Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Sammanfattning av Swedres/Svarm-rapporten 2016

När det gäller antibiotikaresistens hos bakterier från människor och djur har Sverige fortfarande en gynnsam situation, ur ett internationellt perspektiv. Detta stöder att vi har effektiva strategier för att främja rationell användning av antibiotika och begränsa spridningen av antibiotikaresistens. Antibiotikaanvändningen i Sverige har under de senaste årtiondena minskat inom både humanmedicin och veterinärmedicin. Dessutom har användningen av bredspektrumantibiotika minskat till fördel för antibiotika med smalare spektrum. Trots det ökar de flesta typer av resistens som övervakas. Den trenden har pågått sedan den nationella övervakningen startade i slutet av 90-talet.

De viktigaste resultaten i årets rapport är en avtagande ökningstakt av MRSA jämfört med 2015, fler inhemska fall av ESBLCARBA bland Enterobacteriaceae hos människor och fortsatt minskande förekomst av Clostridum diffcile infektion. Ökningen av ESBLCARBA bedöms som oroande eftersom det ökar risken för att resistenstypen ska introduceras bland känsliga patienter, till exempel på neonatalavdelningar, vilket kan få allvarliga konsekvenser. Ökningen av MRSA har inte lett till någon ökad smittspridning på sjukhus och risken för detta bedöms som liten även i framtiden. MRSA är ovanliga hos både lantbrukets djur och sällskapsdjur, och ESBLCARBA har inte påvisats.

Förbrukning av antibiotika

Antibiotikaförbrukning inom humanmedicin

Den totala antibiotikaförsäljningen (öppenvård och slutenvård) minskade med 1,6 procent (från 12,7 till 12,5 DDD per tusen invånare och dag) under 2016 jämfört med 2015.

Öppenvård
I öppenvården (inkluderar all antibiotika försålt på recept) minskade försäljningen med 1,6 procent, från 323 till 318 recept per tusen invånare och år. I barngrupperna (0-4 år och 5-14 år) ökade dock antibiotikaförsäljningen under 2016 med 4,4 respektive 2,1 procent. Ökningen i dessa åldersgrupper sågs under hela året, förutom under första kvartalet där försäljningen minskade något. I åldersgrupperna 15-64 år och 65 år och äldre fortsatte antibiotikaförsäljningen att minska likt föregående år.

Antibiotikaförsäljningen minskade i 13 av 21 län. Skillnaden mellan länen är stor: från 345 recept per tusen invånare och år i Stockholm till 252 i Västerbotten.

Minskningen omfattade de flesta antibiotikagrupper med undantag för pivmecillinam, betalaktamaskänsliga penicilliner, penicillin med klavulansyra, trimetoprim med sulfonamider och nitrofurantoin. Betalaktamaskänsliga penicilliner tillsammans med tetracykliner var de antibiotika som förskrevs mest på recept under 2016.

Antibiotika som ofta används mot luftvägsinfektioner är den grupp som försäljs mest på recept och det är inom denna grupp av antibiotika som den största minskningen över tid skett. Under 2016 ökade dock försäljningen med 1,3 procent.

Behandlingen av nedre urinvägsinfektioner (UVI) hos kvinnor ser ut att följa de nationella behandlingsrekommendationerna. Under 2016 minskade den totala försäljningen av UVI-antibiotika till kvinnor 18–79 år något (1,9 procent) jämfört med 2015. Under året fortsatte också den positiva trend som setts under de senaste åren med en ökad försäljning av förstahandspreparaten pivmecillinam och nitrofurantoin, i stället för de breda och mer resistansdrivande preparaten trimetoprim och fluorokinoloner.

Positiva trender ses också när det gäller UVI-antibiotika till män 65 år och äldre. Den totala försäljningen av antibiotika som ofta används mot UVI till män 65 år och äldre minskade med 0,9 procent jämfört med 2015. Under 2016 fortsatte försäljningen av fluorokinoloner till denna grupp att minska med 3,1 procent jämfört med året innan medan försäljningen av pivmecillinam och nitrofurantoin ökade (8,3 respektive 3,6 procent).

