I september 2023 upptäcktes det första fallet afrikansk svinpest i Sverige, på vildsvin i Fagerstatrakten.
Medverkan av jägare
Många av landets jägare bidrar till sjukdomsövervakningen på vildsvin genom att skicka in blodprov från skjutna frilevande vildsvin. Vi är tacksamma för detta och tar gärna emot prover från nya jägare. Vi tar emot blod under hela året från hela landet. Beställ prova på-kit längre ner på sidan. Ett provtagningskit innehåller instruktion och provtagningsmaterial. Proverna kan skickas till SVA tillsammans med muskelprover för trikinanalys.
Afrikansk svinpest övervakas bäst genom att undersöka självdöda vildsvin - kontakta oss gärna via sajten Rapportera vilt, om du hittar ett dött vildsvin.
Övervakning av smittsamma sjukdomar
Med stöd av särskilda medel från Jordbruksverket undersöker vi blod från frilevande vildsvin för att undersöka om vildsvinen träffat på främmande smittämnen. Valet av sjukdomar varierar mellan åren, men proverna analyseras årligen avseende klassisk svinpest (CSF) och Aujeszkys sjukdom (AD). Med dessa undersökningar hoppas vi ytterligare kunna dokumentera Sveriges goda smittskyddsläge. Övervakningen har pågått sedan år 2000.
Klassisk svinpest har vi undersökt för årligen. Inget talar för att svenska vildsvin träffat på detta smittämne. Andra sjukdomar som vi undersökt för och erhållit likartade resultat för är brucellos, swine vesicular disease (SVD), leptospiros och transmissibel gastroenterit (TGE). Under 2007 drabbades flera besättningar med tamgrisar i södra Sverige av PRRS men det har inte funnits några tecken i våra undersökningar på att smittan gått över till vildsvin. Resultaten redovisas årligen i SVA:s rapportserie Surveillance of infectious diseases in animals and humans in Sweden: infectious-diseases-in-wild-boars.pdf (sva.se).
Hanteringen av blodprovet – från jakt till analys
Provtagningen går till så att blodet samlas av jägaren i samband med passning efter jakt, antingen ute i fält eller i slaktbod med hjälp av provtagningsmaterial som SVA skickat ut. Två blodrör för varje vildsvin fylls med blod från hjärta, något av de större kärlen eller direkt från brösthålan om den hygieniska kvaliteten på blodet bedöms som god. Därefter sätter man på korken och torkar/sköljer av rören om de är smutsiga.
Tillsammans med en ifylld remiss med uppgifter om jaktområde, provtagare med mera, skickas sedan provet till SVA i ett svarskuvert.
På SVA centrifugeras provet och serum separeras fram. Proverna märks och efter att analyserna utförts sparas proverna i frys så att de kan användas till flera undersökningar.
Beställ blodprovskit
Riktad sjukdomsövervakning vilda djur
SVA bedriver flera riktade sjukdomsundersökningar på vilda djur. Övervakningen är inriktad på ett eller flera i förväg specificerade smittämnen hos vissa djurslag, till skillnad från den fallviltundersökning som bedrivs vid SVA, som syftar till att ge en överblick över hälsoläget bland våra vilda djur.
Dessa riktade undersökningar bedrivs med stöd från Jordbruksverket, Naturvårdsverket eller andra finansiärer och de syftar framför allt till att dokumentera smittskyddsläget i Sverige avseende de specifika sjukdomarna.
Flera infektionssjukdomar kan drabba både vilda djur och tama djur och ibland även människan (zoonoser), därför är dessa undersökningar i vår vilda fauna av stort intresse.
Undersökningarna bygger på att allmänheten skickar in material (exempelvis blodprov/döda djur) för undersökning, eller riktade insamlingar i projektform. Läs mer under Insamlingar om du kan lämna ett bidrag.