Schmallenbergvirus hos idisslare

Introduktion

×

Ladda ned original

Scmallenbergvirus. Foto: AJC ajcann.wordpress.com

Schmallenbergvirus upptäcktes hos idisslare i Tyskland, Holland och Belgien under sensommaren/hösten 2011 och under 2012 spreds viruset snabbt till ett stort antal länder i Europa inklusive Danmark, Finland, Norge och Sverige. Infektionen förlöper obemärkt eller med lindriga symtom men kan bland annat leda till missbildade foster om dräktiga djur infekteras under första halvan av dräktigheten. I dessa fall liknar symtomen de missbildningar som det närbesläktade Akabaneviruset kan ge.

Det är inte sannolikt att schmallenbergvirus utgör någon hälsorisk för människor. Det är också ofarligt att äta kött eller dricka mjölk från djur som gått igenom infektionen. Sjukdomen är inte längre anmälningspliktig. I slutet av 2022 identifierades viruset hos ett missbildat lamm för första gången på nästan 10 år. Lammet var ett av flera som i november föddes missbildade i en fårbesättning. Flera lamm utan missbildningar var dödfödda under samma period och besättningen hade ovanligt många tackor som inte blev dräktiga. I mars 2023 identifierades viruset även hos en missbildad kalv. Detta visar att smittspridning fortfarande kan ske under knottsäsongen och orsaka allvarliga reproduktionsstörningar.

Förekomst

I Sverige pågick övervakning av schmallenbergvirus 2011-2013. Av 600 blodprover från får insamlade mellan augusti 2011 och mars 2012 var ett positivt för antikroppar mot viruset. Vid analys av 641 tankmjölksprov tagna maj till juni 2012 var endast ett prov från Blekinge positivt för antikroppar mot viruset. I november 2012 gjordes en ny nationell undersökning av tankmjölksprov från mjölkkobesättningar. Undersökningen visade att 541 (75 procent) av 723 prov innehöll antikroppar vilket visar att viruset spritts i nästan hela landet under sensommar/höst 2012 (resultat med karta (pdf)) troligen på grund av ny introduktion av viruset 2012. Dessutom påvisades virus i tre prov från svidknott infångade i sydvästra Sverige i september 2012. Två av proverna innehöll svidknott tillhörande Culicoides obsoletus-komplexet och ett prov innehöll svidknott tillhörande Culicoides pulicaris-komplexet.

Under stallsäsongen 2012/2013 undersöktes foster och nyfödda från 328 nöt-, får-, get-, alpacka-, kamel- och bisonbesättningar. Cirka trettio nötbesättningar och ungefär lika många fårbesättningar var positiva för schmallenbergvirus. För får sågs en topp av positiva fall i januari och för nötkreatur i mars. Detta tyder på att de flesta transplacentala infektionerna skedde mellan augusti och oktober 2012. Positiva lamm och kalvar har i de flesta fall haft karakteristisk symtombild (se nedan).

Nya tankmjölksundersökningar från en stor andel av mjölkkobesättningarna i landet gjordes under 2013. Resultaten visade att schmallenbergvirus cirkulerade och spreds i stora delar av landet under 2013. Inga konfirmerade fall av fostermissbildningar eller annan sjukdom på grund av schmallenbergvirus konstaterades under 2014-2021 men i slutet av 2022 identifierades schmallenbergvirus hos ett missbildat lamm i en besättning som drabbats av flera dödfödda och/eller missbildade lamm. Dessutom identifierades viruset hos en missbildad kalv i mars 2023.

I Europa utsattes en stor andel av den mottagliga populationen för smitta redan hösten 2011. Andelen antikroppspositiva djur inom drabbade besättningar var i många fall hög. Andelen besättningar med konfirmerad förekomst av virus var dock mycket låg. Att virus endast identifierades i en liten andel av besättningarna kan bero på att symtomen hos vuxna djur är relativt lindriga och att vuxna djur endast bär på viruset under fyra till sex dagar vilket innebär att det är lätt att missa en pågående infektion.