Försäljningen av antibiotika som är förskrivet av tandläkare står för 6 procent av den totala antibiotikaförsäljningen på recept. Under 2016 minskade försäljningen med 3,0 procent jämfört med 2015, från 22,9 till 22,2 recept per tusen invånare och år (J01 inklusive metronidazol P01AB01).

Slutenvård
Den totala antibiotikaförbrukningen på svenska sjukhus minskade något under 2016 jämfört med 2015 (mätt som DDD per hundra vårddagar och DDD per hundra vårdtillfällen). Under de senaste åren har användningen av penicilliner med betalaktamashämmare och karbapenemer ökat kraftigt. Under 2016 fortsatte användningen av penicilliner med betalaktamashämmare att öka (12 procent) jämfört med året innan, försäljningen av karbapenemer minskade dock något för första gången på flera år under 2016. Att karbapenemer och piperacillin med tazobaktam används i större utsträckning än tidigare kan bero på att fler infektioner är orsakade av bakterier med ESBL (extended spectrum betalactamases). Sett över en längre tid har försäljningen av antibiotika på slutenvårdsrekvisition (alla sjukhus inklusive viss förbrukning inom äldreboenden och andra vårdenheter) gått från en hög användning av breda preparat till främst smala antibiotikaterapier. Sedan 2008 är betalaktamasresistenta penicilliner och betalaktamaskänsliga penicilliner de antibiotikagrupper som försäljs mest på slutenvårdsrekvisition i Sverige.

Antibiotikaförbrukning inom veterinärmedicin
Den rapporterade försäljningen av antibiotika för djur uppgick 2016 till 10 543 kilogram varav 57 procent var bensylpenicillin. Motsvarande värden för 2007 var 17 106 kilogram och 44 procent bensylpenicillin.

Den totala försäljningen av antibiotika för djur har minskat med cirka två tredjedelar sedan 1986 då användningen av tillväxtbefrämjande antibiotika upphörde, korrigerat för att antalet av vissa djurarter har minskat över tid. Under 90-talet minskade användningen av antibiotika som läkemedel till hela djurgrupper, och under det senaste decenniet ses också en minskad användning av antibiotika för behandling av enstaka djur.

Jämförelse av försäljning inom human- och veterinärmedicin

Under 2016 såldes 62,1 respektive 10,4 ton antibiotika för allmänbehandling inom human- och veterinärmedicin. Mätt som milligram aktiv substans per skattad kilogram biomassa var förbrukningen 93,8 respektive 13,4 milligram per kilogram. Försäljning inom humanmedicin dominerade för alla antibiotikaklasser utom trimetoprim-sulfa och aminoglykosider.

Under 2016 såldes 362 antibiotikaförpackningar per tusen människor jämfört med 263 förpackningar per tusen hundar (öppenvård). Förskrivningsmönstret för människa och hund är olika. Inom humansjukvården dominerar vanligt penicillin och penicillinasstabila penicilliner, men inom hundsjukvården förskrivs mest aminopenicilliner med eller utan klavulansyra.

Anmälningspliktig resistens

ESBL-producerande Enterobacteriaceae

År 2016 rapporterades totalt 10 659 fall av Enterobacteriaceae med betalaktamaser med utvidgat spektrum (ESBL) hos människa, vilket var en ökning med 11 procent jämfört med året innan. Ökningen sågs i 15 av 21 län och regioner, och som tidigare år var Escherichia coli den vanligaste arten och förekom i 86 procent av fallen. Klebsiella pneumoniae var näst vanligast med 9 procent. De flesta fynden av ESBL gjordes i urinprov. År 2016 anmäldes 609 fall av invasiva infektioner med ESBL-producerande bakterier, jämfört med 578 året innan.

ESBL-typen ESBLCARBA innebär även resistens mot karbapenemer, och Enterobacteriaceae med denna resistens blev under 2012 anmälningspliktiga för både den behandlande läkaren och laboratoriet som gör fyndet. Totalt 126 nya fall upptäcktes 2016 (115 fall 2015), och de två vanligaste enzymtyperna var OXA-48 och NDM. Under året har två anhopningar av E. coli med NDM-5 med totalt 12 fall påvisats med helgenomsekvensering. Flera av fallen är inhemska och i flertalet fall saknas epidemiologiska kopplingar mellan fallen. Dessa extremt resistenta bakterier är hittills ovanliga i Sverige men det är mycket viktigt att upptäcka dem tidigt och förebygga spridningen inom vården, eftersom det fnns få eller inga behandlingsalternativ vid en eventuell infektion.

