Tuberkulos orsakas av mykobakterier ur det så kallade tuberculosis-komplexet, huvudsakligen Mycobacterium bovis ("bovin tuberkulos") och Mycobacterium tuberculosis ("human tuberkulos"). Tuberkulos förekommer över hela världen och flertalet däggdjur, inklusive människa, är mottagliga för sjukdomen. Information om tuberkulos hos människa finns på Smittskyddsinstitutets webbplats.
Förekomsten av tuberkulos hos kameldjur, fram för allt alpackor, har aktualiserats på senare tid, bland annat på grund av den allvarliga situationen i Storbritannien, där tiotals smittade besättningar identifieras varje år och sjukdomen inte är under kontroll. Det allvarliga läget har komplicerats av att de testmetoder som funnits tillgängliga för påvisande av tuberkulos hos levande kameldjur inte varit bra. Den testmetod som hittills använts (så kallat hudtest) utvecklades ursprungligen för nötkreatur och har visat sig fungera mycket dåligt på kameldjur.
Bovin tuberkulos hos nötkreatur är ett växande problem i många länder, både inom och utanför EU. Inom EU pågår kontrollprogram i drabbade länder såsom Grekland, Italien, Spanien, Portugal, Irland och Storbritannien. Det senaste fallet hos nöt i Sverige påvisades 1978 och livsmedelsproducerande tamdjur är idag fria från tuberkulos. De övriga nordiska länderna har ett liknande läge. Dock har bovin tuberkulos påvisats hos hägnad hjort i både Sverige och Danmark på 90-talet och i Sverige bedrivs ett kontrollprogram för hjort (mer information om själva programmet finns hos Svenska Djurhälsovården). Under senare år har human tuberkulos påvisats hos svenska djurparkselefanter och giraffer. Bland vilda djur förekommer tuberkulos i ett stort antal länder inom EU, bland annat i Spanien, Frankrike, Irland och Storbritannien men sjukdomsförekomst hos vilda djur är inte rapporteringspliktig i de flesta länder. Hos vilda djur ses sjukdomen framför allt hos vildsvin, hjortar och grävling.
Klinisk bild
Tuberkulos hos kameldjur är en sjukdom som kan vara mycket svår att upptäcka. De kliniska symtomen är vaga och djuren kan vara svårt angripna utan att visa tydliga symtom. Djur kan hittas döda utan att kliniska tecken observerats. Djur som drabbats av en allmänt spridd form kan magra av, hosta och får ibland diarré. Om smittan skett via inandning ses gradvisa symtom från luftvägarna med hosta och ansträngd andning. Lokalisering till mag-tarmkanalen kan ge tryck på inre organ med varierande symtom, exempelvis svullen buk. Djuren kan smitta andra djur och människor utan att själva visa några symtom
Smittvägar
Djur som smittas får i sig bakterierna via inandningsluften eller via munnen. Smittämnet kan finnas i upphostningar, snor, saliv, mjölk och avföring från infekterade djur, vilket kan förorsaka luftspridning genom att mikroskopiskt små droppar "skvätter", men också förorena vattenkoppar, fodertråg, betesmark m.m. med smittämne. Tuberkulosbakterierna kan överleva länge (år) i miljön och är svåra att avdöda med desinfektionsmedel. Kokning, stekning eller pastörisering avdödar dock smittämnet.
Om man misstänker sjukdomen
Tuberkulos lyder under epizootilagen. Om man misstänker att ett djur drabbats av sjukdomen måste man genast tillkalla veterinär. Tills dess att en veterinär tar sig an fallet måste man själv göra allt man kan för att förhindra smittspridning. Detta innebär att hålla det misstänkta djuret isolerat från andra djur (ta in det om det är ute på bete). Man får absolut inte förflytta djur som kan ha smittats till något annat djurstall. Människor som misstänks ha smittats av tuberkulos bör kontakta läkare.
Nya införselregler
Från och med den 5 juni 2012 ändras reglerna för vilka tester för tuberkulos som krävs vid import av kameldjur. I utförsellandet ska ett hudtest genomföras och sedan följas upp med ett blodprov. Anledningen är ny kunskap kring testmetoder på kameldjur.
Brittiska smittskyddsmyndigheter har på uppdrag av bland annat British Alpaca Society genom fört en utredning där de utvärderat andra typer av test som skulle kunna ersätta eller komplettera hudtestet samt leda till större säkerhet i diagnosställandet. Utredningen (Validation of ante mortem TB tests in Camelids (pdf)) visar att flera olika utvecklade metoder för blodprovsanalys av antikroppar i kombination med ett så kallat gammainterferontest och ett enkelt (icke jämförande) hudtest ger den högsta chansen att upptäcka infekterade djur. Detta blir också den sammantagna testning som Jordbruksverket kommer att kräva i utförsellandet vid import av alpackor till Sverige.
Om ett djur i Sverige testar positivt för tuberkulos innebär det att besättningar som haft kontakt med djuret spärras och utreds.