Slutrapport Fransk hjärtmask

 (Angiostrongylus vasorum)

Angiostrongylus vasorum i luftstrupe. Foto: H.Uhlhorn, SVA

Under 2009 har SVA med hjälp av jägare och allmänhet samlat in rävar som med
finansiering från Naturvårdsverket undersökts för fransk hjärtmask (Angiostrongylus vasorum) framför allt från Sveriges västkust och från Skåne. 

Fransk hjärtmask, som kan orsaka sjukdom (ibland dödlig) hos alla hunddjur som rödräv, varg, fjällräv och hund påträffades första gången i Sverige år 2003 på ön Sydkoster i Bohuslän. Parasiten har sedan dess hittas på ungefär hälften av alla undersökta rävar från Sydkoster. Parasiten har också smittat två hundar varav en avlivats.

Inom ramen för projektet har 137 rödrävar undersökts specifikt för fransk hjärtmask genom obduktion och parasitologisk undersökning av lunga mellan 2009-03-01 och 2010-02-28. Rävarna fördelade sig länsvis enligt följande (en räv hade ofullständig avsändaradress varför län inte gick att fastställa):

Hos dessa 137 rödrävar hittades fransk hjärtmask hos en räv från Skåne (Osby kommun) och hos sju av elva rävar från Sydkoster i Bohuslän.

Undersökningarna så här långt visar att fransk hjärtmask även fortsättningsvis är etablerad på Sydkoster hos en hög andel av rävpopulationen. Sydkoster fortsätter därmed att vara ett område som utgör en risk för spridning av parasiten till i första hand det Bohuslänska fastlandet och till Norge via besökande hundar.
Utskjutning av rävstammen på Sydkoster i syfte att utrota parasiten har hittills inte gått att genomföra. Undersökningarna har inte påvisat någon spridning till fastlandet vilket innebär att arbete för att förhindra överförandet av parasiten till fastlandet fortfarande är meningsfullt.

Att parasiten i september påvisades hos en självdöd räv i Osby kommun men inte påvisats hos några fler av de undersökta Skånska rävarna talar för att parasiten är etablerad i rävpopulationen i norra Skåne men att andelen smittade rävar sannolikt är låg. Det geografiska läget talar för att smittkällan är i det här fallet sannolikt en hund från Danmark eller Tyskland snarare än en överföring från Sydkoster.

Det är osannolikt att parasiten skulle kunna utrotas när den väl fått fäste i Skåne. Förhoppningsvis kommer det dock att dröja åtskilliga år innan parasiten förökats så mycket att den kommer att utgöra ett mer betydelsefullt sjukdomsproblem hos rödrävar och hundar och dröja innan den får större geografisk spridning och kan utgöra ett hot mot andra vilda hunddjur i landet.

Framöver är det viktigt att övervaka förekomsten av parasiten i norra Skåne och på västkusten för att ha kännedom om spridningsläget och för att kunna uttala sig om vilken hälsorisk parasiten utgör både för vilt och för hundar i dessa områden. Framför allt är det viktigt att döda eller sjuka rävar skickas in som fallvilt till SVA.

Tack till alla som bidragit till insamlingen.