Till startsidan

Klostridios/Gasbrand

Andra namn:
Enterotoxemi, pulpanyre (norska), pulpy kidney disease, infektion med Cl perfringens typ D.
(Andra clostridieinfektioner är: stelkramp (Cl tetani), brådsot (Cl septicum), gasgangrän/frasbrand (Cl chauvoei, (Cl novyi, Cl septicum), lammdysenteri (Cl perfringens typ B), struck (typ C), nekrotiserande hepatit (Cl novyi), fokal symmetrisk encephalomalaci (Cl perfringens)

Sammanfattning

Gasbrand är den vanligaste clostridie-sjukdomen hos får.  Den orsakas av kraftig bakterietillväxt och toxinproduktion i tarmen, när mikroorganismerna i våmmen inte klarar att bryta ner överskott på kolhydrater. Klassisk bild är att ett par stora, fina bagglamm hittas döda några dagar efter att de har släppts på kraftigt vårbete. Ingen behandling finns. Profylax är vaccinering och att undvika snabba foderbyten.

Förekomst

Gasbrand drabbar framförallt unga lamm, yngre än tre månader, men även äldre, avvanda lamm och i enstaka fall vuxna djur kan drabbas. Oftast de största och glupskaste lammen, till exempel enfödda bagglamm.

Symtom

Oftast perakut död (inom mindre än två timmar). Kan föregås av vinglighet, opistotonus, dyspné, lammet blir liggande, tuggar saliv och skriker, kramper som kan vara mycket kraftiga och höja kroppstemperaturen till över 42°C .

Differentialdiagnoser

Pasteurellos, stångningsskador, blixtnedslag.

Etiologi och patogenes

Infektionsagens: Clostridium perfringens typ D.
Infektionsport: Finns normalt i tunntarmen.
Spridning: Snabb förökning av bakterien när det finns större tillgång på kolhydrater än vanligt. Bakterien producerar toxin (framför allt epsilon-toxin) som är nekrotiserande och neurotoxiskt. Toxinet påverkar permeabiliteten i kärlen och ger ödem och vävnadsnekros i bland annat hjärna och njure. Dessutom påverkas permeabiliteten i tarmslemhinnan vilket underlättar upptag.
Smittvägar: Smittar inte från lamm till lamm.
Immunitet: Hinner inte utvecklas.
Överlevnad: Finns i den normala tarmfloran.
Inkubationstid: Symtom ses några dagar efter intag av energirikt foder.

Provtagning och diagnostik

Obduktion så snabbt som möjligt. Njurarna kan vara ovanligt mjuka och sönderfallande, nästan mosiga (pulpy kidney) trots att döden inträtt bara några timmar tidigare, detta är dock inte patognomoniskt. 
Glukos i urinen.
Påvisande av Cl perfringens med bakteriologi och toxintypning av epsilontoxin med PCR.

Behandling och profylax

Ingen behandling mot sjukdomen finns.
Vid utbrott: sätt de kvarvarande lammen på mager utfodring. Sedan successiv övergång till näringsrikt bete igen.

Profylax

Vaccination: Flera vacciner mot Clostridum perfringens typ D finns. För information: SVA telefon 018-67 40 00 vxl.  Fårägare får själva vaccinera under veterinärs ansvar. Tackor: Grundvaccination två gånger med cirka en månad emellan, cirka två och en halv månad före partus. Årlig revaccinering cirka en månad före partus.
Undvik snabba foderbyten.´

Referenser

Fårhälsonytt samlade artiklar 1995-2005, sid 107-108 (Åsa Lindqvist).
K Hammarberg: Fårhälsovård och fårsjukdomar. Kompendium 2008, s. 94-95, 139-140.
CJ Lewis: Clostridial diseases. ID Aitken: Diseases of sheep. 4th ed, 2008 pp 156-167 (159-160).
S Vatn, L Hektoen, O Nafstad: Helse og velferd hos sau. 2008, 161-163.
Eva Olsson: Faktasida om Clostridium perfringens. Fårhälsovård och fårsjukdomar. SVS 1989, s. 45.