Ny PCR-diagnostik för kvarka och
ny metodik för att klarlägga Streptococcus zooepidemicus betydelse vid kvarkautbrott
Bakgrund
Kvarka är en allvarlig och mycket smittsam luftvägssjukdom hos hästar som orsakas av den patogena bakterien Streptococcus equi subsp equi (S. equi). Sjukdomen orsakar övre luftvägssymptom inklusive feber, purulent näsflöde, hosta och svullna lymfknutor i huvud/halsregionen. I dessa lymfknutor utvecklas ofta bölder som kan spricka och tömma sig på stora mängder var. Under senare år rapporteras att kvarka också kan diagnosticeras hos hästar med mycket milda symtom. Näsflödet kan vara tunt och genomskinligt och är då omöjligt att skilja från en virusinfektion. Hästar som har insjuknat i kvarka kan efter tillfrisknandet bli symptomfria smittbärare under flera år vilket försvårar möjligheterna att minska smittspridning. Kvarka är en vanligt förekommande sjukdom i Sverige och diagnosen är anmälningspliktig.
Diagnos ställs ofta med ledning av kliniska symtom, men kan konfirmeras genom att odla fram S. equi från prov taget från näshåla, svalg, luftsäckar eller en böld. Snabb och säker diagnos är viktigt för att hindra smittspridning. Vid Enheten för bakteriologi finns ett nyligen utvecklat PCR system (Båverud et al 2007) som förkortar tiden till diagnos jämfört med konventionell bakterieodling med biokemisk typning.
Den närbesläktade opportunistiska bakterien Streptococcus equi subsp zooepidemicus (S. zooepidemicus) kan isoleras i luftvägsprover från friska hästar men kan också isoleras från hästar med luftvägssjukdom. S. zooepidemicus orsakar även andra infektioner hos häst, t ex livmoderinflammation och hudinfektioner.
Mål
Vid Enheten för bakteriologi bedrivs två nära kopplade forskningsprojekt om S. equi och S. zooepidemicus. Målsättningen med dessa två projekt är att förbättra diagnostiken av S. equi och S. zooepidemicus och att öka kunskapen om S. zooepidemicus betydelse vid kvarkaliknande luftvägssjukdom hos häst genom:
• Sekvensering och konstruktion av realtids-PCR-system som både kan detektera och differentiera S. equi och S. zooepidemicus (Båverud et al 2007)
• Realtids-PCR för snabb identifikation av streptokockbakterier från agarplatta (Båverud et al 2007)
• Utvärdering av provtagningsmetoder och realtids-PCR för att detektera S. equi från svabbprover och andra provmaterial
• Klassificering av S. zooepidemicus-stammar efter förmåga att framkalla sjukdom eller ge olika symptom
Metod
Det har visat sig svårt att isolera S. equi vid provtagning av hästar med kliniska symptom på kvarka. I studier med omfattande provtagningar har som mest 50 % av hästarna varit odlingspositiva. I en pågående studie vid SVA undersöker vi olika provtagningsmaterial och olika provtagningssätt på hästar med kvarkasymptom. Vi utvärderar också olika analysmetoder på laboratoriet
S. zooepidemicus förekommer ibland i prover från hästar med kvarka-liknande symptom där inte S. equi har kunnat påvisas vilket väcker frågeställningen om även S. zooepidemicus kan vara orsak till kvarka. Båverud et al 2007 har visat att S. zooepidemicus kan indelas i olika genogrupper. I ett pågående doktorandprojekt, i samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), undersöks huruvida de olika genogrupperna besitter olika patogenicitet, dvs. förmåga att orsaka sjukdom och om detta kan korreleras till kliniska symptom. Insamling av kliniska prover från luftvägarna sker både på Hästkliniken vid Universitetsdjursjukhuset, SLU och ute i fält. Ytterligare provtagningar görs från t ex sårskador, livmoderinflammationer, ledinfektioner och andra kliniska fall för att studera förekomsten av S. zooepidemicus och vilka genogrupper som är inblandade.
Projekten är finansierade av Stiftelsen Svensk Hästforskning och FORMAS