 |
| Enstaka fall av trikinsmittade vildsvin påvisas i Sverige i dag. Foto: Torsten Mörner. |
Trikiner är parasitära maskar som förekommer i de flesta delar av världen hos både människor och köttätande djur. I Sverige är fall hos människor mycket sällsynt. Trichinellos kan framför allt spridas genom förtäring av otillräckligt upphettat kött från grisar och hästar som kan vara bärare av trikinlarver. I samband med slakt kontrolleras därför i Sverige alla grisar och hästar på förekomst av trikiner.
Trikinlarverna utvecklas i tarmen till trikinmaskar vilka i sin tur producerar nya larver som förs med blodet ut till muskelvävnaderna där de efter några veckor kapslar in sig. Infrysning till –18 grader dödar många trikinarter men det finns arter som överlever dessa låga temperaturer, så kallade polartrikiner.
Trikiner är även anmälningsplikigt på djur. Infektioner är mycket ovanliga hos svenska grisar. Det senaste fallet var 1994. Under senare år har dock enstaka fall påvisats hos vildsvin. Enstaka fall av trikios hittas på vilda djur såsom björn, räv, lodjur och varg.
Förekomst i Sverige
Trikinos är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen.
I Sverige är sjukdomen mycket ovanlig – ett enda fall hos människa har rapporterats under de senaste 10 åren (utlandssmittat).
Berömda är nordpolsfararen André och medresenärer, som alla ansetts ha dött i trikinos efter att ha förtärt smittat isbjörnskött.
Sedan 1976 har åtta trikinosutbrott rapporterats från Frankrike, där hästar (alltså icke köttätande djur!) konstaterats vara smittkällan.
Fakta om trikinos
Smittämne:
Larver till rundmaskarna Trichinella spiralis, T. pseudospiralis, T. nativa och T. britovi.
Förekomst:
Sjukdomen förekommer i hela världen i varierande grad beroende på konsumtionsvanor. Sällsynt i Sverige.
Symtom hos människor:
Inledningsvis buksmärtor, senare muskelsmärtor, feber, svullna ögonlock och ljusöverkänslighet.
Inkubationstid:
8–15 dygn (5–45).
Smittkälla:
Kött från grisar, vildsvin, häst och björn.
Smittsätt:
Främst genom förtäring av rått eller otillräckligt tillrett gris- eller hästkött.
Kontrollåtgärder:
Undersökning av svin och häst vid slakt. Upphettning till minst 65 grader av allt kött från exempelvis svin och vildsvin. Larverna av T. nativa och T. britovi är hos vissa djurslag fryståliga till skillnad från T. spiralis. De olika arterna går för närvarande inte att skilja åt med enkla metoder.