Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Ökad förekomst av campylobacter

2017-06-08 av:
Statsepizootologen

Campylobakterios är den mest rapporterade zoonosen på människa i ett flertal länder, inklusive Sverige. Antalet rapporterade fall har ökat de senaste åren i såväl Sverige som EU i sin helhet. Under 2016 rapporterades 11 021 fall av campylobakterios i Sverige, vilket är flera än någonsin sedan campylobakterios blev anmälningspliktigt. Andelen inhemska fall har ökat kraftigt. Tidigare år har cirka 30–40 procent av fallen smittats i Sverige men ifjol angavs 6 903 (62,6 procent) av fallen vara inhemskt smittade.

Det finns en tydlig säsongsvariation med fler rapporterade fall under sommar och tidig höst. Under de senaste tre åren (2014–2016) har dock fler fall än normalt rapporterats under vinterperioden. Under motsvarande perioder har också campylobacter påvisats hos en större andel kycklingflockar jämfört med tidigare år. Sedan sommaren 2016 har förekomsten av campylobacter bland slaktkycklingar varit högre än under tidigare år, men förekomsten varierar kraftigt mellan slakterier.

Ett urval av campylobacterisolat från människor och kycklingar från vinterperioderna 2014–2016 har helgenomsekvenserats och typningsresultaten pekar på en gemensam källa, liksom typningen av humanisolat från mars i år. I maj 2017 meddelade Folkhälsomyndigheten att det fortsatt är flera rapporterade humanfall än under tidigare år.

Kyckling främsta smittkälla

Det finns flera kända smittkällor till campylobakterios hos människa, men kött av fjäderfä, framför allt kyckling, anses vara den viktigaste vilket stöds av ett flertal studier. Fjäderfä är också den viktigaste reservoaren för campylobacter som smittar människor, där smittvägen förutom intag av livsmedel kan vara exponering via miljön.

Den svenska produktionen och konsumtionen av kycklingkött har ökat. Under 2016 slaktades 101 miljoner slaktkycklingar vilket är 25 miljoner fler än för tio år sedan. För att möta en större efterfrågan på kycklingkött har nya djurstallar byggts och eftersom det kan ta lång tid att få tillstånd till nya stallbyggen har en del slakteriföretag ökat produktionen genom att minska tomtider mellan djuromgångar, börjat med delad slakt (alla djur i en flock skickas inte samtidigt till slakt) samt gått över till att slakta i flera skift. Dessa ändringar har lett till en större press i produktionen och till en större risk att föra in smittan med campylobacter.

Även importen har ökat

Inte bara den inhemska produktionen utan även importen av kycklingkött har ökat. Även försäljningen av ekologisk kyckling har ökat. Campylobacter förekommer ofta hos kycklingar som fötts upp ekologiskt, eller med tillgång till utevistelse.

De senaste åren har även försäljningen av färsk kyckling ökat jämfört med försäljningen av fryst kyckling. Campylobacter är känsliga för frysning och upptining vilket innebär att det är mer sannolikt att färsk kyckling är kontaminerad med campylobacter än djupfryst kyckling. Campylobacter dör vid upphettning, men korskontamination sker lätt vid bristande hygienrutiner i köket.

I Sverige finns sedan 1991 ett övervakningsprogram för campylobacter hos svensk kyckling, med Svensk Fågel som huvudman och med syftet att minska förekomsten av smittan. Alla medlemsländer i EU behöver enligt zoonosdirektivet övervaka förekomsten av campylobacter, men annars är campylobacter inte särskild reglerat. De centrala myndigheterna har fört samtal med branschen för att se över biosäkerhetsrutiner samt diskutera vilka åtgärder som borde vidtas för att minska smittan i kycklingkött. Berörda slakteriföretag har vidtagit vissa åtgärder. Fjäderfäbranschen har de senaste månaderna jobbat med att vända den negativa trenden och har gjort en hel del insatser i både besättningar och slakterier som ökad tomtid mellan omgångar, bättre hygienrutiner vid tvätt av transportlådor och höga hygienkrav vid delad slakt. Det tar tid att se effekterna av dessa åtgärder.

Det är viktigt att bryta den ökande incidensen av campylobacterinfektion. I arbetet med minskningen av smitta behövs insatser från alla parter i kedjan från jord till bord.

Fakta

Förekomst
Infektion med campylobacter förekommer i hela världen. Det är den vanligaste bakteriella orsaken till tarmsjukdom hos människa i Sverige. I vårt land har ett övervakningsprogram för campylobacter bedrivits sedan 1991. Andelen smittade slaktkycklingflockar minskade från ca 20 procent 2002 till 9 procent under 2012–2013, men har ökat till 15,4 procent under 2016.

Campylobakterios hos människa är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen. Campylobacterförekomst (termofila Campylobacter spp.) hos slaktfjäderfä är anmälningspliktig.

Symtom hos människa
Akuta symtom: diarré, kräkningar, buksmärtor, feber och illamående. Komplikationer och följdsjukdomar förekommer, såsom irritabel tarm, reaktiv artrit, Guillain-Barrés syndrom.

Sjukdomsstatistik
Under 2016 ökade antalet människor i Sverige som insjuknat i campylobacterinfektion kraftigt, och totalt rapporterades över 11 000 fall. De senaste åren har annars mellan ca 8 000 och 9 500 fall rapporterats årligen. Mörkertalet är stort och det verkliga antalet bedöms vara mer än tio gånger större. Under 2016 rapporterades över 60 procent av dem som insjuknade vara smittade i Sverige, medan övriga är utlandsresenärer som smittats till exempel under semester i Europa eller Sydostasien.

Taggar: