Bovin Spongiform Encefalopati (BSE)
Bovin spongiform encefalopati (BSE) är en sjukdom hos nötkreatur som första gången diagnostiserades 1986 hos djur födda i Storbritannien men som efterhand spridits till och sedan påvisats i ett stort antal länder i och utanför Europa. Under 2006 hade Sverige sitt första och hittills enda diagnosticerade fall av BSE. Eftersom BSE-smittämnet är identiskt med det smittämne som orsakar den variant av Creutzfeldts jacobs sjukdom (vCJD) som setts på unga människor finns det en omfattande lagstiftning som ska säkerställa att inga smittade produkter kommer ut till konsumenterna.
Klinisk bild
Inkubationstiden är lång från två år och uppåt, så det är sällsynt att djur yngre än två år insjuknar. Stress i samband med till exempel kalvning eller transport kan vara en faktor som utlöser sjukdomen. Symtomen kommer ofta smygande. Tappad rangordning i flocken eller ovilja att följa med de andra kan vara ett första tecken. Det sker en gradvis försämring av djurets tillstånd under flera veckor, ibland månader. Symtom som kan ses är bland annat: Överkänslighet för ljud, ljus, beröring; nervositet, ovillighet att gå över vissa underlag; aggressivt beteende samt balanssvårigheter. BSE-infekterade får och getter kan inte skiljas kliniskt från Scrapie-infekterade får.
Smittvägar
Vad man vet idag är smittämnet ett mycket motståndskraftigt infektiöst protein (prion) som förorsakar hjärnförändringar. Djur smittas genom att äta kraftfoder som innehåller infekterat kött- och benmjöl. Risk för överföring från ko till kalv räknas som mycket liten. För att förhindra smittspridning är det förbjudet inom EU att utfodra idisslare med kött-och benmjöl.
BSE-smittämnet kan även ge upphov till sjukdom hos andra idisslare, kattdjur och mink. Experimentellt har får infekterats. BSE har påvisats hos get. De prioner som påvisas vid den variant av Creutzfeldts jacobs sjukdom (vCJD) som setts på unga människor i framförallt Storbritannien är identiskt med BSE-prionerna.
Övervakning
Sedan 2001 har en omfattande övervakning pågått i hela EU. Sedan 2002 ingår även får i övervakningen. Övervakningen omfattar både provtagning i normalslakt samt provtagning av självdöda eller avlivade djur. Efter att Sverige konstaterade sitt första fall av BSE utökades övervakningen i Sverige. Syftet med övervakningen är att följa situationen i Europa och se att kött- och benmjölsförbudet har effekt.
Diagnostik
Diagnos kan enbart ställas på dött djur genom att hjärnvävnad undersöks. Inom övervakningen används så kallade snabbtester, vilka kan ibland ge falskt positiva resultat. Då utförs konfirmerande undersökningar där provet bland annat undersöks i mikroskop. Test på levande djur finns ej.
Om man misstänker sjukdomen
BSE lyder under epizootilagen. Om man misstänker att ett djur drabbats av sjukdomen måste man genast tillkalla veterinär. Tills dess att en veterinär tar sig an fallet måste man själv göra allt man kan för att förhindra smittspridning. Detta innebär att inga djur får förflyttas till eller från besättningen.