2009-04-28

Q-feber, en zoonos orsakad av bakterien Coxiella burnetii, har på senare tid fått ökad uppmärksamhet. Flera EU-länder har haft utbrott, bland annat Holland, Slovenien, Storbritannien och Danmark. SVA genomför nu en studie på förekomsten av Coxiella burnetii i svenska mjölkbesättningar.

– Vi vet att bakterien finns i landet, men att man påvisar antikroppar i tankmjölk från en besättning behöver inte betyda att de har infektionen just nu. Det kan vara spår av gammal smitta eller att man köpt djur som genomgått infektion i en annan besättning. Vi gör den här uppföljande studien för att vi bättre ska förstå sambandet mellan förekomst av antikroppar och faktisk förekomst av bakterien bland djuren, säger Ann Lindberg, epidemiolog på SVA.

SVA gör regelbundet undersökningar för att kartlägga sjukdomsläget hos svenska djur. Inriktningen är både mot sådana sjukdomar som Sverige är fritt från, för att bekräfta fortsatt frihet, men också mot sjukdomar där vi har bristfällig kunskap om utbredningen, eller där riskbilden förändrats på något sätt.

Ökad förekomst 

Den studie som SVA nu ska göra är en uppföljning av en undersökning som genomfördes under 2008, då tankmjölk från 1 000 besättningar undersöktes, och antikroppar påvisades i 85 av dessa.

Flera EU-länder har under de senaste åren haft utbrott av Q-feber, bland annat i Holland, Slovenien och i Storbritannien. Även i Danmark har man så sent som 2006 påvisat sjukdomen. Vid en jämförelse med prov från 2003 och 2004 bedömdes att förekomsten ha ökat.  Man hade också ett flertal fall av Q-feber bland personer som varit i nära kontakt med infekterade djur.

Varierande sjukdomsbild 

Sjukdomsbilden vid Q-feber hos människa varierar mycket – från helt symtomlösa infektioner, influensaliknande tillstånd eller lunginflammation till, i sällsynta fall, kroniska besvär. Gravida kvinnor kan få missfall. Fruktsamhetsstörningar är också det vanligaste symptomet hos får, get och nöt.

En annan orsak till uppmärksamheten kring Coxiella burnetii är att det är en bakterie som man diskuterar i samband med bioterrorism. Infektionsdosen är mycket låg, bakterien har en hög motståndskraft i omgivningen och sprids lätt via damm.

Q-febern beskrevs i sin klassiska form först hos slakteriarbetare i Australien 1935 och fick sitt namn efter "query fever" (query = fråga, frågetecken).