Foder

Jordbruksverket är den myndighet som ansvarar för den officiella statistiken över salmonella i foder. Varje foderföretagare måste ta ett visst antal prov per vecka beroende på vilket foder de tillverkar (minst 5 prov för tillverkare av fjäderfäfoder och minst 2 prov för tillverkare av foder till övriga livsmedelsproducerande djurslag) på definierade platser längs produktionslinjen baserat på HACCP (Hazard Analysis Critical Control Points). Ungefär 8500 till 9500 prov tas per år och av dessa har andelen positiva prov varierat mellan 0,4 till 0,6 procent. Det är ytterst sällsynt att positiva prov hittas efter värmebehandlingen.

Fram till och med år 2005 var även uppföljande prov som kom in till SVA med i statistiken. Uppföljningsprov tas när salmonella hittas i veckoproven. År 1991 övergick Sverige till ett nytt kontrollprogram för salmonella i foder som baseras på HACCP-principerna. Sedan dess har antalet positiva salmonellaprov sjunkit markant med vissa undantag som t.ex. 2003 då det var ett större foderrelaterat salmonellautbrott i Norrköping.

Förutom de lagstiftade veckoproverna tar även foderföretagarna ut prover i sin egenkontroll för att kunna garantera att deras foder inte innehåller salmonella.

För mer information – se även ”Salmonella i foder”.     

Animalieproducerande djur (nötkreatur, svin och fjäderfä)

Antal smittade besättningar

Jordbruksverket är den myndighet som ansvarar för den officiella statistiken över antalet detekterade djurbesättningar som påvisas årligen. Endast ett fåtal nysmittade besättningar påvisas varje år. I ett internationellt perspektiv är detta unikt och speglar Sveriges goda salmonellaläge.

Hos nötkreatur har antalet primärfall kontinuerligt minskat under 1970- och 1980-talet då mer än 100 besättningar kunde påvisas årligen. Under senare delen av 90-talet stabiliserades situationen och mellan 5-13 besättningar per år påvisades. Under 2008 rapporterades 21 smittade besättningar. Orsaken till denna ökning är oklar.

Hos svin minskade antalet primärfall avsevärt i slutet 1970-talet, varefter upp till fem smittade besättningar påvisats varje år. Undantag från detta utgör åren 2003, 2007 och 2008 då 30, 10 respektive 8 primärfall per år konstaterades. Det höga antalet primärfall år 2003 orsakades av ett utbrott med Salmonella Cubana som kunde spåras till kontaminerat foder.

Hos slaktkyckling har antalet primärfall generellt sett minskat avsevärt sedan slutet av 1980-talet, men under 2006-2008 har antalet salmonellapositiva slaktkycklingflockar ökat något igen till mellan 7 och 11 stycken per år. En del av ökningen orsakades bl.a. av ett utbrott av S. Typhimurium i avelsledet 2006/2007 samt problem med upprepade reinfektioner i en svårsanerad besättning. Det är dock för tidigt att dra slutsatser om ökningen är tillfällig eller mera permanent. I statistiken över antalet primärfall i slaktkycklingflockar är även avelsflockarna inkluderade.

Under 2000-talet har årligen 1 till 5 värphönsflockar med salmonella påvisats.

Slakteriövervakning animalieproducerande djur

Sedan Sveriges inträde i EU har en kontinuerlig och systematisk övervakning av salmonella hos nötkreatur och slaktsvin och vuxna svin skett på slakterier. Syftet är att fortlöpande dokumentera salmonellaprevalensen hos slaktade nötkreatur och svin och var ett krav från EU för att Sverige skulle erhålla tilläggsgarantier för salmonella (se Lagstiftning). Livsmedelsverket är ansvarig myndighet för den officiella statistiken.

Resultaten visar att förekomsten av djur som är infekterade med salmonella är mycket lågt. Mindre än 0,2 % nötkreatur, < 0,3 % slaktsvin och < 0,4 % vuxna svin har salmonellabakterier i tarmlymfknutan.

Livsmedel av animaliskt ursprung

Sedan Sveriges inträde i EU har en kontinuerlig och systematisk övervakning av salmonella i animaliska livsmedel skett på slakterier som slaktar nötkreatur, slaktsvin och vuxna svin samt fjäderfä och på styckningsanläggningar som styckar nöt-, svin- och fjäderfäkött. Syftet är att fortlöpande dokumentera förekomsten på livsmedel av animaliskt ursprung (slakterier) samt förekomsten av salmonella i livsmedelsprodukter eller miljön där dessa hanteras (styckningsanläggningar) och var ett krav från EU för att Sverige skulle erhålla tilläggsgarantier för salmonella. Livsmedelsverket är ansvarig myndighet för den officiella statistiken.

Resultaten av övervakningen av livsmedel på slakterier och styckningsanläggningar visar att inhemskt producerade livsmedel av animaliskt ursprung är praktiskt taget fria från salmonella. Mindre än 0,1 % av slaktkroppar från nöt, vuxna svin och slaktsvin, <0,2 % av halsskinnprover från fjäderfä och <0,1 % av proverna från styckningsanläggningar som styckar nöt och svin, var positiva för salmonella. Noteras kan att inget av de cirka 1000 prover som uttagits årligen sedan 1996 vid styckningsanläggningar som styckar fjäderfä har varit positiva.

Salmonellainfektion hos människor

I slutet av 1980- och början av 1990-talet rapporterades cirka 5000 personer (incidens 56/100 000) med smitta av salmonella. Antalet anmälda fall minskade i mitten av 2000-talet till 3500 men har under de senaste åren åter ökat något. År 2008 rapporterades 4182 fall (incidens 45/100 000). Flertalet (cirka 85 %) av de rapporterade fallen är smittade utomlands. Att bara en liten andel av alla rapporterade fall är inhemskt smittade reflekterar den fördelaktiga salmonellasituationen hos svenska livsmedelsproducerande djur. De senaste åren har det blivit vanligare att olika typer av grönsaker orsakat eller misstänkts orsaka salmonellautbrott. Dessa produkter kommer ofta från andra länder än Sverige och äts ofta utan värmebehandling.

Det bör noteras att jämförelse mellan antalet rapporterade salmonellafall hos människa i olika länder inte kan göras eftersom bl.a. provtagningsfrekvens och rapporteringssystem varierar kraftigt mellan länder.