Efter 2014 har övervakningen av sjukdomen minskat kraftigt i Europa. Fall (oftast enstaka) av infektion med schmallenbergvirus hos nötkreatur och får har rapporterats under 2014-2017 från flera länder (till exempel Tyskland, Nederländerna, Belgien, Nordirland och Storbritannien) vilket tyder på att virus cirkulerat igen i dessa länder. Under lamnings/kalvningssäsongen i Storbritannien 2016/2017 rapporterades dessutom schmallenberginfektion hos lamm eller kalvar på cirka 200 gårdar. I södra Skottland har virus även spridits bland nötkreatur under betessäsongen 2017 varför man befarar nya fall av missbildningar mm under lamnings/kalvningssäsongen 2017/2018. Under början av 2018 rapporterades konstaterade fall i Irland och NordIrland. Spridning av schmallenbergvirus har också observerats under sensommar/höst 2020 i Danmark (Jylland) och England.

I dagsläget har virus eller antikroppar mot virus påvisats hos idisslare (bl a nötkreatur, får, get, bisonbuffel, hjortdjur), alpacka, hund, vildsvin och några zoodjur.

Kliniska symtom

Då vuxna djur infekteras ses inga eller lindriga sjukdomssymtom i form av kortvarig feber, nedsatt foderlust, diarré och minskad mjölkproduktion.

Om moderdjur infekteras i första delen av dräktigheten (får/get noll till tre månader, nötkreatur noll till fem månader) kan skador på foster och nyfödda lamm, kalvar och killingar ses. Djuren är oftast fullgångna men dödfödda eller dör strax efter födseln och har varierande grad av missbildningar i form av deformerade ben, vriden nacke (torticollis), vattenskalle och hjärnskador. Virusgenom har dock även påträffats hos kalvar utan synliga missbildningar men som dött under den första levnadsveckan.

Enligt svenska erfarenheter stämmer symtomen från PCR-positiva lamm och kalvar väl med vad som rapporterats från kontinentala Europa och ger en samlad bild: missbildade foster och lamm/kalvar som är fullgångna men är dödfödda eller dör strax efter födseln. Varierande grad av missbildningar i form av ledkontraktioner, vriden nacke, krökt ryggrad, vattenskalle och andra hjärnskador har observerats. Även svagfödda lamm som kan klaras till livet med understödjande behandling har setts. I svenska besättningar har ofta samtidigt problem med fertiliteten i form av ovanligt många tomma tackor rapporterats.

Differentialdiagnoser

Andra viroser och abortorsaker.

Etiologi och patogenes

Infektionsagens:

Schmallenbergvirus tillhörande släktet Orthobunyavirus inom familjen Bunyaviridae.

Inkubationstid:

Osäkert, troligen en till fem dagar.

Infektionsport:

Insektsbett, främst svidknott. Eventuellt kan även andra stickande insekter ha betydelse för smittspridningen.

Spridning i djuret:

Under viremin, som troligen pågår i cirka en till fem dagar, sprids virus i kroppen. Om djuret är dräktigt kan fostret infekteras. Patogenesen är ännu inte helt känd men studier talar för att viruset främst finns i neuroner hos neonatala djur. Virus kan dock påvisas i många olika organsystem hos både kalv och lamm. Virus har även detekterats i nötsperma men spridning genom naturlig betäckning eller artificiell inseminering har ännu inte demonstrerats. 

Smittvägar:

Sprids med vektorer, främst svidknott Culicoides spp. Smittar inte mellan djur men från mor till foster. Förekomst av virus ökar inom vektorpopulationen under vår och sommar varför flest sjukdomsfall ses under sensommar och höst. I Sverige anses vektorsäsongen pågå ungefär från april till november. Preliminära resultat tyder inte på att virus kan förökas i mygg.

