Blogg
Smittrisker vid införsel av levande grisar
Bristen på smågrisar i Sverige har på senare tid väckt intresset för att föra in grisar från våra grannländer. Handel med levande djur medför alltid en smittrisk, särskilt om införseln sker från områden där det förekommer sjukdomar som vi inte har i Sverige eller som finns i betydligt lägre grad här.
PRRS (porcine reproductive and respiratory syndrome), salmonella och MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) är exempel på problem där smittsituationen ser olika ut i Sverige jämfört med vissa av våra grannländer.
En infektion och kroppens svar på denna är en dynamisk process. Därför kan det förekomma, beroende på när ett enstaka prov är taget, att trots att djuret är infekterat så visar provet inte på infektion. Detta innebär att en omfattande och ofta upprepad provtagning krävs för att säkerställa att smitta inte förs in i landet vid införsel av levande djur. Isolering av djuren mellan provtagningarna är nödvändig för att minimera risken för nyinfektioner under provtagningstiden.
PRRS är en sjukdom som ger fortplantningsstörningar och luftvägssjukdom på grisar. Den har spridit sig till så gott som alla grisproducerande länder i världen sedan den upptäcktes i USA på 1980-talet. Några få länder i världen är fria från sjukdomen, däribland Sverige som framgångsrikt bekämpade ett utbrott av sjukdomen 2007. PRRS rankades nyligen i en FAO/OIE-rapport som den tredje mest betydelsefulla svinsjukdomen i världen.
Förekomsten av MRSA hos gris i Sverige har undersökts dels i slaktsvinsbesättningar och dels i avels- och gyltproducerande besättningar och 2010 påvisades MRSA vid ett enda tillfälle i en slaktsvinsbesättning . Vid efterföljande undersökningar har samtliga Sveriges livdjursproducerande grisbesättningar var fria från MRSA. I de länder där MRSA förekommer hos gris utgör det främst ett problem för alla de som arbetar med levande grisar. Inte minst genom problem vid kontakter med sjukvården.
Sverige har ett gott smittläge när det gäller salmonella hos gris och infektion konstateras endast i ett fåtal besättningar per år. Detta bidrar till att antalet fall av inhemsk salmonellasmitta hos människa också ligger på en låg nivå.
Nyttan av att föra in levande djur bör alltså vägas mot risken att oönskade smittämnen samtidigt tas in i landet, vilket kan leda till djurlidande och kostsamma produktionsstörningar.
Prenumerera på bloggen
I Sverige finns en så kallad statsepizootolog, och den ska finnas på SVA. Statsepizootologen ansvarar för frågor rörande epizootier och andra allvarliga infektionssjukdomar hos djur. Här i vår blogg "Statsepizootologen kommenterar" tar statsepizootologen upp aktuella ämnen.
Karl Ståhl är Statsepizootolog på SVA.