Gå direkt till innehåll
Genrebild fasan på stubbåker i kvällsljus, iStock
Genrebild fasan på stubbåker i kvällsljus, iStock

Fågelinfluensa hos vilda fasaner i Skåne

Senast uppdaterad : 2021-09-29

SVA har påvisat fågelinfluensa hos vilda fasaner i Skåne. Fyndet hos fasaner och andra fynd under sommaren visar att fågelinfluensavirus stannat kvar i landet ovanligt länge den här säsongen. SVA vill uppmana allmänheten att rapportera om man ser sjuka eller döda fåglar.

Högpatogen fågelinfluensa av typen H5N1 påvisades hos frilevande fasaner i Skåne 27 september och i början av september påvisades fågelinfluensa av typen H5N8, hos frilevande gräsänder i Södermanland. I båda fallen provtogs fåglar efter att ett större antal döda gräsänder respektive fasaner noterats. Fågelinfluensaviruset tros ha funnits kvar hos vilda fåglar och i miljön och det verkar inte vara en nyintroduktion från flyttfåglar. 

Utdragen säsong och ökande risk i höst

Solljus och värme gör att fågelinfluensavirus överlever sämre och utbrott brukar minska under den varma delen av året, men i år har fågelinfluensa för första gången påvisats hos vilda fåglar sporadiskt under hela sommaren i Sverige. Fynd har också påvisats under sommaren i flera länder i Europa. Vinterhalvåret 2020–2021 var det värsta fågelinfluensaperioden hittills i Sverige, både sett till antal utbrott på tama fåglar och antal fynd på vilda fåglar. Den höga förekomsten av virus bland vilda fåglar och i miljön tros vara orsaken till att smittan har kvarstått längre än tidigare, en annan bidragande orsak kan också vara olika varianter av fågleinfluensavirus, där vissa är tåligare än andra.

Hösten innebär dels ankomst av flyttfåglar som kan bära med sig nya fågelinfluensavirus, dels kallare väder och minskat solljus vilket är gynnsamt för virusöverlevnad. Det finns därmed ökad risk för nya infektioner hos vilda och tama fåglar under hösten och vintern.

Rapportera om du ser sjuka eller döda fåglar

SVA följer ständigt läget internationellt och nationellt, och lägesbilden bidrar till underlag för att bedöma risken för utbrott av fågelinfluensa i olika regioner. Rapporter om sjuka eller döda vilda fåglar är av stort intresse och bidraget från allmänheten var oerhört värdefullt under vintern. Allmänheten uppmanas att fortsätta att rapportera på rapporteravilt.sva.se.

I övervakningen för fågelinfluensa är det särskilt intressant att undersöka vattenlevande fåglar men rapporter om fynd av andra fågelarter är också av stort intresse för SVA:s övervakning av andra sjukdomar. Vid hantering av självdöda, vilda djur bör man tänka på att tillämpa god hygien för att förhindra smittspridning. Man bör ha handskar eller en plastpåse i över handen och inte ta direkt i döda djur.

Det finns många olika varianter av HPAI. Risken att de HPAI virus som har förekommit i Europa under de senaste åren skulle kunna smitta människa bedöms vara låg. Den typ av fågelinfluensa H5N1 som konstaterats i Sverige och Europa 2021 ska inte förväxlas med H5N1 som påvisades i Sverige 2006-2007, som innebar högre risker för människor.  

Om du upplever luftvägssymtom efter att hanterat en fågel med konstaterad fågelinfluensa rekommenderar folkhälsomyndigheten att du ska informera vården.

Kontakt

Maria Nöremark

Epidemiolog, tf. biträdande statsepizootolog

Statens veterinärmedicinska anstalt

Foto: Göran Ekeberg/AddLight