Livsmedelsverket, Folkhälsomyndigheten och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har undersökt om maten är en viktig spridningsväg för antibiotikaresistenta ESBL-bildande E. coli-bakterier. Projektet som har pågått under tre år har finansierats av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Nu presenteras resultaten i en slutrapport.
– Bakterierna finns både i maten och hos människor. Men bara i några få fall hittade vi samma typ av bakterier i maten som man har sett hos både friska människor och hos patienter i sjukvården. Det tyder på att människor får i sig bakterierna på annat sätt än via maten, säger Mats Lindblad, smittskyddssamordnare på Livsmedelsverket.
I studien ingår analysdata från sammanlagt 5 300 olika prov från livsmedel, svenska livsmedelsproducerande djur, friska och sjuka människor, miljön samt avloppsvatten. Studien undersökte dels hur vanligt det är med ESBL-bildande E. coli, dels genetiska likheter mellan dem.
Det är viktigt att ta ett helhetsperspektiv, där man studerar förekomsten av dessa bakterier i hela kretsloppet, för att kunna rikta förebyggande insatser mot de områden där de har störst effekt. Förutom att ESBL-bildande bakterier hittades i människa, livsmedelsproducerande djur och mat så återfanns de också i miljön och i avlopp, vilket betonar betydelsen av samverkan mellan alla sektorer.
– Även om djur i den svenska livsmedelsproduktionen inte är orsaken till att ESBL finns hos människor idag är det viktigt att vi inte lutar oss tillbaka. En god djurhållning ger friskare djur och därmed lägre förbrukning av antibiotika. Det arbetet måste fortsätta såväl i Sverige som i andra länder, säger Oskar Nilsson, laboratorieveterinär vid SVA.
Rapporten ger en bild av läget i Sverige idag när det gäller ESBL-bildande E. coli. Samtidigt sker en global spridning av antibiotikaresistens och läget kan snabbt ändras.
– Antibiotikaresistens är ett internationellt problem som berör människor, djur och miljö. Sjukvården, livsmedelssektorn och andra sektorer måste fortsätta göra insatser för att förebygga spridning: Då kan vi även i framtiden rädda liv med antibiotika, säger Sonja Löfmark, projektledare på Folkhälsomyndigheten.