Provtagning och diagnostik

Säker diagnos av sjukdomen fås genom isolering av virus med hjälp av PCR-undersökning.
Det är också möjligt att analysera antikroppar mot viruset vilket dock enbart visar på genomgången infektion. Antikroppsanalys av missbildade foster/nyfödda djur är dock i vissa fall den enda möjligheten att fastställa infektion.

Generellt gäller att svag- och dödfödda lamm, kalvar och killingar kan bero på många orsaker varför obduktion alltid rekommenderas i dessa fall. Kostnaden för obduktion täcks till största delen genom det statliga obduktionsanslaget. Om det inte går att skicka hela djurkroppen till SVA skickas följande material (ej fryst): huvud alternativt hjärna och hjärnstam, fostervatten eller svabb (torr bomullstops) från päls i sterilt rör och/eller perikardvätska i sterilt rör. Bifoga gärna fotografier på djuret taget innan uttag av material alternativt bifoga en beskrivning av missbildningarna.

Om det nyfödda djuret (lamm, kalv, killing) lever och inte ska avlivas tas blodprov (serumrör och EDTA-rör) innan djuret fått råmjölk. Bifoga gärna fotografier på djuret om det har missbildningar alternativt bifoga en beskrivning av missbildningarna.

Vuxna djur (framförallt nötkreatur) under vektorsäsong med feber, hastigt nedsatt mjölkproduktion, foderleda och eventuellt diarre som inte kan förklaras på annat sätt kan vara akut infekterade med schmallenbergvirus. För att kunna identifiera virus måste provtagning (EDTA-blod) ske under den period då djuren uppvisar akuta symtom, då viremin är kort (fyra till sex dagar).

Behandling och profylax

Det finns ingen specifik behandling och inte heller något vaccin tillgängligt för närvarande.  I samband med missbildningar kan förlossningssvårigheter uppkomma.

Knottutrotning i miljön är inte möjlig. Behandling av djuren med insektsdödande medel går att genomföra men dess effektivitet är inte känd. I Sverige varar den vektorfria säsongen ungefär från november till april. Genom att till exempel senarelägga betäckning till början av den vektorfria säsongen kan sjukdomseffekter på avkomman undvikas.

Genomgången sjukdom innebär vanligen skydd mot ny smitta. Efter ett utbrott blir antalet fall av skadade foster under kommande år troligen allt färre allt eftersom djuren blir immuna. I områden med högt smittryck under betesperioden är det troligt att de flesta ungdjur som går på bete blir immuna innan de blir könsmogna. I Sverige konfirmerades virussmitta i november 2022 för första gången sedan 2013 varför viruset måste ha cirkulerat i regionen under sommaren 2022. Det är inte känt om virus cirkulerade i landet under 2014-2021 men det är troligt att så skedde i liten omfattning. Eftersom en stor andel av nuvarande djurpopulation troligen inte exponerats för schmallenbergvirus kan risken för nya utbrott av sjuklighet och abort öka om virus återigen börjat cirkulera i landet.

Läs mer om Råd för betessäsongen.

Under 2024 kommer nya tankmjölksundersökningar att genomföras på SVA för att öka kunskapen om smittläget.

Enkäter om lamnings- och kalvningsresultat

Under första halvåret 2013 genomfördes enkätundersökningar för att öka kunskaperna om vilka effekter introduktionen av schmallenbergvirus fått i svenska får-, nötkreaturs- och getbesättningar. Sammanlagt fyllde cirka 400 fårägare, 180 nötkreatursägare (varav 120 dikobesättningar) och 30 getägare i enkäterna. Eftersom antalet som svarat var lågt måste resultaten tolkas med försiktighet. Det är också troligt att djurägare som upplevt problem som relaterats till schmallenbergvirus var mer benägna att svara på enkäten. Sammanfattningar av resultaten från get- respektive nötkreatursenkäten ges i bilagor.

Beställ SVA:s analyser

Schmallenbergvirus (SBV) titrering, antikroppar (SN)

Schmallenbergvirus (SBV) (PCR)

Obduktion (ange sökord obduktion och välj nötkreatur under Filtrera Djurslag/annat)