Hur definieras begreppet sjukdomsövervakning och vad ingår?

Det kan diskuteras och jag har därför i samtal med Christina Greko, Susanna Sternberg Lewerin och Ann Lindberg tagit fram vår syn på begreppen. Övervakning ska enligt ett nyligen framtaget Codex dokument (REP11/AMR)betraktas som en process för att generera information som används av riskvärderare, riskhanterare och i riskkommunikation.

Av praktiska skäl och för att ha den vetenskapliga förankring som krävs av upplägg och analys av övervakningsresultat ligger ansvaret för genomförandet inom EU vanligen hos riskvärderaren. Det är till exempel EFSA som designar, samlar in, analyserar och kommenterar resultaten av zoonosövervakningen.

SVA:s övervakning av sjukdomar och antibiotikaresistens bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. 

Den sjukdomsövervakning av domesticerade djur som kontinuerligt görs på SVA bygger på analys av läget i landet och omvärlden, det vill säga en riskvärdering. Urvalet, som ligger till grund för provtagning, vilar på vetenskapliga beräkningar av både populationer, geografisk hemvist och antal djur och som skall provtas för att kunna säkerställa ett korrekt resultat. I detta ingår även att ta hänsyn till känsligheten av de tester som används. SVA sammanställer resultaten till Jordbruksverket som med detta som underlag kan fatta eventuella beslut i sin roll som riskhanterare.

Marianne Elvander, Statsepizootolog