Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Ökad kunskap behövs om Newcastlesjuka

2017-10-27 av:
Statsepizootologen

Återigen har en svensk värphönsbesättning drabbats av newcastlesjuka (ND). Det virus som orsakar ND är aviärt avulavirus 1 (AAvV-1) vilket tidigare benämndes aviärt paramyxovirus typ 1 (APMV-1). Virus finns i flera genotyper/stammar och med olika sjukdomsframkallande förmåga. När fjäderfä och andra fåglar i fångenskap, till exempel hägnad viltfågel, infekteras med varianter av AAvV-1 med en viss grad av sjukdomsframkallande förmåga, klassas det som ND. Avulavirus förekommer hos vilda fåglar och orsakar emellanåt utbrott hos duvor och benämns då duvpest.

Den drabbade besättningen, som finns i Östergötland, konstaterades i mitten av oktober vara smittad. Tidigare under hösten drabbades en annan värphönsbesättning i Småland, men de två besättningarna har ingen inbördes kontakt utan det rör sig om två separata utbrott. I båda de senaste fallen, liksom i utbrotten 2016 och 2014, iakttogs inga kliniska sjukdomssymptom, eller någon dödlighet på djuren, utan enbart en produktionsnedgång i antal ägg samt skalförändringar (pigmentförlust på bruna ägg och ägg utan skal, så kallade skinn- eller hinnägg).

Sverige är ett av få länder inom EU som inte vaccinerar mot ND. För- och nackdelar med en sådan strategi har diskuterats mellan myndigheter och näring under många år och nyligen utreddes frågan ur ett kostnadsperspektiv av Jordbruksverket. Slutsatsen var att dagens strategi är ekonomiskt fördelaktig . Samtidigt säger Jordbruksverket att vaccination kan bli motiverad i framtiden om förutsättningarna förändras så att ND-utbrotten blir mer frekventa eller omfattande.

Under de senaste tolv månaderna har den svenska värphönsnäringen drabbats av tre ND-utbrott. Utbrotten har alla varit begränsade, såväl beträffande sjuklighet som omfattning. Däremot har hanterings- och handelsrelaterade kostnader för drabbade djurägare, näring och stat varit betydande. För att kunna bibehålla Sveriges nuvarande ND-strategi måste vi bli bättre på att förebygga denna typ av utbrott.

Den enskilt viktigaste åtgärden för att förebygga utbrott är att säkerställa goda smittskyddsrutiner i samtliga besättningar.

Vi behöver också få en bättre förståelse för vilka yttre faktorer som påverkar risken för utbrott, och då i synnerhet den roll som spelas av vilda fåglar. Att avulavirus cirkulerar bland vilda fåglar i Sverige vet vi, men det behövs ytterligare kunskap om i vilken utsträckning. Vi behöver också bättre kunskap om hur direkta eller indirekta kontakter mellan fjäderfä och vilda fåglar ser ut, inklusive hur smittskyddet fungerar till vardags i olika produktionssystem – detta för att förstå hur virus (eller andra patogener) som cirkulerar hos vilda fåglar kan ta sig in i svenska fjäderfäbesättningar. Implementering av redan känd kunskap om biosäkerhet och ytterligare kunskapsuppbyggnad är avgörande för att minska risken för framtida utbrott.

Läs mer

Jordbruksverkets rapport "Vaccinera fjäderfä mot newcastlesjuka?"

Newcastlesjuka

Taggar: