Gå direkt till innehåll
Statsepizootologen kommenterar
Blogg

Afrikansk svinpest – risk med foderimport?

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har i samband med torkan fått många frågor om risken för att afrikansk svinpest ska följa med importerat foder till Sverige.

Foto: iStock

Afrikansk svinpest (ASF) fortsätter att breda ut sig inom EU; främst hos vildsvin, men i vissa områden också hos tamgris. Under 2018 har rapporter om sjukdomsutbrott i de drabbade länderna (se karta) fortsatt att öka i antal. Till i mitten av juli 2018 har totalt 3 400 fall hos vildsvin och 481 utbrott hos tamgris rapporterats. Den stora majoriteten utbrott hos tamgris härrör från Rumänien. Under motsvarande period 2017 rapporterades totalt 1 516 fall hos vildsvin och 62 utbrott hos tamgris. Den dramatiska ökningen speglar dels en större geografisk utbredning, men är också ett resultat av ökade övervakningsinsatser.

De åtgärder som vidtagits i enlighet med EU:s lagstiftning och den nya strategi som utvecklats specifikt för att bekämpa sjukdomen i den vilda faunan har ännu inte gett tillräckliga resultat. Det är också tydligt att de åtgärder som satts in för att stärka biosäkerheten hos grisproducenter i drabbade länder inte räckt för att förebygga spridning av ASF till denna sektor. Vi saknar idag tillräcklig kunskap om hur denna smittspridning från vildsvin till tamgris sker. För spridning mellan länder, eller över längre distanser inom länder, utgör kontaminerade fläskprodukter fortfarande den största faran.

I områden i Europa som drabbats av afrikansk svinpest och har en infekterad vildsvinsstam betraktas närmiljön som smittad. Att använda lokalt nyskördat hö, halm och spannmål anses därför utgöra en stor risk för smittspridning. EU:s regelverk kräver därför att dessa grödor måste behandlas mot eventuell förekomst av ASF-virus, alternativt lagras utom räckhåll för vildsvin. För hö och spannmål gäller skyddad lagring under 30 dagar och för halm 90 dagar innan det får användas till foder. När det gäller kommersiellt producerade produkter av denna typ anses dock sannolikheten låg idag för att dessa ska innehålla virus av afrikansk svinpest. Detta är bakgrunden till att handel med hö, halm och spannmål från drabbade områden trots allt inte regleras.

ASF-virus beskrivs ofta som ett motståndskraftigt virus med god överlevnadsförmåga, men då krävs en skyddande miljö i form av kött eller blod. Torr miljö sänker virusöverlevnaden och i direkt solljus avdödas det på ett par dagar. Lågt pH (<4) avdödar också virus mycket snabbt (inom minuter). Tillräckligt lågt pH för att så snabbt avdöda ASF virus uppnås sannolikt dock inte i ensilage utan tillsatsmedel, eller i stråfoder som konserveras genom gastät lagring (hösilage/inplastat ensilage/hö).

För väl torkat hö och halm, av god hygienisk kvalitet, anses sannolikheten för överföring av afrikansk svinpest via fodret som mycket låg. Även för ensilage och inplastat stråfoder bedöms risken som låg, även om en större osäkerhet i bedömningen råder för sådana fodermedel beroende på bland annat varierande pH och torrsubstans.

Smittkarta: utbredning av afrikansk svinpest i Centraleuropa och Baltikum november 2018.
Rapporter om utbrott av afrikansk svinpest under 2018. Röda prickar = fall hos vildsvin. Blå prickar = utbrott hos tamsvin. Röda områden = områden med fall hos vildsvin. Lila områden = områden med fall hos vildsvin och tamsvin. Blå områden = områden med fall hos tamsvin. Källa: EU:s sjukdomsrapporteringssystem ADNS

Prenumerera på bloggen

Om Bloggen

Prenumerera på bloggen