2009-05-07
För att undvika smittspridning av sporbildande bakterier som leder till bland annat frasbrand och botulism bör rötrester från biogasframställning inte användas som gödsel på betesmark. Pastörisering före anaerob rötning minskar dock halten av salmonellabakterier.
Det visar Elisabeth Bagge, veterinär på SVA, som i dag fredag försvarar sin doktorsavhandling vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.
Det miljövänliga och förnyelsebara bränslet biogas, eller metan, bildas när biologiskt avfall bryts ner utan närvaro av syre. Vad som återstår efter framställningen, den såkallade rötresten, kan sedan användas som gödsel i jordbruket.
|
|
|
Förvandlingen av avfall till gödsel och biogas. Ur Elisabeth Bagges avhandling. |
Återkontamineras av salmonella
Ofta innehåller dock rötresterna smittsamma bakterier som Salmonella spp. och E. coli O 157. Betydelsen av en hygieniskt säker hantering är stor och behöver inte vara så komplicerad, menar Elisabet Bagge.
Elisabeths forskning började redan 1999. Hon fann då att det pastöriserade materialet ofta återkontamineras av salmonella på grund av undermålig rengöring av transportbilarna.
Men den nu relativt etablerade metoden att pastörisera inkommande substrat i 70 grader under 60 minuter före anaerob rötning är effektiv bara på ickesporbildande bakterier.
Inga rötrester på betesmark
– De mer illasinnade sporbildande bakterierna, exempelvis botulinum-, - och frasbrandsbakterier, kan leda till svår sjukdom och död, och innebär inte minst en stor ekonomisk belastning för lantbruket.
Elisabeth Bagges forskning ger stöd åt förfarandet att inte gödsla med rötrester på betesmarker utan bara på odlingsmark.
Hygiene Aspects of the Biogas Process with Emphasis on Spore-Forming Bacteria
Elisabeth Bagge försvarar sin avhandling fredag 8 maj 2009 kl. 9.15
Plats: Ettans föreläsningssal, Klinikcentrum (Universitetsdjursjukhuset), Uppsala.
Opponent: Professor Joachim Frey, University of Bern, Switzerland
Kontakt:
Elisabeth.Bagge@sva.se
018-67 40 00