Bakterier som bildar ESBL är ovanliga hos djur i Sverige, med undantag för slaktkycklingar. Under 2016 undersöktes förekomsten av ESBL-bildande E. coli i tarm- och köttprov från slaktkyckling samt i tarmprov från kalkon med selektiva metoder. Sådana bakterier hittades i 42 procent av tarmproven från slaktkyckling och i 44 procent av köttproven med svenskt ursprung. Förekomsten i tarmprov är jämförbar med föregående år. Det är dock svårt att göra direkta jämförelser längre bak i tiden samt för förekomst i kött på grund av förändringar i odlingsmetoderna. För första gången i Svarm hittades även ESBL-bildande E. coli i ett av tarmproven från kalkon (1 procent).

MRSA

Totalt anmäldes 4 402 nya fall av meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) hos människa 2016, vilket är en ökning med 13 procent från året innan. Det innebär att ökningstakten för MRSA avtog under året. Den kraftiga ökningen 2015 berodde på det stora antalet asylsökande som togs emot, varav många kom från länder med en högre förekomst av MRSA än genomsnittet i Sverige. Provtagningen i den gruppen är också större än i den övriga befolkningen eftersom de har fler kontakter med sjukvården.

En majoritet av alla MRSA-fall var smittade utomlands. Samhällsförvärvad smitta var vanligare bland de inhemskt smittade fallen (76 procent) än bland de utomlands smittade (58 procent), medan sjukhusförvärvad smitta var vanligare bland importerade fall (16 procent) än bland inhemska (4,6 procent). Invasiva infektioner med MRSA rapporterades hos 44 personer under 2016.

Förekomsten av MRSA hos djur i Sverige är fortfarande låg, vilket begränsar risken för spridning till människor. Under året isolerades MRSA sporadiskt från djurslagen hund och katt. MRSA med mecC påvisades hos ett flertal getter och får i ett utbrott i en djurpark. Hos hundar och katter dominerar samma typer av MRSA som hos människor, vilket tyder på att människor är smittkällan. Hos hästar är lantbruksdjurstypen MRSA CC398 vanligast.

MRSP

Under 2016 var antalet anmälda fall av meticillinresistenta Staphylococcus pseudintermedius (MRSP) hos djur på samma nivå som 2015. Totalt anmäldes 55 fall av MRSP, vilket kan jämföras med 60 fall 2015 och 39 fall 2014. Antalet fall har länge varit kopplat till framför allt en specifk klon, den så kallade ST71-t02- SCCmecII-III, och denna variant är fortfarande vanligt förekommande. Dock har läget blivit mer varierande med flera olika genotyper detekterade i Sverige. Noterbart är att endast 9 procent av fallen var kopplade till ST258 som utgjorde 33 procent av alla fallen 2015, samt att en ny variant, ST551, var kopplad till 11 procent av fallen.

MRSP är inte anmälningspliktig vid förekomst hos människa.

PNSP

År 2016 anmäldes 67 fall hos människa, varav 2 fall var invasiva, jämfört med 2015 då 59 fall av Streptococcus pneumoniae med nedsatt känslighet för penicillin (PNSP) anmäldes. Antalet fall per år är betydligt lägre efter 2012, då gränsen för vilka fall som skulle rapporteras höjdes. 

VRE

År 2016 anmäldes 165 nya fall av vankomycinresistenta enterokocker (VRE) hos människa, och 2015 anmäldes 157 fall. Enterococcus faecium med vanA-gen (126 fall) var vanligare än vanB-genen (24 fall). Inga stora spridningar på sjukhus förekom under 2016. Under år med stora spridningar på sjukhus har vanB-genen dominerat. Ett invasivt isolat av VRE rapporterades 2016.

