Knutsjuka hos laxfisk
Andra sjukdomsnamn: Henneguya
Knutsjuka orsakas av infektion med Henneguya salminicola (hos stillahavslax) eller H. zschokkei (hos sik/siklöja). Båda är parasiter tillhörande gruppen spordjur/myxosporidier. Parasiterna förekommer i såväl sjöar som i kustområden med bräckvatten.
Anmälningspliktig :
Nej
Epizooti :
Nej
Zoonos :
Nej
Förekomst
Knutsjuka har sedan 1900-talets början främst påvisats hos sik och siklöja längs Bottenhavets kust, men har även påträffats hos andra laxfiskar i Sverige. Knutsjuka förekommer i såväl sjöar som i kustområden med brackvatten. Andelen infekterade fiskar varierar från obetydlig till över tio procent inom vissa områden där parasiten förekommer. Parasiten påträffas också i laxfisk importerad från Nordamerika.
Symtom
Fiskarna verkar inte påverkas nämnvärt av knutsjuka. Hos infekterade fiskar syns de gulvita härdarna/cystorna i muskulaturen (Bild 1), under huden eller under bukhinnan. Antalet cystor kan skifta från ett fåtal till ett stort antal. Parasitcystorna varierar också i storlek från några millimeter till ett par centimeter. Innehållet i härdarna är halvfast till smetigt och består av ett stort antal sporer.
Etiologi och patogenes
Infektionsagens
Parasiterna Henneguya salminicola (hos stillahavslax) eller H. zschokkei (hos sik eller siklöja), tillhörande gruppen spordjur/myxosporidier. Parasiterna är droppformade med två tunna utskott/svansar (Bild 2) och är inte kända hos andra djur än fiskar.
Infektionsport
Sannolikt via hud och gälar
Spridning i djuret
Via cirkulationssystemet till muskulatur och under huden
Smittvägar
Henneguyas livscykel är inte klarlagd. Forskning på andra myxosporidiearter har visat att dessa har olika livsstadier i olika värdar, en så kallad indirekt livscykel. Sporerna vidareutvecklas först när fisken dör, varvid cystorna frigörs och sporerna hamnar i bottensedimentet och kan tas upp av tubifexmaskar eller andra bottenorganismer. Här omvandlas spordjuret till ett nytt utvecklingsstadium (actinosporidier) som därefter i sin frisimmande fas kan återinfektera fisk så att parasitens livscykel sluts. Sporerna kan hittas som bifynd i träckprover från människa efter intag av smittat kött, men sjukdomen är inte överförbar till människa eller andra varmblodiga djur.
Provtagning och diagnostik
Direktmikroskopi och histopatologisk undersökning av formalinfixerad muskel.
Behandling och profylax
Någon verksam terapi finns inte, infekterade fiskar går inte att behandla. Infekterade fiskar bör inte slängas tillbaka i vattnet, utan tas om hand och destrueras. Sjukdomen är inte överförbar till människa och det är därför heller ej farligt, om än oaptitligt, att äta smittad fisk.