Till startsidan

Bakteriologisk undersökning av mjölkprov vid mastit hos nötkreatur – för- och nackdelar med odling och PCR

Idag kan bakteriologisk undersökning av mjölkprov göras med två principiellt olika metoder, konventionell odling eller PCR (polymerase chain reaction). Bägge metoderna har för- och nackdelar och lämpar sig mer eller mindre bra i olika sammanhang.

Konventionell odling är i dagsläget internationell guldstandard för identifiering av bakterier från mjölk. Det finns dock ingen bestämd standard utan enbart riktlinjer för hur mastitbakterier bör identifieras och resultaten konfirmeras. Undersökande laboratorium bör vara ackrediterat för att säkerställa korrekthet och kompetens.

Det finns idag flera kommersiella PCR-test tillgängliga från Thermo Scientific. Ett av dessa test kallas PathoProofTM Mastitis Complete-12 Kit och detekterar de elva vanligaste juverpatogenerna/juverpatogenkomplexen (Staphylococcus aureus, koagulasnegativa stafylokocker (KNS), Streptococcus agalactiae, Streptococcus dysgalactiae, Streptococcus uberis, Escherichia coli, Enterococcus spp., Klebsiella spp., Corynebacterium bovis, Serratia marcescens, Arcanobacterium pyogenes och Peptoniphilus indolicus) samt genen för beta-laktamasproduktion, blaZ. Ett annat test kallas PathoProofTM Mastitis Major-3 Kit och detekterar S. aureus, S. agalactiae och Mycoplasma bovis.

För- och nackdelar med konventionell odling jämfört med PCR

Fördelar med odling:

  • den är relativt enkel att utföra
  • det behövs inte någon dyr utrustning
  • kostnaden är lägre
  • man får en levande bakteriestam som kan användas i kompletterande tester, till exempel undersökning av olika slags antibiotikaresistens
  • den har potential att upptäcka de flesta mastitorsakande bakterierna inklusive potentiella zoonoser. 

Nackdelar med odling:

  • utodlingsvolymen är lägre, vilket kan innebära större risk att inte detektera en infektion om bakteriekoncentrationen är låg
  • den är tidskrävande (24-48 timmar och uppåt)
  • exakt identifiering av vissa bakterier är svår och kräver erfaren personal
  • det är svårt att detektera bakterier med hämmad tillväxt
  • rutinmässig odling detekterar inte bakterier som kräver specialmedium. 

För- och nackdelar med PCR relativt konventionell odling

Fördelar med PCR:

  • analystiden är kortare (tre till fyra timmar)
  • det är möjligt att detektera mindre mängd bakterier
  • det är möjligt att detektera avdödade bakterier samt bakterier med hämmad tillväxt
  • resultaten blir desamma oavsett vem som läser analysresultatet
  • det är möjligt att detektera bakterier i bronopolkonserverad mjölk.

Nackdelar med PCR:

  • den detekterar ett begränsat antal patogener
  • den kräver dyr apparatur
  • den är dyrare per prov
  • det går inte att undersöka andra typer av antibiotikaresistens än beta-laktamasproduktion
  • resultatet kan vara svårttolkat vilket har betydelse för val av behandling och åtgärder i fält som till exempel att
  • kontamination med till exempel miljöbundna bakterier kan leda till falskt positivt resultat
  • diagnosen Staphylococcus spp. (KNS) kan innebära samtidig förekomst av flera olika KNS-arter
  • DNA från avdödade bakterier detekteras vilket kan leda till ett falskt positivt prov
  • det kan vara svårt att tolka beta-laktamasresultatet vid förekomst av både S. aureus och KNS
  • det kan finnas PCR-hämmande substanser i mastitmjölk.

Generella problem vid bakteriologisk undersökning av mjölkprov oavsett metod

Bedömning av blandflora

Det är inte ovanligt att bakteriologisk undersökning av ett mjölkprov taget från en ko med mastit ger resultatet blandflora. Andelen prover med blandflora är högre vid subklinisk mastit än vid klinisk mastit. I svenska nationella studier (konventionell odling) gjorda under senaste decenniet växte blandflora i fyra procent av proverna från fall av akut klinisk mastit medan andelen prov med blandflora vid subklinisk mastit var 18 procent.

Enligt dagens rekommendationer vid odling bedöms prover i vilka det växer tre eller fler bakteriespecies (baserat på koloniutseende) som blandflora, det vill säga stor risk att provet kontaminerats. Undantag från regeln görs om Staphylococcus aureus alternativt Streptococcus agalactiae misstänks på grund av deras dignitet som smittspridare. I vissa fall ansvarar en misstänkt juverpatogen för en dominerande del av bakterieväxten på odlingsplattan. Dessa kolonier analyseras då vidare och provsvaret anges i vissa fall som växt av patogen i blandflora.

Vid PCR-undersökning är det inte ovanligt att flera bakterieagens detekteras i samma prov. Även i dessa fall bör växt av tre eller fler bakteriespecies föranleda misstanke om att provet kontaminerats.

Om kontaminering av provet msstänks finns det risk att varken odling eller PCR ger en rättvisande bild av bakterieförekomsten i provet/juverdelen. Därför rekommenderas i dessa fall alltid att ett nytt prov tas från den aktuella juverdelen.

Tolkning av bakteriologiskt negativa prov

Det är inte ovanligt att ett mjölkprov taget från en juverdel med mastit är bakteriologiskt negativt. Andelen negativa prov är högre vid subklinisk mastit än vid klinisk mastit. I svenska nationella studier (konventionell odling) gjorda under senaste decenniet var elva procent av proverna från fall av akut klinisk mastit negativa medan andelen negativa prover vid subklinisk mastit var 22 procent.

Det finns ett antal orsaker till att ett mjölkprov är negativt och resultatet kan vara antingen sant eller falskt.

Möjliga orsaker till att provet är sant negativt är:

  • orsaken till mastiten är icke-infektiös till exempel trauma mot juvret
  • patogenen redan avdödats och eliminerats från juvret och att endast inflammationsreaktionen kvarstår.

Möjliga orsaker till att provet är falskt negativt:

  • mastiten orsakas av bakteriearter eller andra mikroorganismer som inte växer på standardmedium eller som växer långsamt och kräver tillsats av tillväxtfaktorer (odling) eller som inte ingår i undersökningspanelen (PCR)
  • bakteriekoncentrationen i mjölken är låg eller obefintlig på grund av intermittent bakterieutsöndring
  • kroppsegna bakteriehämmande substanser eller antibiotikarester från tidigare behandling i mjölken hämmat tillväxten (odling)
  • PCR-hämmande substanser finns i mjölken (PCR)
  • miljön under transport/lagring varit felaktig
  • desinfektionsmedel från spentvätt kontaminerat mjölkprovet (odling).