Gå direkt till innehåll
Bilden visar biträdande statsepizootolog Karl Ståhl, SVA.
Biträdande statsepizootolog Karl Ståhl, SVA. Foto: Göran Ekeberg/AddLight

Bättre grishälsa målet för två nya forskningsprojekt

Sidan granskades senast : 2018-01-15

Vilka faktorer styr fattiga människors beteenden för att skydda sina grisar mot sjukdomar i Uganda? Hur kan nya algoritmer bidra till tidig upptäckt av sjukdom i svenska grisstallar? Två nya forskningsprojekt, som leds från Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), ska leda till bättre hälsa för djuren och bättre ekonomi för djurägarna. 

Syftet med Ugandaprojektet är att studera hur redan välkända kontrollmetoder för afrikansk svinpest effektivt och hållbart kan genomföras i praktiken. Tvärvetenskapliga studier kommer att kombinera metoder från deltagardriven forskning och veterinär epidemiologi. Syftet är att stärka befolkningens egen förmåga att kontrollera allvarliga djursjukdomar som hotar livsmedelstryggheten i låginkomstländer. Stor vikt läggs vid deltagarnas eget engagemang i kontrollen. Särskilt aktivt deltagande och eget djurägarskap kommer att studeras.

Biträdande statsepizootolog Karl Ståhl, SVA, leder projektet som även involverar epidemiolog Erika Chenais från SVA samt professor Susanna Sternberg-Lewerin och forskare Klara Fischer, båda vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, samt Makerereuniversitetet i Kampala, Uganda. Projektet pågår 2018 - 2021 och finansieras av Vetenskapsrådet med 6,8 miljoner kronor.

"Riskerar familjers försörjning"

– Sjukdomsutbrott hos människor och djur riskerar fattiga familjers försörjning på samma sätt som jordbävningar, torka, översvämning och militära konflikter. För dessa familjer blir effekterna av djursjukdomar särskilt kännbara då djuren förutom att förse familjen med mat, dragkraft och bränsle också fungerar som skyddsnät och kapitalreserv för svåra tider, säger Karl Ståhl.

– Djursjukdomar hindrar på så vis familjerna från att lämna sin fattigdom då hushållens positiva ekonomiska utveckling mycket snabbt kan vändas till en nedåtgående spiral.

Det har visat sig att endast faktakunskaper inte är tillräckligt för att kunna kontrollera sjukdomar. Tidigare studier av forskargruppen har visat att kunskapen om sjukdomen afrikansk svinpest, inklusive smittspridning och förebyggande åtgärder, till stor del är väl känd i värdekedjan för småskalig grisproduktion. Men det har visat sig att många olika faktorer som fattigdom, sociala mönster och tillgång på veterinärt stöd – och inte främst kunskap om sjukdomen – påverkar valet av kontrollåtgärder vid utbrott av smittsamma djursjukdomar.

"Viktigt även för andra sjukdomar"

– Den föreslagna studien är därför viktig för att öka förståelsen av behovet av kontrollåtgärder för både afrikansk svinpest i Uganda, liksom för andra smittsamma djur- och människosjukdomar i låg- såväl som medel- och höginkomstländer, säger Karl Ståhl.

Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) beviljade nyligen 2,9 miljoner kronor till projektet "tidiga larm om produktionsstörningar för snabbare åtgärd och minskade förluster i grisföretag". Projektet leds av forskare Fernanda Dorea vid SVA:

– Förhoppningen är att vi kan tillgängliggöra ny datadriven teknik för djurägare. Nu börjar vi med grisnäringen, där vi vill utveckla ett system för att övervaka produktionsdata på gårdar. Genom att använda data som redan samlas in regelbundet, som reproduktion och viktökning, kan systemet ge dem bättre underlag för att kunna ta beslut om åtgärder som påverkar produktionen.

"Kan tidigt upptäcka trender"

– Samtidigt kan vi mycket tidigare upptäcka oväntade trender som kan vara ett tecken på sjukdom. Tidig upptäckt hjälper oss att förebygga utbrott, eller åtminstone begränsa konsekvenserna.

Fernanda Dorea utvecklar nu ett så kallat syndromövervakningssystem som har en central del i projektet. Systemet, som analyserar all data som SVA har, genererar ett larm när väntade och oväntade trender uppstår. Exempelvis skulle det kunna handla om en snabb ökning av testförfrågningar av respiratoriska eller reproduktiva problem hos grisar. Dessa skulle kunna vara en indikation på att det pågår ett utbrott av PRRS (Porcine Reproductive and Respiratory Syndrome), en sjukdom som numera inte finns i Sverige. Eller så kan det vara en helt ny sjukdom som det inte finns tester för ännu.

Mer information för journalister

Karl Ståhl

Statsepizootolog, professor

Foto: Göran Ekeberg/AddLight

Du kanske också är intresserad av