Foto: Bengt Ekberg, SVA.

SVA tar emot blod från skjutna frilevande vildsvin i syfte att övervaka allvarliga smittsamma sjukdomar. Blodet används även till och kan ge värdefull information inom olika forskningsprojekt.

Vildsvinspopulationen ökar och frilevande vildsvin finns idag från Norrlandsgränsen och söderut. Vildsvin är mycket närbesläktade med våra tamsvin och de kan drabbas av samma infektioner. Dessutom kan de fungera som indikator vad gäller förekomst av sjukdomar som smittar både djur och människor, exempelvis TBE och sorkfeber. Genom att vildsvin rör sig över stora områden, ofta med trynet i jorden, är de utmärkta indikatorer. Även om de själva inte blir sjuka kan deras immunförsvar bilda antikroppar mot de smittämnen som de stöter på. Antikropparna ger sedan en historisk bild över vad vildsvinen träffat på under sin levnad.

Ett exempel på en allvarlig smittsam svinsjukdom som finns i vildsvinspopulationen i flera europeiska länder är klassisk svinpest. Den sprids med jämna mellanrum till tamsvin med stora konsekvenser som följd. Sverige är fritt från klassisk svinpest och flera andra allvarliga djursjukdomar.

Medverkan av jägare

SVA ser gärna att fler jägare skickar in blodprov från skjutna frilevande vildsvin. Beställ prova på-kit i länken till höger. Vi tar emot blod under hela året från hela landet. SVA skickar ut instruktion och provtagningsmaterial för en smidigare medverkan. Som deltagare får du regelbundet information från SVA om sjukdomsfynd och annat som rör vildsvin och andra vilda djur. Proverna kan skickas till SVA tillsammans med muskelprover för trikinanalys.

Övervakning av smittsamma sjukdomar

Med stöd av särskilda medel från Jordbruksverket undersöker vi blod från frilevande vildsvin för att vi ska kunna läsa av om djuren träffat på smittämnen från vissa smittsamma sjukdomar och därmed bildat antikroppar mot dem. Valet av sjukdomar varierar mellan åren. Under 2010 analyseras proverna avseende klassisk svinpest (CSF), afrikansk svinpest (ASF), aujeszkys sjukdom (AD) och PRRS. Med dessa undersökningar hoppas vi ytterligare kunna dokumentera Sveriges goda smittskyddsläge. Övervakningen har pågått sedan år 2000.

Tidigare års undersökningar indikerar att den svenska vildsvinsstammen inte i någon större utsträckning exponerats för allvarliga smittsamma sjukdomar. Klassisk svinpest har vi undersökt för årligen. Inget talar för att svenska vildsvin träffat på dess smittämne. Under 2007 drabbades flera besättningar med tamsvin i södra Sverige av PRRS. I övervakningen har vi inte kunnat påvisa några misstänkt smittade vildsvin. Andra sjukdomar som vi undersökt för och erhållit likartade resultat för är brucellos, swine vesicular disease (SVD), leptospiros och transmissibel gastroenterit (TGE). Totalt har runt 2800 prover samlats in sedan starten 2000. Resultaten redovisas årligen i SVAs rapportserie ”Surveillance and controlprograms”.

Forskning

Forskare på SVA och samarbetspartners till SVA använder proverna för att utöka kunskapen om andra smittämnen. Exempel på sådana är hepatit E och TBE. Genom att undersöka vildsvin kan man bland annat få en förbättrad uppfattning om smittämnens utbredning i landet. När en människa diagnosticeras med en smittsam sjukdom är det inte alltid klart var i landet hon blivit smittad. Med vildsvin vet man. SVA samarbetar bland annat med Sveriges lantbruksuniversitet och Smittskyddsinstitutet. 

Hanteringen av blodprovet – från jakt till analys

Provtagningen går till så att blodet samlas av jägaren i samband med passning efter jakt, antingen ute i fält eller i slaktbod med hjälp av provtagningsmaterial som SVA skickat ut. Två blodrör för varje svin fylls med blod från hjärta, något av de större kärlen eller direkt från brösthålan om den hygieniska kvaliteten på blodet bedöms som god. Därefter sätter man på korken och torkar/sköljer av rören om de är smutsiga.

Tillsammans med en ifylld följesedel med uppgifter om jaktområde, provtagare etc. skickas sedan provet till SVA i ett svarskuvert.

På SVA centrifugeras provet och serum separeras fram. Proverna märks och sparas i frys så att de kan användas till flera undersökningar. Analys avseende smittsamma djursjukomar brukar ske i slutet av året.