Cyanobakterier (Blågröna alger) Algblomning
De blågröna algerna är en viktig del i vattnets biologiska system och har en stor ekologisk betydelse. De lever i jämvikt med övriga mikro-organismer och finns i såväl söt-, brack- som saltvatten. De tar upp koldioxid, mineraler, näringsämnen med mera ur vattnet och omvandlar dessa, med hjälp av fotosyntesen, till energi för sin utveckling och förökning. Viktiga byggstenar i denna process är fosfor och kväve.
Vid vissa tillfällen, när dessa näringsämnen finns i stort överskott och när solljus, vind och vatten-temperatur är optimala, kan en masstillväxt av algerna ske. Det uppstår en så kallad algblomning. I många fall kan detta ske utan att det uppmärksammas, men om vågor och vind för in algmassorna mot vikar och stränder kan detta orsaka stora problem.
En algblomning visar att sjön eller kustvattnet är i obalans. Detta beror främst på övergödning och därmed ett alltför kraftigt tillflöde av kväve och fosfor från omgivningen. |
Allmänna rekommendationer, symtom och behandling
Man kan inte se på en algblomning om den är toxisk eller inte - därför rekommenderar vi generellt att man avstår från bad, både för djur och människa, i vatten där det förekommer en riklig algblomning. Det är inte heller lämpligt att äta eller utfodra djur med fisk, kräftdjur eller musslor från sådana områden. Det är viktigt att tillse att betande djur har tillgång till friskt vatten och att de stängslas av eller på annat sätt hindras att komma åt att dricka av algblommande vatten. Det föreligger ingen risk för smitta mellan djur eller mellan människor.
Symtomen i samband med bad kan variera beroende på algart, djurets/människans känslighet samt graden av exponering. Vanligt är hudirritation (klåda, utslag) och ögonbesvär. Men för känsliga individer kan symtom från mage, tarmar, såsom illamående, kräkningar, diarré förekomma. Allergiker/astmatiker kan reagera med symtom från andningsorganen.
Behandling utförs utifrån patientens symtom (symtomatiskt). |