Resistens hos zoonotiska smittämnen

Salmonella är ovanligt hos djur i Sverige och isolerade stammar är oftast känsliga för antibiotika. Överförbar resistens mot tredje generationens cefalosporiner har aldrig påvisats hos isolat från djur i Sverige, och resistens mot antibiotikagruppen fluorokinoloner är mycket ovanlig. Salmonella från svenska djur är en osannolik källa till invasiva infektioner hos människor. För det första rör det sig vanligen om olika typer av stammar, och för det andra är kinolonresistens vanlig hos dessa humana isolat till skillnad från isolat från djur.

Campylobacter-stammar från djur i Sverige är oftast känsliga för relevanta antibiotika och exempelvis är resistens mot erytromycin mycket ovanligt.

Vanligtvis behandlas inte infektioner som orsakas av Salmonella eller Campylobacter med antibiotika, varken hos människor eller hos djur. Hos människa resistensbestäms därför endast en liten andel av isolaten, varav de flesta gäller allvarliga infektioner. Se vidare avsnittet ” Comparative analysis” för respektive bakterie.

Resistens hos kliniska isolat från människor

I årets Swedres-Svarm sammanställs data från kliniska odlingar från Svebar. Det är ett system som automatiskt samlar in alla odlingsresultat från de 15 laboratorier som deltar. Till skillnad från tidigare års data kommer nu upprepade resultat från samma individ att räknas med. Det kommer medföra vissa skillnader i resistensnivå, särskilt för bakteriearter med litet antal isolat och för ovanliga resistenstyper.

Följande resultat gäller invasiva isolat från EARS-Net. Resistensnivåerna gällande kliniska isolat i ResNet var generellt något lägre. Hos E. coli och K. pneumoniae har andelen cefalosporinresistenta (till största delen orsakad av ESBLproduktion) isolat ökat varje år och uppgick till ca 7,8 respektive 4 procent 2016. Andelen MRSA av ca 2 700 rapporterade fall av S. aureus var 2,3 procent, vilket är lågt ur ett europeiskt perspektiv. För E. faecium var andelen resistenta mot vankomycin 0,4 procent. Andelen PNSP av de cirka 1400 testade isolaten av S. pneumoniae var ca 7 procent.

För vissa bakteriearter fnns speciella övervakningsprogram och/eller speciallaboratorier som kan utföra analyserna. Det gäller dels C. diffcile, dels bakteriearterna Neisseria gonorrhoeae, Neisseria meningitidis och Mycobacterium tuberculosis.

Under 2016 rapporterades 6613 nya fall av C. diffcile infektion, vilket motsvarar en incidens av 66 fall per 100 000 invå- nare och år. Det är en fortsatt minskning med 8 % jämfört med 2015.

Inga isolat med resistens mot metronidazol eller vankomycin hittades 2016.

Under 2016 anmäldes 1778 fall av gonorré. Andelen med resistens mot cefxim var 1 procent och ingen resistens mot ceftriaxon påvisades. Det är mycket positivt eftersom ceftriaxon är det sista tillgängliga medlet för empirisk behandling av gonorré.

Resistens hos kliniska isolat från djur

Bakterier som orsakar sjukdom hos djur är fortfarande oftast känsliga för de antibiotika som vanligen används. Till exempel är bakterier som orsakar luftvägsinfektioner hos lantbrukets djur och hästar generellt känsliga för bensylpenicillin. Penicillinresistens är däremot vanligt hos Staphylococcus pseudintermedius från hundar och förekommer hos S. aureus från hästar och Staphylococcus felis från katter. Resistens hos E. coli från olika djurslag förekommer också men är vanligast hos isolat från träckprover från unga kalvar. Resistensundersökning är motiverat för val av lämpligt antibiotikum vid behandling, särskilt för stafylokocker och E. coli.

Indikatorbakterier från friska djur

Resistens hos E. coli i tarmfloran hos friska djur kan användas som indikator för utbredningen av antibiotikaresistens hos bakteriefloran i en djurpopulation och indirekt som indikator på omfattningen av antibiotikaanvändning till djuren. I Sverige är förekomsten av resistens hos dessa indikatorbakterier låg hos de flesta undersökta djurslag och situationen är gynnsam ur ett internationellt perspektiv. 

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls