Till startsidan

Schmallenbergvirus hos idisslare

Infektion med schmallenbergvirus kan förlöpa obemärkt eller leda till lindriga symtom hos drabbade djur. Om dräktiga djur smittas under första halvan av dräktigheten kan dock infektionen leda till att fostren får missbildningar, föds döda eller dör strax efter födseln. Viruset är spritt i stora delar av Sverige och har bland annat orsakat missbildade lamm och kalvar.

  • Anmälningspliktig: Nej
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Nej
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga.

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Den första bilden av Schmallenbergvirus. Klicka på bilden för att se den i större format. Foto: Dr. Harald Granzow, Friedrich-Loeffler-Institut, Tyskland.
Den första bilden av schmallenbergvirus. Klicka på bilden för att se den i större format. Foto: Dr. Harald Granzow, Friedrich-Loeffler-Institut, Tyskland.

Introduktion

Schmallenbergvirus upptäcktes hos idisslare i Tyskland, Holland och Belgien under sensommaren/hösten 2011 och under 2012 spreds viruset snabbt till ett stort antal länder i Europa inklusive Danmark, Finland, Norge och Sverige. Infektionen förlöper obemärkt eller med lindriga symtom men kan bland annat leda till missbildade foster om dräktiga djur infekteras under första halvan av dräktigheten. I dessa fall liknar symtomen de missbildningar som det närbesläktade Akabaneviruset kan ge. Det är inte sannolikt att schmallenbergvirus utgör någon hälsorisk för människor. Det är också ofarligt att äta kött eller dricka mjölk från djur som gått igenom infektionen. Sjukdomen är inte längre anmälningspliktig. 

Förekomst

I Sverige har övervakning av schmallenbergvirus gjorts sedan hösten 2011. Av 600 blodprover från får insamlade mellan augusti 2011 och mars 2012 var ett positivt för antikroppar mot viruset. Vid analys av 641 tankmjölksprov tagna maj till juni 2012 var endast ett prov från Blekinge positivt för antikroppar mot viruset. I november 2012 gjordes en ny nationell undersökning av tankmjölksprov från mjölkkobesättningar. Undersökningen visade att 541 (75 procent) av 723 prov innehöll antikroppar vilket visar att viruset spritts i nästan hela landet under sensommar/höst 2012 (resultat med karta) troligen på grund av ny introduktion av viruset 2012. Dessutom påvisades virus i tre prov från svidknott infångade i sydvästra Sverige i september 2012. Två av proverna innehöll svidknott tillhörande Culicoides obsoletus-komplexet och ett prov innehöll svidknott tillhörande Culicoides pulicaris-komplexet.

Under stallsäsongen 2012/2013 undersöktes foster och nyfödda från 328 nöt-, får-, get-, alpacka-, kamel- och bisonbesättningar. Cirka trettio nötbesättningar och ungefär lika många fårbesättningar var positiva för schmallenbergvirus. För får sågs en topp av positiva fall i januari och för nötkreatur i mars. Detta tyder på att de flesta transplacentala infektionerna skedde mellan augusti och oktober 2012. Positiva lamm och kalvar har i de flesta fall haft karakteristisk symtombild (se nedan).

Nya tankmjölksundersökningar från en stor andel av mjölkkobesättningarna i landet har gjorts under 2013. Till i december 2013 genererade resultat visar att schmallenbergvirus cirkulerat och spridits i stora delar av landet även under 2013 (för detaljer se rapport). Fram till april 2014 hade förekomst av schmallenbergvirus i foster eller nyfödda inte detekterats under stallsäsongen 2013/2014.

I Europa utsattes en stor andel av den mottagliga populationen för smitta redan hösten 2011. Andelen antikroppspositiva djur inom drabbade besättningar var i många fall hög. Andelen besättningar med konfirmerad förekomst av virus var dock mycket låg. Att virus endast identifierades i en liten andel av besättningarna kan bero på att symtomen hos vuxna djur är relativt lindriga och att vuxna djur endast bär på viruset under fyra till sex dagar vilket innebär att det är lätt att missa en pågående infektion.

I dagsläget har virus eller antikroppar mot virus påvisats hos idisslare (nötkreatur, bisonbuffel, får, get, hjortdjur), alpacka och hund.

Kliniska symtom

Då vuxna djur infekteras ses inga eller lindriga sjukdomssymtom i form av kortvarig feber, nedsatt foderlust, diarré och minskad mjölkproduktion.

Om moderdjur infekteras i första delen av dräktigheten (får/get noll till tre månader, nötkreatur noll till fem månader) kan skador på foster och nyfödda lamm, kalvar och killingar ses. Djuren är oftast fullgångna men dödfödda eller dör strax efter födseln och har varierande grad av missbildningar i form av deformerade ben, vriden nacke (torticollis), vattenskalle och hjärnskador. Virusgenom har dock även påträffats hos kalvar utan synliga missbildningar men som dött under den första levnadsveckan.

Enligt svenska erfarenheter stämmer symtomen från PCR-positiva lamm och kalvar väl med vad som rapporterats från kontinentala Europa och ger en samlad bild: missbildade foster och lamm/kalvar som är fullgångna men är dödfödda eller dör strax efter födseln. Varierande grad av missbildningar i form av ledkontraktioner, vriden nacke, krökt ryggrad, vattenskalle och andra hjärnskador har observerats. Även svagfödda lamm som kan klaras till livet med understödjande behandling har setts. I svenska besättningar har ofta samtidigt problem med fertiliteten i form av ovanligt många tomma tackor rapporterats.

