Användning av antibiotika till djur gynnar resistenta bakterier. Dessa kan sedan spridas till människor, exempelvis via livsmedel. Resistenta bakterier kan till exempel leda till det blir allt svårare, eller ibland omöjligt, att bota vanliga infektioner. Därför övervakas regelbundet förekomsten av antibiotikaresistens bland bakterier hos djur och på kött inom EU.
Hög resistens hos campylobakter och salmonella
I den övervakning som gjordes 2017 undersöktes resistens mot olika antibiotika hos tarmbakterier från gris och nötkreatur under ett år. Hur vanliga vissa typer av resistenta bakterier är hos dessa djurslag och på kött från dem undersöktes också. Resultaten visar bland annat att förekomsten av resistens hos magsjukebakterierna campylobakter och salmonella inom EU är hög.
Situationen i Sverige fördelaktig
Rapporten visar också att en del länder, bland annat Sverige, har ett bättre läge. Ett exempel på detta är att mer än 70 procent av slumpmässigt utvalda tarmbakterier av typen E. coli från friska grisar är känsliga för relevanta antibiotika.
– I Sverige har alla intressenter länge arbetat med smittskydd och förebyggande hälsoarbete under ledstjärnan "friska djur behöver inte antibiotika". Detta, tillsammans med en klok antibiotikaanvändning när det behövs, har gjort att läget bland djur i Sverige är fördelaktigt, säger Oskar Nilsson, veterinär och antibiotikaexpert vid SVA.
Resistens mot relevanta antibiotika hos magsjukebakterierna campylobakter och salmonella från gris i Sverige är generellt sett låg. Dessutom är salmonella ovanligare hos djur i Sverige än i många andra länder i EU.