Differentialdiagnoser

Andra viroser och abortorsaker.

Etiologi och patogenes

Infektionsagens:        Schmallenbergvirus tillhörande släktet Orthobunyavirus inom familjen Bunyaviridae.
Inkubationstid: Osäkert, troligen två till fem dagar.
Infektionsport: Insektsbett, främst svidknott. Eventuellt kan även andra stickande insekter ha betydelse för smittspridningen.
Spridning i djuret: Under viremin, som troligen pågår i cirka två till sex dagar, sprids virus i kroppen. Om djuret är dräktigt kan fostret infekteras. Patogenesen är ännu inte helt känd men studier talar för att viruset främst finns i neuroner hos neonatala djur. Virus kan dock påvisas i många olika organsystem hos både kalv och lamm. Virus har även detekterats i nötsperma.
Smittvägar: Sprids med vektorer, främst svidknott Culicoides spp. Smittar inte mellan djur men från mor till foster. Förekomst av virus ökar inom vektorpopulationen under vår och sommar varför flest sjukdomsfall ses under sensommar och höst. I Sverige anses vektorsäsongen pågå ungefär från maj till oktober. Preliminära resultat tyder inte på att virus kan förökas i mygg.

Provtagning och diagnostik

Säker diagnos av sjukdomen fås genom isolering av virus med hjälp av PCR-undersökning.
Det är också möjligt att analysera antikroppar mot viruset vilket dock enbart visar på genomgången infektion. Antikroppsanalys av missbildade foster/nyfödda djur är dock i vissa fall den enda möjligheten att fastställa infektion. 

Generellt gäller att svag- och dödfödda lamm, kalvar och killingar kan bero på många orsaker varför obduktion alltid rekommenderas i dessa fall. Kostnaden för obduktion täcks till största delen genom det statliga obduktionsanslaget.

Jordbruksverket betalar inte längre för provtagning av foster för schmallenbergvirus i övervakningssyfte.

Vuxna nötkreatur med feber, nedsatt mjölkproduktion, foderleda och eventuellt diarre som inte kan förklaras på annat sätt kan vara akut infekterade med schmallenbergvirus. Provtagning av sådana fall bekostas dock inte heller av Jordbruksverket. Kontakta alltid SVA eller Jordbruksverket innan provtagning. För att kunna identifiera virus måste provtagning ske under den period då djuren uppvisar akuta symtom, då viremin är kort (fyra till sex dagar).

Provtagningsrekommendationer ges i separat bilaga.  

Behandling och profylax

Det finns ingen specifik behandling. I samband med missbildningar kan förlossningssvårigheter uppkomma.

Ett vaccin mot schmallenbergvirus hos nötkreatur och får finns tillgängligt i landet via licens. Vaccinet får inte ges till dräktiga djur. Eftersom symtom på vuxna djur verkar vara lindriga och snabbt övergående är vaccinering enbart aktuell om man vill skydda djur från infektion i tidig dräktighet.

Knottutrotning i miljön är inte möjlig. Behandling av djuren med insektsdödande medel går att genomföra men dess effektivitet är inte känd. I Sverige varar den vektorfria säsongen ungefär från november till april. Genom att till exempel senarelägga betäckning till början av den vektorfria säsongen kan sjukdomseffekter på avkomman undvikas.

Sannolikt innebär genomgången sjukdom skydd mot ny smitta. Antalet fall av skadade foster blir under kommande år troligen allt färre allt eftersom djuren blir immuna. I områden med högt smittryck under betesperioden är det möjligt att de flesta ungdjur som går på bete blir immuna innan de blir könsmogna.

Råd för betessäsongen 2014 se länk.

Jordbruksverket och SVA analyserar situationen fortlöpande. Rekommendationerna kan komma att ändras allt eftersom ny kunskap om sjukdomen genereras. 

Enkäter om lamnings- och kalvningsresultat

Under första halvåret 2013 genomfördes enkätundersökningar för att öka kunskaperna om vilka effekter introduktionen av schmallenbergvirus fått i svenska får-, nötkreaturs- och getbesättningar. Vi hoppas med hjälp av resultaten kunna ge bättre råd om hur man kan undvika problem orsakade av viruset i fortsättningen.
Sammanlagt fyllde cirka 400 fårägare, 180 nötkreatursägare (varav 120 dikobesättningar) och 30 getägare i enkäterna. Eftersom antalet som svarat var lågt måste resultaten tolkas med försiktighet. Det är också troligt att djurägare som upplevt problem som relaterats till schmallenbergvirus var mer benägna att svara på enkäten. Sammanfattningar av resultaten från get- respektive nötkreatursenkäten ges i bilagor. Sammanställningen av fårenkäten är ännu inte klar.

Skicka in prov

Provtagningsinstruktion
Remiss (pdf)

Läs mer

Bilder på fosterskador orsakade av schmallenbergvirus (pdf)

Schmallenbergvirus: resultat från undersökning av tankmjölk hösten 2012

Frågor och svar

Råd för betessäsongen 2014

Läs mer hos andra

Jordbruksverket: Schmallenbergvirus

The Animal Health and Veterinary Laboratories Agency (AHVLA), Storbritannien: Schmallenbergvirus